Pälsdjursallergi

Vid pälsdjursallergi är det vanligt att du får ett eller flera av dessa symtom:

• Du har snuva som rinner.
• Du är täppt i näsan.
• Du får röda, kliande ögon som rinner.
• Du nyser mycket.
• Du får andningsbesvär eller hosta.

Pälsdjursallergi kan orsaka andra symtom.

Vissa personer kan få nässelutslag vid direkt kontakt med djuret, till exempel om de klappar det eller blir slickade. Utslagen kliar och liknar myggbett.

Personer som har pälsdjursallergi har en kraftigt ökad risk att få luftrörssymtom och utveckla astma. Det är vanligt att både barn och vuxna som har allergi mot katt får astma. Vid exponering för katt får man ofta svårt att andas, hosta och pip i bröstet när man andas ut och in. Man kan också få slem i halsen. Besvären uppstår ofta när man anstränger sig eller har en förkylning. Det är viktigt att behandla alla symtomen för att få bra lindring.

Ständig exponering för pälsdjur kan orsaka dagliga astmasymtom men också nästäppa.

Kan symtomen bero på något annat än allergi?

Ibland kan näspolyper göra att du får besvär som liknar allergi. Oftast blir du då täppt i näsan.

Du kan också ha astma utan att vara allergisk.

Nästäppa och rinnsnuva kan ibland bero på att slemhinnorna i näsan är överkänsliga utan att du är allergisk.

De allra flesta som får pälsdjursallergi behöver inte söka vård. Oftast räcker det att undvika kontakt med djur som du är allergisk emot, eller att behandla med receptfria läkemedel.

Kontakta en vårdcentral om en eller flera av följande saker stämmer:

• Du är osäker på vad det är som utlöser besvären.
• Du tror att du eller ditt barn har astma.
• Barnet är i förskoleåldern.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du har svårt att andas.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undvik kontakt med djur som du är allergisk mot och ha inte pälsdjur hemma. Tänk på att prata med förskolan, skolan eller arbetet om du eller ditt barn har svår allergi.

Receptfria läkemedel

På apoteket kan du få råd om lämpliga receptfria läkemedel mot besvär i ögon och näsa. Ofta kan du bli symtomfri med hjälp av receptfria läkemedel. Prata med en läkare om inte de hjälper.

För att läkaren ska kunna ställa diagnos behöver du genomgå en utredning. Hos läkaren får du berätta om dina besvär. Berätta så noggrant som möjligt om du får besvär vid några speciella tillfällen och till exempel i någon särskild miljö. Då kan läkaren få en uppfattning om hur svåra besvär du har, och vad som orsakar besvären.

Det finns också tester som kan visa vad dina besvär beror på:

• pricktest
• blodprov
• lungfunktionstest.

Pricktest

Ibland görs ett pricktest. Det visar om du har allergiantikroppar i huden. Resultatet visar sig efter ungefär 15 minuter. Det visar däremot inte om du har en allergi som ger symtom.

Blodprov

Ett blodprov kan visa om du har allergiantikroppar mot ett visst ämne. Det visar däremot inte om du har en allergi som ger symtom.

Lungfunktionstest

Ett lungfunktionstest görs för att undersöka hur lungorna fungerar. Lungfunktionen testas om läkaren tror att du har astma.

Det finns inte någon behandling som tar bort pälsdjursallergi men det går att lindra symtomen. Vilken behandling du behöver beror på hur svåra symtom du har.

Läkemedelsbehandling

Om du är allergisk mot ett pälsdjur mår du oftast bättre av att ta en antihistamintablett några timmar innan du ska träffa det pälsdjuret.

Har du regelbundna astmasymtom behöver du ta kortison i form av inhalation regelbundet. Du kan behöva höja dosen tillfälligt under några dagar om du träffar pälsdjur. Vid symtom kan du behöva ta extra luftrörsvidgande i form av inhalation. Om du inte har regelbundna astmasymtom men brukar få symtom vid tillfällig exponering för pälsdjur är det bra att ta kortison i form av inhalation några dagar innan, under och någon vecka efteråt för att förebygga astmaförsämring. Prata med din läkare.

Behandling med allergen immunterapi

Du som har svåra besvär av din allergi kan få behandling med allergen immunterapi. Oftast får du behandling med sprutor under några år. Behandlingen gör att du blir mindre känslig mot det allergiframkallande ämnet.

Du bör inte ta sådana sprutor för ett pälsdjur som du själv har i hemmet. Då kan mängden allergen du utsätts för orsaka svårare allergi.

Graviditet och amning

Du kan vid behov använda ögondroppar, kortisonnässprej och vissa antihistamintabletter om du är gravid eller ammar. Det är viktigt att du inte slutar med din astmabehandling. Prata med din läkare.

Undvik att påbörja allergen immunterapi om du är gravid. Risken för en allvarlig allergisk reaktion är störst i början av behandlingen. Men om du har påbörjat behandlingen innan du blev gravid kan du oftast fortsätta behandlingen. Prata med din läkare.

Kroppen börjar producera allergiantikroppar. Antikropparna sätter sig fast på ytan hos celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. När det allergenet kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna. Då släpper cellerna ut de retande ämnena. Dessa ämnen leder till den allergiska reaktionen: rinnsnuva, nysningar, klåda i näsa, ögon och astma.

Pälsdjursallergi är vanligt

Många som blir allergiska mot pälsdjur får besvär redan som barn eller tonåringar.

Det är inte helt klarlagt varför en del får allergi mot pälsdjur, men det kan delvis bero på gener som du ärver. Risken är ökad om du har flera genetiska släktingar som har allergi. Även miljön kan ha betydelse.

De allergen som pälsdjur avger kan virvla omkring i luften och fastna i ögonens, näsans och lungornas slemhinnor.

Vanliga pälsdjur

Katt, hund och häst är de djur som vi oftast blir allergiska mot. Näst efter pollen är katt den vanligaste orsaken till allergi med besvär från luftvägarna. Drygt var tionde person har allergi mot katt. Du som har smådjur som marsvin, mus, råtta, kanin eller hamster kan få allergi. Du kan också få allergi om du arbetar med djuren i ditt yrke, till exempel som laboratoriepersonal. Det händer att lantbrukare blir allergiska om de har kor.

De flesta får besvär framför allt när de träffar pälsdjur inomhus, men det kan även ske utomhus.

Om du har blivit allergisk mot ett pälsdjur, ökar risken att du ska utveckla allergi även mot andra pälsdjur. Du kan utveckla pälsdjursallergi när som helst under livet.

Vissa ämnen orsakar allergibesvär

Många som har allergi mot pälsdjur får mer besvär av vissa hundar och katter, men inga hundar och katter är allergenfria. Allergenerna finns i djurens saliv, urin, hudceller eller talgkörtlar. Det finns inga allergisäkra pälsdjur.

Djurägare kan sprida pälsdjursallergen

Eftersom allergener från pälsdjur är vitt spridda i samhället blir många barn i förskolan och skolan utsatta för dem. Detta gör att barn som är allergiska ofta blir sämre under skolterminerna. Barn som har allergi kan få en ständig inflammation i slemhinnorna som kan orsaka trötthet och mer långdragna förkylningar. Ständig nästäppa kan orsaka inandning av mer allergen direkt till luftrören. Det kan sedan resultera i astma i samband med förkylningar eller vid ansträngning.

Trots att du inte har något pälsdjur i din egen bostad kan du ändå komma i kontakt med allergen från pälsdjur. Det finns ibland ganska höga nivåer av allergen från både katter och hundar i skolor, på bussar, på hotell och offentliga platser trots att inga katter eller hundar har varit där. Förklaringen är att de allergiframkallande ämnena lätt fastnar i djurägarnas kläder och följer med till de djurfria lokalerna.

Går pälsdjursallergi att förebygga?

Ha inte pälsdjur hemma om du har allergi mot pälsdjur eller om du har en ökad risk att få allergi.

En del vetenskapliga studier visar att pälsdjursallergi i vissa fall kan motverkas om du växer upp med pälsdjur, förutsatt att du inte hunnit bli pälsdjursallergisk.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.