Att få en pacemaker

Skriv ut (ca 9 sidor)

En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att få en pacemaker inopererad är att du har återkommande yrselattacker eller svimningsanfall. De uppstår på grund av långa pauser mellan hjärtslagen eller för långsam hjärtrytm.

Skriv ut

Andra anledningar till att få en pacemaker kan vara trötthet och andfåddhet som beror på en alltför låg puls. Du kan också ha problem med dålig ork för att pulsen inte ökar som den ska göra vid kroppsansträngning.

Förberedelser

Förberedelser

  • Arbetsprov

    Ett arbetsprov visar hur hjärtat pumpar under en fysisk ansträngning. Det görs på en motionscykel eller på ett löpband.

  • Hjärtats retledningssystem

    Hjärtats rytm styrs av elektriska impulser från den så kallade sinusknutan i höger förmak.

    Mer information
    Hjärtats retledningssystem

    De elektriska impulserna som får hjärtat att slå bildas i sinusknutan. Urladdningar sprids snabbt sprids till båda förmaken. Härifrån går impulser till ett centra som kallas AV-knutan. Impulsen skickas därefter vidare genom den så kallade His´ska bunten, som är en del av hjärtats retledningssystem och passerar över i purkinjefibrerna. Impulsen som startat i sinusknutan når snabbt hela hjärtat och leder till hjärtslag. Innan nästa hjärtslag kan utlösas måste hjärtat vila lite.

    Om det är fel på sinusknutan eller AV-knutan, kan man få problem med hjärtrytmen. Det kan leda till att man får en pacemaker inopererad.

Yrsel, svimningar, trötthet och andfåddhet är vanliga symtom som kan bero på många olika saker. De behöver inte alls ha med hjärtrytmen att göra. Därför görs alltid en medicinsk utredning innan du eventuellt blir rekommenderad att få en pacemaker. En sådan utredning innebär ofta EKG-registrering under en längre tid samt ibland även ultraljudsundersökning av hjärtat och arbetsprov.

Rutinerna varierar mellan olika sjukhus

Hur du förbereds inför en pacemakeroperation varierar från sjukhus till sjukhus. Om du läggs in kvällen före operationen får du tvätta dig med en bakteriedödande tvållösning. Du får inte äta någon fast föda när det är mindre än två timmar kvar till operationen. Om du tar mediciner brukar du kunna ta dem med lite vatten på operationsdagens morgon.

Du får en nål insatt i ett blodkärl i armen för att du vid behov ska kunna få läkemedel genom den. Vid behov kan du få en lugnande tablett eller få en spruta med lugnande medel genom nålen under operationen. Dessutom får du en engångsdos antibiotika som ska förebygga infektioner.

Om du tar vissa läkemedel, till exempel blodförtunnande läkemedel, kan du ha fått särskilda förhållningsregler av din läkare om att avstå från att ta dem några dagar före operationen.

Bra att sluta röka

Om du röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig. Du bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om du kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om du behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Fäll ihop

Hur går operationen till?

Hur går operationen till?

  • pacemaker

    Ett pacemakersystem består av två delar. Den ena delen är pacemakerdosan, som är en inkapslad dator med batteri. Den andra delen är elektroderna, som känner av hjärtrytmen och vid behov avger elektriska impulser som får hjärtat att dra ihop sig. Klicka på bilden för att få större format och mer information.

    Mer information
    pacemaker

    Operationen inleds med att läkaren ger lokalbedövningsmedel i området där pacemakern ska placeras. Den placeras under huden utanpå bröstkorgen, vanligtvis under nyckelbenet. Därefter görs ett ungefär fem centimeter långt snitt under nyckelbenet, på ett ställe där en ven från armen passerar. I venen förs pacemakerns elektroder in i blodbanan. Med hjälp av rörliga röntgenbilder kan läkaren på en teveskärm se till att elektroderna styrs till hjärtat.

    Pacemacern börjar arbeta så fort den kommit på plats och de flesta brukar direkt känna en förbättring. Ofta kombineras pacemakerbehandlingen med någon medicin för att stabilisera hjärtats rytm.

I operationssalen får du ligga på rygg på ett operationsbord. Bröstkorgen tvättas på nytt och eventuellt hår i operationsområdet rakas bort. Därefter tvättas operationsområdet med sprit och du kläs in med operationsdukar som bara lämnar en liten yta på bröstet fri. För att hålla operationsområdet rent får du en skärm framför huvudet och kan därför inte se själva operationen.

Det tar knappt en timme

Operationen inleds med att du får lokalbedövningsmedel i området där pacemakern ska placeras.

Därefter gör läkaren ett ungefär fem centimeter långt snitt under nyckelbenet på ett ställe där en ven från armen passerar. I venen förs pacemakerns elektroder in i blodbanan. Med hjälp av rörliga röntgenbilder kan läkaren på en bildskärm se till att elektroderna styrs till hjärtat.

Sedan görs mätningar på elektroderna för att avgöra om placeringen är bra. Under dessa mätningar stimuleras hjärtat via elektroderna, vilket gör att du kan känna att hjärtat tillfälligt slår litet snabbare. När läkaren har funnit ett bra läge ansluts pacemakern till elektroderna och stoppas in under huden framför den stora bröstmuskeln.

Operationen avslutas med att såret sys ihop och ett förband sätts på. Ofta används tråd som löses upp av sig själv när såret har läkt. Hela operationen brukar ta ungefär 45 minuter.

Många pacemakeroperationer görs polikliniskt. Det betyder att du kommer in till sjukhuset på morgonen, opereras och får gå hem samma dag.

Det gör vanligtvis inte ont

Bortsett från det första sticket då du får lokalbedövning ska det inte göra ont. Om det inte går att föra in elektroderna i den ven som kommer från armen kan läkaren behöva sticka i ett djupare liggande blodkärl för att få dem på plats. Då kan det hända att lokalbedövningen inte räcker för att helt ta bort smärtan, och du får i stället morfin eller liknande preparat.

När elektroderna förs in måste huvudändan på operationsbordet ibland tippas neråt, vilket en del kan uppleva som obehagligt.

Smärtorna i operationssåret när bedövningen släppt brukar vara lindriga och avhjälps oftast med vanliga värktabletter.

Fäll ihop

Hur mår jag efteråt?

Hur mår jag efteråt?

Pacemakern börjar fungera omedelbart när den har opererats in, men inställningarna behöver justeras och därför görs mätningar innan du lämnar sjukhuset. 

De första två veckorna efter operationen bör du undvika tungt arbete och höga lyft av armen på den opererade sidan för att minska risken för blödning i operationsområdet. Därefter har elektroderna läkt fast och du kan röra dig fritt. Att duscha går bra, men låt bli att bada de första 3-4 veckorna för att minska risk för infektion. 

Vanligt att pacemakern ger snabb förbättring

Du märker ofta direkt en klar förbättring av ditt hälsotillstånd om du har haft alltför långsam puls en längre tid. Du blir piggare, orkar mer än tidigare och eventuella symtom på hjärtsvikt kan gå över.

Du märker ingen större skillnad beträffande kondition och välbefinnande om du vanligtvis har en puls som är som den ska vara, men brukar svimma då och då på grund av att hjärtat stannar till. Det beror på att pacemakern vanligtvis går in och stimulerar hjärtat bara under några sekunder då det stannar till. Men en viktig förbättring är att med pacemakern kommer du inte längre att få några svimningsattacker.

Om du har konstant hjärtsvikt kan du också må bättre med pacemaker. Det blir lättare att andas och vätskeansamlingen i kroppen minskar ofta efter pacemakerbehandlingen.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Det är mycket ovanligt att få några allvarliga problem efter en pacemakeroperation. Men om läkaren misstänker någon komplikation kan du få genomgå hjärtröntgen och lungröntgen.

De vanligaste tidiga komplikationerna kan vara följande:

  • Du kan få ett blåmärke i anslutning till operationssåret. Efter operationen är det vanligt att du får blåmärken och viss blödning kring och under själva pacemakern. Men svullnar det upp ordentligt, gör mycket ont eller blöder ska du kontakta din pacemakerläkare genast.

  • Det kan hända att elektrodläget rubbas så att pacemakern inte fungerar bra. Sådana fel brukar oftast märkas tidigt efter operationen och upptäckas vid den kontroll av pacemakern som görs innan du lämnar sjukhuset.

Ovanliga komplikationer är följande:

  • Infektioner, som nu är mindre vanligt än tidigare eftersom du alltid får behandling med antibiotika före en pacemakeroperation. Någon enstaka gång kan en infektion uppstå i området runt pacemakern, i "dosfickan", flera år efter operationen. Fickan känns då öm, blir röd och ofta svullen. Om det händer ska du kontakta din läkare direkt.

  • Att pacemakern stimulerar diafragman eller den stora bröstmuskeln och ger upphov till muskelryckningar som kan vara störande. Dessa besvär går ofta att rätta till genom att pacemakerns programmering ändras, men ibland blir det nödvändigt att du opereras igen.

  • Läckage av luft in i lungsäcken vid implantation. Luften försvinner vanligtvis av sig själv efter några dagar, men ibland måste  du få en slang inlagd som leder ut luften.

I Sverige finns pacemakerregistret som är ett nationellt kvalitetsregister till vilket alla opererande kliniker rapporterar in sina ingrepp och patienter. Syftet är bland annat att snabbt kunna upptäcka och åtgärda eventuella tekniska problem med pacemakersystem. På registrets hemsida kan du ta del av statistik som till exempel visar inom vilket intervall du ska ha uppföljning eller vilka pacemakermodeller som kan orsaka problem. Ingen personlig information, som exempelvis personnummer, visas i registret.

Fäll ihop

Att leva med en pacemaker

Att leva med en pacemaker

En pacemaker är känslig för starka magnetiska och elektriska fält. Därför bör du tänka på följande saker när du har fått en pacemaker inopererad:

  • Metalldetektorer finns bland annat i flygplatsers säkerhetskontroller. Detektorerna kan någon enstaka gång påverka pacemakern när man passerar kontrollen. Du kan därför gå vid sidan om och visa upp ett pacemakerkort, så visiteras du manuellt.

  • Magnetkameraundersökning, MRI, är en undersökningsmetod där det bildas starka magnetfält. Magnetfältet påverkar också elektronisk utrustning och kan göra så att den slutar att fungera. Du måste därför alltid berätta att du har en pacemaker innan du genomgår en magnetkameraundersökning. Det finns pacemakersystem som klarar MRI. Kontrollera med din pacemakermottagning om du har ett sådant system. Annars kan ibland pacemakern programmeras om innan MRI utförs. Din läkare på pacemakermottagningen avgör om det går att göra med den pacemaker du har.

  •  Alla former av vanlig röntgen, inklusive datortomografi, går bra.

  • Tens, en sorts elektrisk akupunktur som används som smärtbehandling, bör inte användas i närheten av pacemakerdosan.

  • Transformatorstationer, elektriska lok, vissa attraktioner på nöjesfält, elsvetsutrustning och annat som alstrar starka elektromagnetiska fält bör du undvika att vistas i omedelbar närhet av. Enligt pacemakertillverkarna bör avståndet vara minst en meter från det magnetiska fältet.

  • Reparationer i bilens motorrum medan motorn är igång ska du också undvika. Det beror på att tändningssystemet alstrar starka elektriska fält.

  • Små förbränningsmotorer, av den typ som finns i exempelvis motorsågar, kan avge ett elektromagnetiskt fält och bör inte vara närmare pacemakern än en halv meter.

  • Mobiltelefoner går bra att använda, om de inte placeras direkt på pacemakern. I övrigt störs inte en modern pacemaker av mobiltelefoner.

Det finns många myter om vad som är farligt om man har en pacemaker. Generellt kan sägas att vanlig hushållsutrustning inklusive mikrovågsugnar, induktionsspisar, trådlösa telefoner, värmedynor, solarium, fjärrkontroller, datorer, teveapparater och radioapparater utan problem kan användas om du har en pacemaker. Rådgör med din läkare eller sjuksköterska om du undrar över något.

Fäll ihop

Varför behöver jag få en pacemaker?

Varför behöver jag få en pacemaker?

Hjärtats sammandragning börjar med att en grupp celler urladdas elektriskt i höger förmak, den så kallade sinusknutan. Urladdningen får cellerna att dra ihop sig och startar samtidigt en kedjereaktion av urladdningar och sammandragningar som sprids över vänster och höger förmak. Förmaken drar ihop sig och pressar ner blod i hjärtkamrarna.

För att impulsen från förmaken ska sprida sig vidare ned till hjärtkamrarna som pumpar ut blodet i kroppen måste den passera ett område i botten på höger förmak som kallas AV-knutan. Där fördröjs den något för att kamrarna ska hinna fyllas med blod innan impulsen fortsätter. AV-knutan är viktig eftersom det vanligtvis är den enda vägen signalen kan gå för att komma till kamrarna.

Hjärtrytmen kan bli störd

Om sinusknutan inte fungerar som den ska kan hjärtrytmen bli för långsam eller så kan hjärtat göra uppehåll. Det kan leda till att du blir yr, trött eller svimmar. Detta tillstånd brukar kallas "sjuk sinusknuta" och kan vara ett skäl för att få en pacemaker inopererad.

Problem med AV-knutan kan också störa hjärtrytmen. Det kan vara ett allvarligt tillstånd och behandlas oftast med pacemaker.

Olika typer av pacemaker

Det finns pacemaker som stimulerar antingen förmak eller kammare och en annan typ av pacemaker som kan stimulera båda. Vilken typ du får beror på var felet sitter. Om du till exempel har problem med sinusknutan är det bäst med en pacemaker som stimulerar förmaket och låter kammaren vara i fred. Om du har problem med AV-knutan behöver du en pacemaker som känner av sinusknutans aktivitet och leder ner den till kammaren. En sådan pacemaker har då elektroder både i förmak och kammare och ersätter AV- knutans funktion.

Det finns en typ av pacemaker utan elektroder som skruvas fast i höger kammare. Den har fördelen att du slipper elektrodproblem, men lämpar sig inte för alla,

En pacemaker kan känna av hur mycket du anstränger dig och öka pulsen om det behövs. De flesta pacemaker har minnesfunktioner som visar hur hjärtrytmen har varit den senaste tiden. Läkaren eller pacemakersköterskan kan då se vad som har hänt och anpassa behandlingen.

Lång hållbarhet

Pacemakern drivs av ett batteri som räcker i fem till tio år, eller mer. Därefter byts hela dosan ut. Vid regelbundna besök på sjukhuset, oftast en gång om året, kontrolleras att batteriet fungerar bra.

Det blir allt vanligare med uppföljningar av pacemakern på distans. Det innebär att kontroll av bland annat det elektriska systemet eller batteriet kan göras utan att du behöver åka till sjukhuset, exempelvis från hemmet. Uppkoplingen sker oftast via mobilnätet.

En pacemaker kan ställas in på en mängd olika sätt för att passa olika människors behov. Både avläsningen och justeringen av pacemakern görs med hjälp av en programmerare och fjärrkontroll som läggs utanpå bröstet.

Andra rytmrubbningar som kan avhjälpas

Om du får livshotande hjärtrusningar från hjärtats kammare kan du få en annan typ av hjärtstimulator som kallas implanterbar defibrillator eller ICD. Om ett elektriskt kaos uppstår i hjärtat kan ICD bryta genom snabb pacemakerstimulering eller ge en elektrisk chock till hjärtat som nollställer den elektriska aktiviteten under några sekunder. Vanligtvis tar hjärtats sinusknuta över rytmen då så att rytmen blir som den ska vara igen, med en puls på cirka 70 slag per minut. ICD:n har för säkerhets skull även en pacemaker inbyggd som kan stötta hjärtat om pulsen skulle bli för långsam.

Pacemaker vid hjärtsvikt

Ibland kan även personer som inte har fel på hjärtrytmen ha nytta av en pacemaker. Det gäller först och främst om du har hjärtsvikt, då du får symtom som andfåddhet, trötthet eller vätskeansamling i kroppen. Symtomen beror på att hjärtmuskeln är försvagad och inte orkar pumpa ut blod i kroppen i den takt som behövs. Hjärtats förmåga att öka blodflödet när du anstränger dig är också dålig.

Hos en del som har hjärtsvikt arbetar hjärtats väggar inte så samordnat som de ska. När en vägg rör sig inåt, buktar den utåt på ett annat ställe. Detta är ineffektivt och slösar med hjärtats redan knappa krafter. Har du det här problemet kan du ha stor hjälp av att få en pacemaker som stimulerar höger och vänster kammare i stort sett samtidigt, men var för sig. Det gör att hjärtats sammandragningar blir mer effektiva.

Du kan också ha hjälp av en pacemaker om du har dålig ork på grund av hjärtmuskelförtjockning, så kallad hypertrof obstruktiv cardiomyopati. Även där kan en pacemaker många gånger förändra hjärtats sammandragningsmönster på ett sådant sätt att besvären lindras mycket.

Fäll ihop

Påverka och delta i din behandling

Påverka och delta i din behandling

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Information om pacemakerbehandling

Det finns en hemsida, pacemaker-info.se, med information om pacemakerbehandling och hjärtsjukdomar som vänder sig både till patienter och närstående. Där kan du se vanliga frågor som besvarats av överläkare Thomas Fåhraeus, Torbjörn Persson och sjuksköterskan Maria Hesselstrand vid SuS i Lund och Malmö.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram Nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor. Här kan du läsa mer om de Nationella riktlinjerna för behandling av hjärtsjukdomar.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-08-23
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Thomas Fåhraeus, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Lund

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Fotograf:

Emmali Anséus, 1177 Vårdguiden