Posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga

Skriv ut (ca 12 sidor)

Barn och unga kan ha svårt att må bra igen efter att ha varit med om allvarliga händelser som exempelvis flykt eller övergrepp. Barnen kan få kraftig oro, plågsamma minnen eller mardrömmar. Med stöd och behandling har barn goda chanser att bli fria från sina symtom.

Skriv ut

Vid posttraumatiskt stressyndrom skiljer sig symtomen för barn delvis från vuxnas symtom. Även utredning och behandling kan vara olika för vuxna och barn. Du kan också läsa om posttraumatiskt stressyndrom på UMO eller Youmo.

Posttraumatiskt stressyndrom kallas också för PTSD som är en förkortning från engelskans ”posttraumatic stress disorder”.

I den här artikeln används ordet barn för barn och unga upp till 18 år. Artikeln vänder sig till dig som är vårdnadshavare eller närstående till ett barn med symtom som kan vara PTSD.

Vad är PTSD?

Vad är PTSD?

Ett barn som har varit med om skrämmande, kränkande eller chockartade händelser kan få psykiska eller fysiska besvär. Det kan vara enskilda händelser som påverkar barnet, exempelvis olyckor eller svår sjukdom hos en närstående.

Det kan också vara händelser som barnet har svårt att ta sig ur, eftersom händelserna ofta pågår under en längre tid. Exempel på sådana händelser är fysiska eller sexuella övergrepp, flykt, bristande omsorg i hemmet eller närstående som har svårt att ta till sig barnet.

Särskilt situationer där barnet har varit utsatt för våld eller övergrepp kan framkalla starka känslor av rädsla eller skräck. Barnet kan också må dåligt om hen har varit vittne till obehagliga händelser.

Reaktionerna är olika

En del barn kan efter skrämmande händelser vara utan besvär. Men då är det viktigt att du som vårdnadshavare eller närstående håller koll på barnet så att du kan upptäcka besvär i god tid. Andra barn kan må psykiskt dåligt efter en händelse men blir av med sina symtom som ibland försvinner av sig själva.

Några barn kan få psykiska trauman. Det innebär att barnet har kvar sina symtom och att hen behöver behandling för att må bra igen.

Det är bra om barnet kan fortsätta med det hen mår bra av, exempelvis att gå på dagis eller i skolan. Då kan det bli lättare att återhämta sig.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Symtomen efter svåra händelser kan variera mycket och påverkas av flera omständigheter. Risken för allvarliga symtom ökar om barnet exempelvis har upplevt skrämmande händelser i väldigt ung ålder eller om hen flera gånger har varit utsatt för sådana händelser. Däremot kan trygghet och stöd av närstående eller andra vuxna i barnets omgivning skydda barnet, leda till mindre symtom eller bidra till att barnet snabbare kan bli av med besvär.

Barn under sex år kan få andra symtom än äldre barn

Det kan vara svårt för dig som förälder eller vårdnadshavare att tolka besvär hos yngre barn. Det beror på att yngre barn inte än har förmågan att uttrycka sina tankar och känslor.

Yngre barn kan bland annat ha följande symtom:

  • Barnet visar oro, ängslighet samt rädsla för mörker.
  • Barnet har svårt att skiljas från sina närstående.
  • Barnet har mardrömmar, har svårt att sova och vill kanske inte sova själv längre.
  • Barnet kan börja kissa på sig på dagtid eller i sängen på nätterna efter att tidigare ha varit torr.
  • Det som barnet återupplever kan visa sig i lek. Leken kan vara mindre fantasifull och ha inslag av tvång.
  • Barnet kan gråta ofta. Hen kan vara ledsen, ilsken eller trotsig.
  • Barnets utveckling försenas plötsligen utan att hen tidigare har varit sen i sin utveckling. Barnet kan ha svårare att vara ensam, till exempel att leka ensam.
  • Barnet får besvär som ont i magen eller i huvudet. Barnet kan också ha mindre aptit.

Symtomen i listan kan delvis också vara vanliga beteenden eller reaktioner hos små barn. Barnet kan däremot ha fått PTSD om svårigheterna är väldigt omfattande. Det är vårdcentralen eller barn- och ungdomspsykiatrin som bedömer om ett barn har fått PTSD.

Barn över sex år med symtom på PTSD

Barn över sex år kan delvis få andra symtom än yngre barn. Besvären kan vara ett eller flera av följande:

  • Barnet återupplever det svåra som har hänt genom plågsamma minnen. Dessa minnen kallas också för flashbacks. Minnena kan utlösas av sinnesintryck eller händelser som påminner om de allvarliga upplevelserna.
  • Barnet kan få mardrömmar på natten.
  • Barnet får kraftig oro, rädsla och ibland fysiska symtom som hjärtklappning när hen återupplever de svåra händelserna.
  • Barnet försöker att undvika situationer som kan kopplas till det som hänt. Hen vill slippa tala om och tänka på det som hänt.

Beroende på vad barnet har upplevt förekommer ibland känslor av skuld och skam. Barnet kan också ha svårt att lita på andra människor.

Andra tecken på PTSD bland barn över sex år kan vara något eller några av följande:

  • Barnet har ett utagerande och argt beteende som kan uppfattas som aggressivt.
  • Barnet skär eller rispar sig på kroppen.
  • Barnet är nedstämt och tillbakadraget med mindre lust att göra sådant som hen tidigare uppskattat.
  • Barnet har koncentrations- och inlärningssvårigheter.
  • Barnet har sömnstörningar.
  • Barnet kan börja kissa på sig på dagen eller i sängen på natten.
  • Barnet är lättskrämt eller överdrivet vaksamt och kan rycka till även utan märkbar anledning.
  • Barnet visar stark oro eller ångest när det ska skiljas från sina närstående.
  • Barnet har fysiska besvär som trötthet, ont i magen eller i huvudet.

För en del barn som mår dåligt försvinner symtomen så småningom av sig själva. Andra har kvar sina besvär och behöver behandling. Barnet kan ha fått PTSD om symtomen är långvariga och om hen har svårigheter att klara vardagen. En del barn får bara några få symtom, men dessa kan vara svåra och behöver behandlas.

Vad kan öka risken för att få symtom?

Hur barnets livssituation ser ut kan öka risken för att få symtom efter att ha upplevt något allvarligt eller skrämmande.

Här följer några situationer som kan göra att barnet har lättare för att få symtom:

  • Barnet har bristande stöd från vuxna.
  • Barnet har tidigare erfarenheter av svåra händelser såsom sexuella övergrepp eller våld i hemmet eller utanför.
  • Barnet har någon form av funktionsnedsättning.
  • Barnet har eller har haft andra psykiska besvär.
  • Barnet har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller som själva har utsatts för svåra händelser.
  • Barnet lever i en utsatt miljö och upplever stress. Orsaken kan till exempel vara mobbning, fattigdom eller att vara asylsökande och leva med en stor ovisshet.

Svåra händelser kan leda till andra tillstånd

Skrämmande upplevelser behöver inte alltid leda till PTSD. De kan också orsaka andra former av psykisk ohälsa senare i livet. Det kan exempelvis vara depression eller ångest. Upplevelserna kan också leda till ett missbruk när barnet är äldre eller vuxen. Ibland kan ett barn ha olika diagnoser samtidigt.

Fäll ihop

När och var ska barnet och jag söka vård?

När och var ska barnet och jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral om ditt barn får symtom efter att ha varit med om en eller flera skrämmande händelser. Du kan även kontakta en barnläkarmottagning eller elevhälsan.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Läkaren på vårdcentralen kan skriva en remiss till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, om barnet behöver psykiatrisk vård. Du kan också själv kontakta en av BUP:s lokala mottagningar.

Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Sök akutvård direkt om det är fara för barnets liv

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller närmaste akutmottagning om barnet mår psykiskt mycket dåligt och inte orkar mer.

Ring 112 om ditt barn har planer på att skada sig eller att ta sitt liv.

Du som är vårdnadshavare eller närstående och har varit med om allvarliga händelser själv kan också behöva stöd för att må bra igen och kunna hjälpa ditt barn. Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning om du mår psykiskt dåligt.

Fäll ihop

Utredning och undersökning

Utredning och undersökning

Beroende på barnets ålder finns det olika sätt att undersöka om barnet har upplevt svåra händelser. Ett sätt är att behandlaren ställer direkta frågor till barnet under ett eller flera samtal där du som vårdnadshavare är närvarande. Ett annat är att behandlaren intervjuar både dig och barnet när ni träffar behandlaren tillsammans.

Det kan också hända att behandlaren vill prata med er enskilt för att få så tydlig information som möjligt. Det förutsätter att barnet klarar av att vara ensam med behandlaren och att barnet vill prata med behandlaren. Det är vanligt att behandlaren hör med dig om det känns bra för dig att hen har ett enskilt samtal med barnet.

Behandlaren använder sig också av frågeformulär för att bedöma barnets psykiska hälsa. Äldre barn och unga kan själva fylla i vissa frågeformulär. Ibland kan behandlaren välja att använda leksaker för att göra det lättare för barnet att berätta om vad som har hänt.

Det är viktigt att behandlaren får veta hur barnet mår samt hur situationen är hemma, i skolan och på fritiden. Behandlaren kan också be om att få tala med läraren eller andra vuxna i barnets omgivning.

Berätta om det som fungerar bra i barnets liv

Berätta gärna för behandlaren vad som fungerar bra i barnets liv. Det kan ofta vara en tillgång för behandlingen. Behandlaren kan då på ett bättre sätt stärka barnet som behöver ta sig igenom en svår tid.

Det är viktigt att behandlaren får veta så mycket som möjligt om barnets bakgrund och symtom och att hen får lära känna barnet. Det gör det lättare för behandlaren att bedöma vilken behandling barnet behöver.

Barnet kan också ha andra sjukdomar

För att utesluta andra sjukdomar behöver barnet också undersökas för någon annan psykisk ohälsa eller för fysiska besvär. Psykisk ohälsa som förekommer samtidigt med PTSD kan till exempel vara depression eller ångestsjukdom. Om barnet har flera olika diagnoser samtidigt är det viktigt att hen får behandling för sina sjukdomar utöver PTSD.

Vården kan hjälpa er om barnet är utsatt för våld

Behandlare inom barn- och ungdomspsykiatrin behöver ställa frågan om barnet har utsatts för eller bevittnat våld. Det är viktigt för att kunna ta reda på om det finns ett hot som gör att barnet behöver hjälp och skydd. Vården behöver ta kontakt med socialtjänsten i er kommun om barnet är utsatt för våld i nära relationer. Socialtjänsten kan erbjuda olika former av stöd och bland annat hjälpa till med skyddat boende om det är nödvändigt.

Det finns också hjälp för våldsutövare som är beredda att ta emot stöd för att förändra sitt liv. Det är landstinget eller hemkommunen som har information om vilka lokala organisationer som erbjuder stöd i din närhet.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

En behandling mot PTSD kan inte ta bort minnet av det som har hänt. Men den kan hjälpa barnet att bearbeta en allvarlig erfarenhet så att ett hemskt minne så småningom kan omvandlas till ett vanligt minne. Det är ett minne som tillhör det förflutna och som inte längre stör vardagen.

Att öka tryggheten i relationen mellan barnet och dig som vårdnadshavare kan också vara ett mål av behandlingen. I samband med det kan det ibland vara nödvändigt att du som vårdnadshavare behöver lära dig hur du på ett tryggt sätt kan ta hand om barnet.

En första insats är ofta att behandlaren tillsammans med barnet och dig planerar vad behandlingen ska innebära. Fråga gärna om det finns något du inte förstår. Det är viktigt att barnet och du känner er trygga och vet hur behandlingen är upplagd och vad målet är.

Inledande stöd ska ge trygghet

Behandlingen av barn med PTSD börjar för det mesta med att öka tryggheten och få vardagen att fungera igen. Det kan handla om bra rutiner för sömn, måltider, stärka relationerna till närstående och ge stöd till en ordnad skolgång.

Barnet kan också få lära sig avslappningsövningar för att minska psykisk och fysisk anspänning. Det är viktigt att barnet fortsätter med aktiviteter som hen mår bra av. Det kan vara fysisk aktivitet eller konstnärliga intressen som bild, musik eller dans. Du som är vårdnadshavare får gärna uppmuntra barnet att exempelvis röra på sig. Det är ännu bättre om ni är fysiskt aktiva tillsammans.

Det är viktigt att öka tryggheten för att barnet så småningom orkar bearbeta det skrämmande som har hänt. En lugn och trygg miljö, tillsammans med en god relation till behandlaren, är viktiga förutsättningar för att kunna behandla PTSD.

Det inledande stödet kallas också för stabilisering. Det är särskilt viktigt att börja behandlingen med stabilisering om barnet har varit utsatt för sexuellt eller fysiskt våld.

Ni kan få utbildning om PTSD

I en del landsting kan den behandlande mottagningen erbjuda utbildning om PTSD. Utbildningen kan ge dig som är vårdnadshavare och barnet exempelvis kunskap om vad som händer i hjärnan och i kroppen när någon blir utsatt för allvarliga händelser. Ni kan också lära er hur svåra upplevelser kan yttra sig som psykiska symtom.

Utbildningen kan även hjälpa dig och barnet att förstå att symtom på PTSD är vanliga reaktioner på allvarliga händelser. De flesta människor reagerar likadant om de utsätts för något som är mycket obehagligt. Det är särskilt viktigt att du som har vårdnaden om yngre barn deltar i utbildningen.

Det finns olika terapier som kan hjälpa barn med PTSD

Småbarn kan själva för det mesta inte bearbeta det som har hänt. Därför behöver du som vårdnadshavare ofta delta i behandlingen av de yngsta barnen.

Terapin är mer direkt inriktad på det allvarliga som har hänt om barnet är ungefär två år och äldre. Behandlaren försöker då att förstå vad som har hänt genom att exempelvis leka eller rita bilder tillsammans med barnet. Det ska hjälpa till att närma sig de otäcka händelserna och ska väcka lusten att vilja leka igen hos barnet.

Child Parent Psychotherapy, CPP

Child Parent Psychotherapy, CPP, är en behandling för barn mellan 0 och 6 år. Det är en viktig del av terapin att förbättra relationen och samspelet mellan barnet och dig som vårdnadshavare eller närstående. Behandlingen omfattar även att skapa en gemensam berättelse av det skrämmande som har hänt.

Du som vuxen får lära dig mer om hur upplevelserna påverkar barnet. Du får också stöd i hur du kan bemöta och hantera barnets svårigheter.

Även andra terapier kan hjälpa barnet

Äldre barn brukar träffa behandlaren på egen hand. Men du som är vårdnadshavare eller närstående behöver fortfarande ofta vara delaktig i terapin. Förutom CPP finns det olika andra behandlingar för barn, bland annat kognitiv beteendeterapi, KBT, och Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR.

I EMDR används ögonrörelser i samband med en aktivering av de plågsamma minnena. Det betyder att behandlaren ber barnet att tänka på det skrämmande som har hänt. Samtidigt får barnet göra en serie rörelser med ögonen. Ögonrörelserna verkar hjälpa hjärnan att bearbeta traumaminnen och på det viset minska symtom.

Det är viktigt att du som vårdnadshavare eller närstående ser till att barnet fortsätter att gå i skola. Be elevhälsan om hjälp om du upptäcker att barnet behöver stöd för att klara skolan.

Läkemedel

Det är ovanligt att behandla PTSD hos barn och unga med läkemedel. Det kan däremot vara nödvändigt att ge läkemedel för att lindra enstaka symtom som exempelvis sömnsvårigheter.

Fäll ihop

Att vara närstående till barn med PTSD

Att vara närstående till barn med PTSD

Barn med PTSD behöver en trygg, förutsägbar och fungerande miljö för att må bra igen. Här kan närstående och andra vuxna i barnets omgivning hjälpa till. En stabil relation till dig och andra viktiga vuxna gör det lättare för barnet att återhämta sig.

Det är bra att ta sig tid, lyssna och ställa frågor när barn med PTSD mår dåligt. Visa att du bryr dig och stötta barnet när hen vill berätta om det skrämmande som har hänt. Ha tålamod om berättelsen upprepas flera gånger.

Barn som har upplevt ett eller flera allvarliga händelser kan lätt bli arga eller irriterade över småsaker och visa starka känslor. Var så lugn som möjligt och visa att du vill förstå varför barnet reagerar.

Ta del av vårdens utbildning om PTSD

Ibland kan det vara nödvändigt att du som vårdnadshavare eller närstående får lära dig mer om barnets besvär och vad du som vuxen kan göra för att hjälpa barnet att bli bra igen. Ta gärna del av den utbildning som vården i en del landsting erbjuder barn med PTSD och deras närstående.

Andra får inte glömmas bort

Även om ett barn med PTSD behöver mycket omsorg och uppmärksamhet är det viktigt att syskon eller andra unga i barnets närhet inte glöms bort. Ta dig tid att umgås och visa för dem att de är lika viktiga som barnet som för tillfället behöver mycket stöd.

Kontakta en stödorganisation om du vill prata med andra i liknande situationer. Om du själv har besvär efter allvarliga händelser kan du behöva vård för att bli bra igen. Läs mer om hur du kan få hjälp i artikeln PTSD hos vuxna.

Fäll ihop

Påverka och delta i barnets vård

Påverka och delta i barnets vård

Som vårdnadshavare kan du tillsammans med barnet söka vård på vilken vårdcentral ni vill i hela landet. Det gäller också om ni vill söka vård på öppna specialistmottagningar. Ibland kan det hända att det krävs en remiss. Att kunna påverka och delta i sin vård är en rätt som regleras i patientlagen.

Fråga om ni inte förstår

För att du som är vårdnadshavare och barnet ska kunna vara delaktiga i barnets vård är det viktigt att ni förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om ni inte förstår. När ni har fått information om vilken vård barnet kan få kan ni ge ert samtycke eller uttrycka ett ja på ett annat sätt. Ni kan också tacka nej till en behandling.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att barnet kan delta i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Fast vårdkontakt och tolk kan vara ett bra stöd

Du och barnet har rätt till en fast vårdkontakt om ni har kontakt med många olika personer i samband med barnets vård. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna barnets vård.

Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om ni inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om någon av er har en hörselnedsättning. Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen som behandlar barnet. Informera vården gärna redan vid första kontakten om ni behöver tolkning.

Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om barnet.

Alla under 18 år har rätt till gratis vård

Alla barn under 18 år har rätt till gratis hälso- och sjukvård. Det gäller också asylsökande och barn som vistas i Sverige utan tillstånd, så kallade papperslösa barn. Dessa barn ska få vård i samma omfattning och på samma villkor som barn som är folkbokförda i Sverige.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-01-17
Redaktör:

Astrid Källström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anna Lundh, läkare i barn- och ungdomspsykiatri, BUP, och Björn Ramel, läkare i barn- och ungdomspsykiatri, Team för krigs- och tortyrskadade i Malmö, Region Skåne