Höftoperation - att få en ny höftled

Skriv ut (ca 9 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man har en sjukdom eller skada som gör att man har värk i höften, svårt att röra sig och det inte räcker att behandla besvären med träning och smärtstillande läkemedel kan man vara hjälpt av en höftprotesoperation. Den vanligaste orsaken till att man behöver få en höftprotes är artros. En höftprotesoperation innebär att lårbenshuvud, lårbenshals och ledskål ersätts med två konstgjorda delar av metall och plast.

Förberedelser

Man bör vara i god kondition inför operationen för att kunna återhämta sig snabbt och minska risken för komplikationer. Natten före operationen ska man oftast inte äta, dricka, röka eller snusa. Man får en speciell tvål som man ska tvätta sig med två gånger, dagen före och på operationsdagens morgon.

Hur går operationen till?

Innan operationen får man ryggbedövning eller blir sövd med narkos. Sedan gör läkaren ett snitt genom hud, fett och muskler och lyfter upp lårbenet. Höftskålen jämnas till och en ny ledskål fästs på plats. Ett skaft med den nya ledkulan sätts fast i lårbenshalsen. Lårbenet läggs sedan på plats i ledskålen och såret sys igen. Under operationen känner man ingenting.

Hur mår man efteråt?

Efter operationen behöver man vanligtvis stanna på sjukhuset i två till fyra dagar. Under ungefär tre månader efter operationen behövs intensiv rehabiliteringsträning och kryckor. Under den tiden råder vissa restriktioner i hur man får använda leden.

De flesta får mindre ont, går bättre och blir rörligare efter operationen. För de allra flesta fungerar protesleden komplikationsfritt under resterande del av livet.

Visa mer

Varför får man behandlingen?

Varför får man behandlingen?

I höften ledar höftkulan mot ledskålen i bäckenet och de glider mot varandra. Om brosket i leden är sjukt eller skadat kan man få ont och bli stel. Om man har mycket besvär kan man behöva få en ny höftled.

Då ersätts lårbenshuvud, lårbenshals och ledskål med konstgjorda delar, en så kallad höftledsprotes. Protesen består vanligtvis av plast och metall. Målet med operationen är att värken från höften ska minska så att man ska kunna röra sig på ett bättre sätt. 

Artros är den vanligaste orsaken till att man behöver få en ny höftled.

Vanliga orsaker

Det finns flera olika orsaker till att man behöver opereras. Den vanligaste anledningen är att man har artros. Om man har artros bryts brosket i höften ner snabbare än det byggs upp vilket kan göra att leden fungerar dåligt och man får ont.

Orsaken till att man får artros är inte helt klarlagd, men de flesta tror att artros beror på att ledens mekanisk egenskaper förändras. Det kan i sin tur bero på exempelvis en medfödd höftsjukdom, som höftdysplasi eller höftledsluxation.

Det finns också barnsjukdomar man kan få i höften och som senare i livet kan ge höftartros. Perthes sjukdom är ett sådant exempel. Om man väger för mycket och har svaga muskler kan man också få artros.

 En annan mindre vanlig orsak till att man behöver opereras är att man har en reumatisk ledsjukdom, som till exempel reumatiod artrit och psoriasisartrit, eller bennekros. Bennekros innebär att blodförsörjningen till höftkulan inte fungerar och att skelettet i området slutar att återbildas. Bennekros kan bero på kortisonbehandling, att man druckit för mycket alkohol eller att man fått en allvarlig skada på höftleden och lårbenshalsen.

Höftfraktur är en annan vanlig anledning till att man behöver opereras. Beroende på hur brottet ser ut kan man behöva få en hel- eller en halv höftprotes. Om man får en halvprotes ersätts lårbenshalsen och ledhuvudet med konstgjorda delar, men inte ledskålen. Om benändarna i brottet ligger i bra läge nära varandra brukar läkaren istället fästa ihop benet med hjälp av skruvar eller spikar. Om brottet inte läker som det ska och man får besvär behöver man få en höftledsprotes.

Ibland kan det räcka med träning

Om man har ont i höften kan besvären ibland bli mindre om man gör sjukgymnastik, avlastar leden med exempelvis käpp, tar smärtstillande läkemedel eller går ner i vikt. Regelbunden träning kan göra att man kan behålla och förbättra förmågan att gå, benstyrkan och rörligheten och därigenom eventuellt skjuta upp eller slippa operation. På många orter finns till exempel särskilda artrosskolor där man kan få information och hjälp med att lägga upp träningen.

Det finns två metoder

Det finns två olika operationsmetoder. Den ena innebär att de nya delarna cementeras fast. När en ny höftled opereras
in ersätts lårbenshals,
lårbenshuvud och ledskål
med konstgjorda delar
Den andra innebär att protesen inte cementeras fast, utan att benet växer fast mot protesen. Den senare metoden används oftare på yngre personer eftersom de oftare behöver opereras flera gånger. Det blir då en lättare operation andra gången om leden inte är fastcementerad.

 

I Sverige är det vanligast att man får en protes som fästs med cement. Det är en säker och bra metod som passar för de flesta. Det är ortopeden som bestämmer vilken metod som ska användas. Valet av metod styrs av olika faktorer däribland ålder, benets kvalitet och formen på ledskålen och lårbenets övre del.

Bra att vara i god form innan operationen

Att få en ny höftled är ansträngande för kroppen. Därför är det A. Höftprotes som är
konstruerad för att växa
fast i benet
B. Höftprotes som
cementeras fast i benet.
bra om man försöker förbättra konditionen och bygga upp styrkan i benmusklerna inför operationen. Man kommer då att få lättare att vara uppe och röra sig den första tiden efter operationen. Dessutom minskar risken för att man ska få komplikationer, som till exempel blodpropp och lunginflammation. Det kan vara bra att ta hjälp av en sjukgymnast för att få hjälp att lägga upp träningen.

Man kan också tänka på att försöka äta bra, både för att öka kroppens motståndskraft och för att bygga upp muskelstyrkan. Om man har stor övervikt kan man behöva gå ner i vikt, vilket underlätter operationen och läkningen. En dietist kan ge råd och stöd.

Det är en fördel att må bra psykiskt för att få bra resultat av operationen. Många av förslagen ovan för att komma i god form inför operationen påverkar ofta den psykiska hälsan positivt. Om det inte hjälper och man till exempel är deprimerad kan det vara bra att diskutera med läkaren om man behöver behandling med läkemedel innan man opereras.

Bra att sluta röka

Om man röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att man fortare återhämtar sig. Man bör helst sluta röka helt, men om det inte går är det bra om man kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om man behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Förbereda hemma

Man kan förbereda hemma genom att:

  • placera saker man använder dagligen lättillgängligt
  • ta bort lösa mattor
  • handla hem mat, laga till och frysa in

Man ska också ta kontakt med en arbetsterapeut för att prova ut hjälpmedel som man behöver. Det är till exempel strumppådragare, griptång, toalettstolsförhöjning, förhöjningskudde och klossar för att höja sängen som man kan behöva för att undvika att böja mer än 90 grader i höften under de första tre månaderna efter operationen.

Andra hjälpmedel som man kan skaffa själv är långt skohorn, elastiska skosnören, en badborste med långt handtag och en halkmatta.

Man kommer också att behöva gånghjälpmedel. Man behöver kontakta en sjukgymnast i kommunen för att prova ut kryckor eller en rullator, om man inte har det sedan tidigare. Sjukgymnasten hjälper också till med gånginstruktioner. Under vintertid behöver man också ha isdubbar som monteras på kryckorna.

Förberedande besök

Rutinerna för hur man förbereder sig inför en höftprotesoperation skiljer sig mellan olika ortopedkliniker. Det är vanligt att man två veckor före operationen kommer till sjukhuset för ett inskrivningsbesök. Man brukar få träffa en ortoped, en narkosläkare, en sjuksköterska, en sjukgymnast och eventuellt en arbetsterapeut. Syftet med besöket är man ska bli väl informerad om hur operationen kommer att gå till och hur vistelsen på sjukhuset kommer att bli. Det förberedande besöket syftar också till att gå igenom hur man mår inför operationen.

Ortopeden berättar hur operationen kommer att gå till och svarar på frågor. Läkaren gör en vanlig kroppsundersökning och undersöker höften som ska behandlas. Man brukar också få prata med en narkosläkare som bestämmer vilken form av bedövning som ska användas.

Man får också lämna blod- och urinprov så att läkaren kan kontrollera blodvärdet, blodsockret och saltbalansen och att njurarna och urinvägarna fungerar som de ska. Läkaren brukar också kontrollera blodtrycket. Ofta får man fylla i formulär om hälsotillståndet och om höftbesvären.

Berätta för läkaren om mediciner

Det är viktigt att man berättar för läkaren vilka läkemedel man tar och om man är överkänslig mot någon medicin. Det kan finnas flera orsaker till att justera medicinering inför operationen. Vissa läkemedel kan eller bör inte kombineras och det är viktigt att man anger alla mediciner som man använder, även så kallade naturmedel.

Vem bör inte behandlas?

Man kan inte opereras om man har en infektion i kroppen, om man har sår på benen eller om man har feber. Risken ökar då för sårläkningsproblem, infektion i operationsområdet och andra komplikationer. Man bör heller inte opereras om man haft hjärtinfarkt under det senaste halvåret.

Fäll ihop

Hur går behandlingen till?

Hur går behandlingen till?

Man får inte äta och dricka inför operationen

Natten före en operation får man vanligen inte äta, dricka, röka eller snusa. Man ska duscha hela kroppen och tvätta sig med en speciell tvål två gånger, under dagen före operationen och på operationsdagens morgon. Tvålen kan man köpa på ett apotek. Man ska sätta på sig rena kläder efter duschen och sova i rena lakan. Man ska inte ha kroppssmycken, lösa smycken eller klocka på sig efter man har börjat tvätta sig med tvålen, och man ska heller inte använda kosmetika eller nagellack.

När man kommer till sjukhuset

Operationen genomförs på ett sjukhus som har en operationsavdelning och ortopedklinik. På många sjukhus kommer man samma morgon som operationen är planerad till, ibland kommer man till sjukhuset på eftermiddagen eller kvällen före operationen. Vårdpersonalen går ännu en gång igenom så att man inte har feber, något sår eller pågående infektion. Man brukar också få tala med den ortoped som ska operera.

Innan man körs in till operationsavdelningen får man byta om till sjukhuskläder och lägga sig i en säng. Sjuksköterskan sätter fast en venkateter så att man kan få vätska och läkemedel direkt in i blodet. För att förebygga och behandla smärta efter operationen brukar man få smärtstillande medicin redan före operationen. Man får också antibiotika i blodet för att förebygga infektioner.

Så går det till

Antingen får man en ryggbedövning eller så sövs man med narkos. Det vanligaste är att man får en ryggbedövning och något lugnande. En del kan tycka att det är obehagligt att lyssna på ljuden i operationssalen och kan då få ett sömnmedel som gör att man sover igenom hela operationen, utan att vara nersövd med narkos. Andra personer föredrar att vara vakna och lyssna på musik eller radio i de hörlurar som finns i operationssalen.

Under operationen ligger man på sidan i en ställning som hjälper en att ligga stilla. Operationsområdet tvättas med bakteriedödande spritlösning och täcks in i sterila dukar.
Ortopeden gör ett snitt genom huden, underliggande mjukdelar och muskler in till själva höftleden. Ledhuvudet lyfts upp ur ledskålen och de delar som ska ersättas tas bort.

Ortopeden jämnar sedan till ledskålen så att den konstgjorda höftskålen går att fästa där. Ortopeden fäster sedan protesen i ledskålen, antingen med cement eller genom att knacka fast den. Ibland kan den behöva fästas med några skruvar in i bäckenet. Därefter sätter ortopeden fast skaftet som den nya höftkulan ska sitta på i lårbenet, antingen med cement eller utan.

När skaftet är på plats sätts den nya höftkulan på och leden läggs tillbaka i rätt läge. Operationen avslutas med att muskler, bindvävshinna, underhudsfett och hud sys igen. Operationen tar vanligtvis mellan en och två timmar.

Efter operationen

Efter operationen kommer man till en uppvakningsavdelning där sjukvårdspersonalen bland annat kontrollerar andning och blodtryck. Sedan får man komma tillbaka till avdelningen igen.
Man känner ingenting under operationen, men efteråt brukar det göra ont i operationsområdet och därför får man smärtstillande läkemedel. Vårdpersonalen kommer ofta att fråga om hur man mår och om hur ont det gör. Målet är att så mycket av smärtan ska tas bort så att man kan vara uppe och röra sig utan att känna alltför stort obehag. Det är viktigt för att undvika komplikationer som till exempel blodpropp.

Man får också läkemedel som skyddar mot blodpropp. Det kan antingen ges som en spruta i underhudsfettet på buken eller som en tablett. Vanligen pågår den här behandlingen i fyra veckor efter operationen.

Råd och förhållningsregler

Samma dag eller senast dagen efter operationen får man börja träna att gå och att använda höftleden. Redan efter några dagar kan man räkna med att den smärta och värk som fanns före operationen har försvunnit eller minskat kraftigt. Däremot är det vanligt att en viss stelhet kan finnas kvar under en kortare tid efter operationen.

Man behöver oftast inte stanna kvar på sjukhuset mer än några dagar efter operationen, men det kan variera beroende på hur gammal man är, hur frisk man var innan operationen och hur mycket hjälp man kan få hemma. Vanligtvis stannar man på sjukhuset två till fyra dagar efter operationen.

Man får räkna med mycket träning efter operationen för att få tillbaka styrkan i musklerna och att öva upp en bra gångteknik. Till en början får man använda kryckor eller andra gånghjälpmedel, men ofta klarar man sig utan dem tre månader efter operationen. Har höftbesvären varit så långvariga att styrka och balans försämrats märkbart kan man behöva fortsätta med gånghjälpmedel, i varje fall utomhus.

Det går bra att ligga på den sida man föredrar redan direkt efter operationen. Man ska dock undvika att korsa benen i sittande ställning under tre månader efter operationen.

För att öva musklerna och gångtekniken är det bra med daglig fysisk aktivitet. Tre månader efter operationen ska man undvika att böja eller vrida höften i ytterlägena. Det ökar risken för att höften går ur led. Efter tre månader finns det egentligen inga restriktioner för vilka aktiviteter som man får utföra. Rekommendationen är dock att undvika extremt tunga eller långvariga belastningar på protesleden. Aktiviteter såsom promenader, simning, golf, tennis, längdskidåkning, ridning och dans går utmärkt att utföra. Utförsåkning kan fungera bra om man är en van skidåkare men risk finns att höften hoppar ur led om man faller.

Man kan själv avgöra när det går bra att ha sex. Man kan börja köra bil när man återfått god kontroll och styrka i benet. Det är ens eget ansvar att avgöra när man är trafiksäker.

Uppföljningen efter operationen varierar mycket mellan olika sjukhus. Det är vanligt med återbesök efter tre till fyra månader. Läkaren eller sjukgymnasten kontrollerar då hur rehabiliteringen går. Uppföljning kan också ske genom ett telefonsamtal från en sjuksköterska.

De flesta blir bra

De flesta som får en ny höftled kan räkna med att kunna leva resten av livet utan att behöva opereras i höften igen. Tio år efter operationen är det bara fem av hundra som behövt genomgå en operation där hela eller delar av protesen har behövt bytas ut. Man ska vara uppmärksam om man får ont i höftleden flera månader eller år efter operationen. Det som kan ha hänt är

  • att den nya leden inte sitter fast ordentligt
  • att man har fått en infektion i området kring leden
  • att en protesdel blivit sliten eller gått sönder

Ju yngre och aktivare man är, desto större är risken för att protesdelarna lossnar från förankringen mot benstommen. Då får man ont och svårt att gå, och måste ofta opereras igen och den gamla protesen ersättas med en ny.

Andra följder av behandlingen

Det är ganska ovanligt att få komplikationer efter en höftledsoperation. Man kan få en infektion i samband med operationen. I regel får man antibiotika före och i samband med operationen för att förebygga bakterieinfektion.

Man kan också få en blodpropp. Det är därför vanligt att man får medicin som förebygger blodpropp. Att snabbt komma på benen efter operationen är det viktigaste sättet att minska risken för blodpropp i ben och lungor.

Den nyopererade höftleden kan gå ur led. Det kan hända om man rör på benet utanför de säkerhetsmarginaler som man noga fått gå igenom både före och efter operationen. Om höften hoppar ur led kan den läggas tillrätta igen, under en kortvarig narkos. Det brukar gå utan att operationssåret behöver öppnas.

Man kan också få en infektion i operationssåret. Den visar sig ofta som en smärta och rodnad runt sårkanterna och huden känns varm, men symptomen kan variera mycket. Om man under månaderna efter operationen få mer ont eller får svårt att gå bör man kontakta sin ortopedmottagning snarast.

Vissa tandvårdsbehandlingar innebär en risk för att bakterier kommer ut i blodet och transporteras till den nyopererade leden. Om man är nyopererad eller det finns flera riskfaktorer för infektion såsom till exempel hög ålder, rökning, övervikt, andra sjukdomar, brist i immunförsvaret eller blodbrist brukar man få antibiotika i samband med tandvårdsbehandlingen så att leden inte ska riskera att bli infekterad. Man ska alltid berätta för sin tandläkare att man har en ledprotes. Tandläkaren avgör om man behöver antibiotika.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Publicerad:
2014-01-20
Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Ola Rolfson, ortoped, Sahlgrenska universitets sjukhuset, Göteborg

Granskare:

Leif Dahlberg, ortoped, Skånes universtietssjukhus, Malmö