Missfall

Skriv ut (ca 5 sidor)

Missfall är när en graviditet avbryts av sig själv. Fostret stöts ut ur livmodern innan det har växt färdigt. Missfall är vanligt. De flesta missfall sker tidigt i graviditeten. Det betyder oftast inte att det är något fel på ens kropp. Ett missfall minskar inte heller möjligheten att bli gravid igen.

Skriv ut

Ett missfall kan upplevas på olika sätt, både för dig som får missfallet och för dig som är närstående. Det kan kännas tungt eller vara en lättnad. Ingen reaktion är konstig eller fel.

Symtom

Symtom

Ett missfall kan ge ett eller båda av följande symtom:

  • Det blöder från slidan. Blödningen brukar innehålla en del slem och tunn vätska, och ibland blodklumpar.
  • Det gör ont i magen eller underlivet, ungefär som kraftig mensvärk.

Mensvärk och blödningar under graviditeten behöver inte betyda missfall. Ofta beror symtomen på något annat.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Hur bråttom det är att söka vård beror på hur mycket blod det kommer, hur länge du har varit gravid och hur du mår i övrigt. Ofta behöver du inte alls söka vård för mindre blödningar.

I texten Blödning under graviditet får du vägledning när du bör söka vård och inte.

Kontakta en förlossningsavdelning omgående om du är gravid i vecka 22+0 eller senare. Sök då vård även om blödningen är liten.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för missfall?

Hur kan jag minska risken för missfall?

Oftast beror inte missfall på något som du själv kan påverka. Men det finns några saker som minskar riskerna för missfall. Du som vill bli gravid kan tänka på:

  • Undvik alkoholrökning och andra droger.
  • Var försiktig med läkemedel. Läs bipacksedeln eller rådfråga läkare eller apotekspersonal.
  • Ät extra folsyra. Folsyra är en sorts B-vitamin. Brist på folsyra kan orsaka tidiga missfall och missbildningar med ryggmärgsbråck hos fostret. Ibland får vi inte i oss tillräckligt med folsyra genom maten. Därför rekommenderas extra folsyra ofta till de som försöker få till en graviditet. Fråga på ett apotek.
Fäll ihop

Utredningar och behandling

Utredningar och behandling

Vid misstanke om missfall är det vanligt att läkaren gör ett vaginalt ultraljud. Då går det att se om där finns ett foster och om det lever.

Det behövs oftast inte någon behandling om du får ett tidigt missfall. Ibland kan du behöva ta läkemedel eller genomgå en operation, en så kallad skrapning av livmodern. Under operationen blir du antingen sövd en kort stund eller får lokalbedövning.

Det kan påverka risken att få missfall om du har en livslång sjukdom som till exempel diabetes  eller SLE . Då kan det vara bra att prata med en läkare för att få råd om eventuell behandling. Du kan prata med din ordinarie läkare. Helst redan innan du har blivit gravid.

Utredningar vid flera eller sena missfall
Du kan få göra en utredning om du har varit med om flera missfall i rad med samma partner. Utredningen kan visa om det finns någon förklaring till missfallen. En läkare undersöker både dig som har ägg och dig som har spermier.

Även du som har fått ett sent missfall kan få göra en utredning. En läkare undersöker då om det finns en svaghet i livmoderhalsen. I så fall kan du vid nästa graviditet få operera in ett band som förstärker livmoderhalsen. Bandet kallas cervix cerklage. Det sitter kvar under hela graviditeten och tas bort strax före förlossningen.

Fäll ihop

Vad beror missfall på?

Vad beror missfall på?

De flesta missfall sker före graviditetsvecka 12. Oftast vet man inte varför det blir missfall. Det kan bero på att det befruktade ägget inte delar sig som det ska. Eller så har inte ägget fäst ordentligt i livmodern. Det är kroppens sätt att göra sig av med det som ändå inte skulle ha blivit ett barn.

Det finns några saker som man vet kan påverka att det blir missfall. Till exempel kan kromosomavvikelser göra så att det blir missfall.

Du kan ha större sannolikhet att få missfall om ett eller flera av följande påståenden stämmer in på dig som är gravid:

  • Du är över 30 år. Ju äldre du är ju större risk för missfall.
  • Du har en livslång sjukdom som till exempel diabetes  eller SLE.
  • Du har övervikt eller fetma.
  • Du har missbildningar eller muskelknutor i livmodertappen eller livmodern.
  • Du har problem med din hormonproduktion.
  • Du får en infektion som röda hund, toxoplasmos eller listeria under graviditeten.
  • Du har varit gravid många gånger tidigare.

Det finns också faktorer som kan påverka spermierna. Till exempel ålder eller vissa sjukdomar. 

Fäll ihop

Vad ökar inte risken?

Vad ökar inte risken?

Det kan kännas tryggt att veta vad som inte ökar risken för missfall. Missfall beror till exempel inte på något av följande:

  • Motion.
  • Stress.
  • Sex.
  • Bad.
  • Åka flygplan. En del flygbolag tillåter inte att gravida flyger när det är mindre än två månader till beräknad förlossning. Men det beror på att man inte vill ha några förlossningar ombord på planet.
Fäll ihop

Vad är missfall?

Vad är missfall?

Missfall är när en graviditet avbryts av sig själv och fostret stöts ut ur livmodern innan det har växt färdigt. Det blir inget barn av graviditeten.

Det finns olika typer av missfall.

Fördröjt missfall
Det händer att graviditeten avslutas utan att du märker det. Det kan dröja flera veckor innan du upptäcker att du har fått missfall. Det kallas för fördröjt missfall eller missed abortion. Det kan upptäckas vid en ultraljudsundersökning eller genom att du så småningom får en blödning.

Sena missfall
Missfall efter vecka 12 är ovanligt. Ett missfall efter vecka 12 kallas för sent missfall. Sena missfall kan bero på att livmoderhalsen inte sluter sig. Efter vecka 22 räknas det inte som missfall längre utan som fosterdöd.

Upprepade missfall
Det kallas för upprepade missfall om du har haft fler än tre missfall med samma partner.

Fäll ihop

Att få ett missfall

Att få ett missfall

Ett missfall kan vara smärtsamt för alla inblandade. Det hjälper att bearbeta sina känslor och ta dem på allvar. Oavsett hur du känner dig, så brukar det hjälpa att prata med andra om det som hänt. Det kan vara en närstående, en barnmorska eller en kurator.

Du kanske vill träffa en kurator eller en psykolog. Det kan du få hjälp med på en barnmorskemottagning, en ungdomsmottagning om du är ung eller en gynekologisk mottagning. Det gäller både dig som haft missfallet och dig som är närstående.

Fäll ihop

Efter ett missfall

Efter ett missfall

Ett par veckor efter missfallet brukar det sluta blöda. Det går oftast att leva som vanligt under tiden. Så länge du blöder finns det några saker att tänka på:

  • Avstå från att bada. Duscha går bra.
  • Använd kondom vid slidsamlag.
  • Undvik mensskydd som du för in i slidan, som menskopp eller tamponger.
Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Efter ett missfall kan du få en infektion i slidan, men det är ovanligt. Vid en infektion får du ont, som mensvärk, feber och mer flytningar än vanligt. Då kan du behöva antibiotika.

Blödningarna efter missfallet ska minska för att till slut försvinna helt. Du bör söka vård om du istället blöder mer.

Fäll ihop

Bli gravid igen

Bli gravid igen

Kroppen ställer vanligtvis om sig snabbt och det är möjligt att bli gravid redan ett par veckor efter ett missfall.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-27
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roger Karlsson, gynekolog, Umeå