Kramper hos barn

Kramper kan visa sig på olika sätt:

• Du får inte kontakt med barnet som tittar rakt fram, uppåt eller åt sidan.
• Barnet kan ha ryckningar i ansiktet, i armar och ben, antingen på ena eller i båda sidorna av kroppen.
• Barnet kan bli helt stelt utan ryckningar och kan bita ihop tänderna hårt.
• Barnet kan bli slappt i kroppen och falla ihop.
• Barnet kan kissa eller bajsa på sig.
• Barnet kan dregla.
• Barnets ansiktsfärg kan bli mörkt, nästan blå eller vitaktig. 

Feberkramper

En del barn kan få feberkramper när febern stiger snabbt och är över cirka 39 grader.

Vanliga symtom är:

• Barnet förlorar medvetandet.
• Hela kroppen blir stel, huvudet böjs bakåt, huden blir blek och kanske till och med lite blå.
• Ofta har barnet ryckningar.

Oftast går krampen över på någon minut.

Här kan du läsa om feberkramper. 

Affektanfall

Affektanfall beror på starka känslor hos barnet. Det kan till exempel handla om smärta, ilska eller rädsla. Vanligt symtom är att barnet börjar skrika så mycket att hen tappar andan och förlorar medvetandet under någon minut. Barnet kan också förlora medvetandet utan att skrika. Det kan se otäckt ut, men är inte farligt.

Här kan du läsa mer om affektanfall. 

Epileptiska anfall och epilepsi

Symtomen vid ett epileptiskt anfall kommer plötsligt. De varar vanligtvis från några sekunder upp till några minuter. De kan vara mycket olika för olika personer, men hos en och samma person är anfallen oftast likadana varje gång. Vanliga symtom är:

• Barnet förlorar medvetandet.
• Barnet blir stelt i hela kroppen och får ryckningar i en eller flera kroppsdelar.
• Barnet tuggar, det rinner saliv ur munnen.
• Barnet blir blekt.

Ofta är barnet mycket trött när anfallet är slut.

Vid en annan anfallstyp kan barnet bli okontaktbart, slappt i hela kroppen och hen kan falla.

Här kan du läsa mer om epilepsi och även se animerade filmer. 

Frånvaroattacker

En typ av anfall gör att barnet blir frånvarande en kort stund och stirrar tomt framför sig, men är sedan snabbt som vanligt igen. Ett sådant anfall kallas frånvaroattack och innebär att barnet förlorar medvetandet men är opåverkat direkt när anfallet har gått över. Om ditt barn får ett sådant anfall ska du kontakta en barnläkarmottagning så att barnet snarast blir undersökt. Läkaren gör en utredning om vad det kan bero på.

Infantila spasmer

Infantila spasmer är serier av sekundkorta böjningar i nacke, armar och ben. Huvudet faller framåt, armarna slår ut och böjs framåt, och benen dras upp. Om yngre barn mellan två månader och två år får sådana anfall ska du söka vård direkt på en akutmottagning eller en barnläkarmottagning. Barnet behöver genast undersökas, utredas och få snabb behandling.

Krampanfall hos barn ser livshotande ut, men så är det ytterst sällan.

Gör så här:

• Se till att andningsvägarna är fria om barnet förlorar medvetandet och rycker i kroppen.
• Lossa plagg som sitter åt.
• Lägg barnet på rygg under anfallet.
• Lägg barnet i stabilt sidoläge när anfallet är över. Hen ska ligga med ansiktet vinklat lätt nedåt så saliv och eventuellt blod kan rinna ut.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har ett eller flera av följande besvär:

• barnet har en känd krampsjukdom och får ett anfall som går över, men mår bra efteråt
• barnet får en kort frånvaroattack men är som vanligt efteråt.

Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta barnets behandlande läkare eller barnläkarmottagning om barnet redan får behandling för en krampsjukdom men ändå får ett anfall som går över av sig själv. Ibland behöver dosen läkemedel ändras.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har ett eller flera av följande besvär:

• barnet har haft ett krampanfall som gått över, men inte mår riktigt bra efteråt
• om kramperna är annorlunda än vanligt
• barnet är under två år och får spasmer.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ring genast 112 om

• barnet får krampanfall för första gången
• barnet har pågående muskelryckningar eller är stel i kroppen
• barnet förlorar medvetandet.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga  

Patientlagen infördes den 1 januari 2015. Syftet är att stärka patientens ställning inom vården. 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är, desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Du har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.