Psykos och vanföreställningar

Psykos

En psykos innebär att du upplever verkligheten förändrad och annorlunda, och har svårt att skilja på fantasi och verklighet. Du kan till exempel höra röster eller känna dig förföljd, fast ingen annan uppfattar det så. Det är viktigt att du får behandling tidigt om du har fått en psykos.

Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar där verkligheten upplevs annorlunda. Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni. Andra psykossjukdomar är reaktiv psykos, schizoaffektivt syndrom, vanföreställningssyndrom och förlossningspsykos.

Det är inte alltid som symtom på psykos beror på en psykossjukdom. Du kan få psykotiska symtom av till exempel en skrämmande eller svår händelse, en sjukdom eller om du använder vissa droger. 

Du som är närstående till någon som har en psykossjukdom kan läsa mer i den här artikeln.

Symtom vid psykos

En psykos kan komma plötsligt eller utvecklas under en längre tid. Den kan pågå under några få veckor, eller flera år. En psykos kan komma en enstaka gång eller komma tillbaka flera gånger.

När du är i en pågående eller akut psykos är du oftast mycket upptagen av dina egna tankar och upplevelser, som kan vara mycket intensiva.

Du kan ha fått en psykos om du har följande symtom:

  • vanföreställningar
  • hallucinationer
  • tankestörningar.

Vanföreställningar

När du har vanföreställningar uppfattar du tillvaron förändrad eller annorlunda. Andra har ofta svårt att tro dig när du berättar om dina upplevelser. Du kan till exempel känna dig förföljd fast ingen annan uppfattar det så. Det kallas paranoia.

Du kan känna dig övervakad, eller tror att du har övernaturliga krafter och är utvald för att göra något betydelsefullt. Du kan också känns dig hotad, att du är utsatt för strålning eller något annat skadligt.

Du kan även tänka att du har kontakt med döda personer eller en högre makt, som kan vara ond eller god. Du kan också uppleva att saker i omgivningen skickar signaler eller budskap direkt riktade till dig, till exempel via radio, tv eller internet. Upplevelserna kan vara mycket starka, och kännas verkliga.

Hallucinationer

Hallucinationer är de sinnesintryck som du kan uppleva under en psykos. Du kan till exempel höra röster eller ljud som ingen annan hör. Du upplever dem som verkliga, fast det inte stämmer med verkligheten.

Ibland går det att känna igen rösterna, men de kan också uppfattas som främmande. Det kan kännas som att de kommer inifrån huvudet, eller att de kommer utifrån. Rösterna kan kommentera det du gör eller hur du ser ut, ofta på ett otrevligt sätt.

Rösterna kan också uppmana dig att göra saker som ibland kan vara farliga eller riskfyllda. Det kan kännas svårt att stå emot rösterna.

Ibland kan hallucinationerna innebära att du ser sådant som inte andra ser, men det är mindre vanligt. Du kan också känna dofter som ingen annan känner, eller uppleva att det händer obehagliga saker i kroppen som inte går att förklara. Du kan även känna beröring utan att någon eller något rör vid dig.

Tankestörningar

När du har tankestörningar har du svårt att tänka färdigt en tanke, och att tänka sammanhängande tankar. Det kan kännas som att nya tankar kommer in och avbryter. Du kan också uppleva att dina tankar sänds ut till andra människor, eller att andra vet vad du tänker.

Tankestörningar kan också påverka ditt sätt att prata, skriva och läsa. Du kanske slutar att prata mitt i en mening, eller plötsligt börjar prata om något helt annat. Du kan också ha svårt att följa ett resonemang eller läsa en text utan att tappa fokus.

Andra symtom som hänger ihop med psykos

Upplevelserna under psykosen kan ge stark ångest. Du kan ha mycket svårt att komma till ro och sova både före, under och efter en psykos. Du kan också känna dig slö och orkeslös eller ha andra symtom som påminner om depression.

En psykos kan ibland utlösas under en manisk period, då du är uppvarvad och har mycket svårt att komma till ro och sova. Läs mer om mani i artikeln om bipolär sjukdom.

Det finns en ökad risk för självmordstankar och självmordsförsök vid psykos. Det är en av anledningarna till att det är viktigt att söka vård i tid.

Hur en psykos kan märkas för andra

Ett psykotiskt beteende kan märkas på olika sätt, beroende på vilka upplevelser man har under psykosen. En del personer lever ut sina tankar och känslor på ett sätt som märks för andra, medan andra drar sig undan och blir passiva och inåtvända.

För omgivningen märks det ofta tydligt att den som får en psykos beter sig annorlunda eller underligt. Det kan vara svårt att få kontakt med personen, som ofta har fullt upp med sina egna upplevelser, som ofta är oförklarliga för omgivningen.

Ett exempel är att personen pratar om sina vanföreställningar, som att till exempel vara förföljd eller hotad. Det kan också märkas på att personen inte kan lyssna på det någon annan säger, eller pratar för sig själv. Personen kan till exempel plötsligt börja skratta, utan anledning.

Personen isolerar sig ofta och undviker andra människor. Hen kan också hamna i konflikt med andra människor.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom på en psykos eller om du tror att du håller på att utveckla en psykossjukdom. Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning som är specialiserad på psykossjukdomar.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Sök också vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112 om något av följande stämmer:

  • Du hör röster som uppmanar dig att utföra handlingar, som du känner att du inte kan stå emot.
  • Du är orolig för att du kan skada dig själv eller någon annan.
  • Du mår mycket dåligt och har tankar på att ta ditt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om du är under 18 år

Kontakta i första hand kontakta elevhälsan, studenthälsan eller en ungdomsmottagning. Du kan också kontakta en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Prata med någon vuxen om hur du mår, och be den personen att hjälpa dig att söka vård.

Om du haft en psykos tidigare

Kontakta din psykiatriska mottagning om du haft en psykos tidigare, och märker att du håller på att bli sjuk. En närstående kan också kontakta vården i ditt ställe.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har självmordsplaner. Detsamma gäller om du är orolig för att en närstående mår mycket dåligt eller kan skada sig själv eller någon annan.

Halland

Sök hjälp och stöd i Halland

Barn och unga

Om du som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kan du kontakta:

Är barnet äldre (och för dig som är ung) kan du även kontakta:

Vuxna

Vuxna som behöver hjälp och stöd kontaktar:

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns flera telefonjourer du kan ringa för att få råd, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också särskilda patient- och anhörigföreningar du kan kontakta.

Behandling och stöd vid psykoser

Syftet med behandlingen är att behandla symtomen, och minska risken för att få en ny psykos. Du behöver ofta flera sorters behandling om du har en psykos:

  • behandling med läkemedel
  • psykoterapi eller samtalsstöd
  • utbildning, gruppträffar och stödinsatser.

Läkemedel kan lindra symtomen, men tar inte bort orsaken till psykosen.

Det är viktigt att du så snart som möjligt får sova ordentligt, om du nyligen har blivit sjuk i en psykos. Du kan få behandling med läkemedel mot sömnsvårigheter, ångestdämpande läkemedel och antidepressiva läkemedel.

Genom psykoterapi kan du få hjälp att bearbeta dina upplevelser, och stärka ditt självförtroende.

Du kan känna skam och ångest för att du har en psykossjukdom. NECT är ett exempel på en behandling som kan hjälpa dig att förstå och hantera dessa känslor. NECT är en förkortning av det engelska namnet Narrative Enhancement and Cognitive Therapy.

Läs mer om psykoterapi och psykologisk behandling.

Vad kan jag få för annat stöd?

Utöver den behandling som ges under den första tiden, behöver du ofta annat stöd för att återhämta dig och må bättre på längre sikt. Du ansöker själv om stöd hos socialtjänsten i din kommun, med hjälp av närstående eller din kontaktperson.

Stödet kan till exempel innebära att ingå i en samtalsgrupp med personer som har egen erfarenhet av sjukdomen.

Det kan också vara att du får en så kallad boendestödjare som kommer hem till dig för att hjälpa dig med vardagliga sysslor, som att till exempel städa, tvätta eller betala räkningar.

Syftet med stödet är att du ska må bättre, klara vardagliga sysslor, återhämta dig och komma tillbaka till ett liv som du trivs med.

En annan viktig del i att komma tillbaka till en fungerande vardag är att du och dina närstående tillsammans får lära er om psykos och psykosbehandling.

Du ska kunna känna dig trygg

Det är viktigt att du känner dig trygg på den psykiatriska mottagning där du får behandling.

Du får en kontaktperson om det är första gången du får vård inom psykiatrin. Det kan vara någon som är specialiserad inom psykiatri, en sjuksköterska eller en mentalskötare.

Det är viktigt att du litar på och känner förtroende för din kontaktperson. Prata med din läkare om du inte trivs med din kontaktperson. Du har rätt att få en ny kontaktperson eftersom det är en viktig person i din återhämtning.

Du ska få vara delaktig i din behandling

Det är viktigt att du är delaktig i besluten kring din behandling, så långt det är möjligt. Behandlingen ska utgå från dig och dina behov. Målet är att du ska komma tillbaka till en fungerande vardag. Dina närstående kan vara med och planera om du vill det.

Du kan begära att få en samordnande kontaktperson eller en så kallad fast vårdkontakt om du har kontakt med vården under en längre tid.

Samordnad individuell planering

När både psykiatrin och socialtjänsten ska samarbeta kring din behandling kan det vara bra att ha gemensamma möten, för att planera din vård och behandling. Det kallas SIP-möten, och är en förkortning av samordnad individuell planering.

En så kallad SIP är en plan som gör att det blir tydligt för dig och dina närstående vad psykiatrin ansvarar för och vad socialtjänsten har ansvarar för.

Du kan själv be om en SIP. Du behöver då ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja till att socialtjänsten och psykiatrin samverkar om din vård. Din kontaktperson eller en närstående kan hjälpa till om du behöver hjälp. Planen får inte ändras om inte du är med.

En närstående kan också be om en SIP.

Efter hur lång tid mår man bättre?

Hur länge en psykos kommer att pågå är svårt att veta. Hur mycket behandling som behövs varierar från person till person.

Många brukar ofta bli bättre inom en till tre månader, om läkemedlen hjälper. Men du kan känna dig nedstämd, osäker och orolig upp till ett år efter att du har blivit sjuk.

Risken att få en ny psykos minskar om du följer planen och tar dina läkemedel.

Psykos som beror på en psykossjukdom

Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni.

Det här är andra psykossjukdomar:

  • reaktiv psykos
  • schizoaffektivt syndrom
  • vanföreställningssyndrom
  • förlossningspsykos.

När du får en psykosdiagnos är det viktigt att läkaren först har utrett att psykosen inte beror på någon annan orsak, till exempel en sjukdom i hjärnan, läkemedel eller droger.

Reaktiv psykos

En reaktiv psykos kan utlösas i samband med en skrämmande eller svår händelse, som vid exempelvis våld eller övergrepp. En sådan upplevelse kallas för ett psykiskt trauma. Då kommer symtomen ganska snabbt efteråt.

Psykosen går också över snabbt, ofta på mindre än två veckor eller som längst cirka en månad. En sådan psykos kallas reaktiv eller akut och övergående.

En reaktiv psykos behöver inte leda till att du är sjuk länge. Däremot kan den komma tillbaka i samband med ett nytt trauma. Om psykosen kommer tillbaka kan den övergå i en psykossjukdom som varar länge.

Schizoaffektivt syndrom

Schizoaffektivt syndrom liknar schizofreni, men har samtidigt drag av bipolär sjukdom. Det innebär att du har omväxlande maniska och depressiva perioder. Mellan dessa perioder kan du ha psykossymtom utan vare sig mani eller depression.

Schizoaffektivt syndrom skiljer sig från schizofreni genom att det inte räcker med enbart antipsykotisk läkemedelsbehandling. Du behöver även ta ett stämningsstabiliseraden läkemedel, till exempel litium. Ett sådant läkemedel gör att ditt humör blir jämnare så att du inte blir manisk eller deprimerad.

När du väl har hittat rätt behandling och tar dina läkemedel utan avbrott kan du ofta få en fungerande vardag, utan att få nya psykoser.

Vanföreställningssyndrom

Vanföreställningssyndrom innebär att du har en övertygelse om någonting som inte stämmer med verkligheten. Övertygelsen kan låta trovärdig för omgivningen men saknar ändå verklighetsgrund.

Vanföreställningen kan till exempel innebära att du är övertygad om något av följande händer:

  • Du är förföljd.
  • Du är beundrad på avstånd.
  • Du är mäktig eller särskilt utvald.
  • Du blir bedragen av din partner.
  • Du har en sjukdom.

Du har ofta svårt i nära relationer, men klarar ofta av att vara en del av samhället. Du kan vara upptagen av dina egna idéer. Du kan dra dig undan andra människor när du upptäcker att andra inte delar din uppfattning.

Det är ovanligt att den som har vanföreställningssyndrom söker vård. Därför finns det ingen säker uppgift om hur vanligt det är. Däremot kan den som har vanföreställningssyndrom upptäckas till exempel när hen gör något brottsligt. Det kan till exempel vara att förfölja någon som hen tror sig ha en kärleksrelation med.

Om den som har vanföreställningssyndrom kommer i kontakt med vården, har hen ofta svårt att säga ja till behandling. Hen tror fortfarande på vanföreställningen och vill inte acceptera att det är en sjukdom.

Förlossningspsykos

Risken att bli sjuk i en ny psykos ökar om du är gravid. Oftast har du då en medfödd känslighet för att få psykos som i kombination med den hormonella omställningen i kroppen gör att du blir sjuk.

Risken ökar framför allt i slutet av graviditeten, under förlossningen och månaderna efter förlossningen.

En förlossningspsykos är en ovanlig men allvarlig form av psykos. Den uppkommer i samband med förlossningen eller inom sex veckor efter förlossningen.

De flesta blir friska efter att ha fått behandling med läkemedel eller ECT, elbehandling. Har du haft en förlossningspsykos finns det en risk för att du kan få en psykos igen. 

Prata med din barnmorska eller läkare om du blir gravid, har haft en psykos tidigare och är orolig för att bli sjuk. Läs mer om graviditet och läkemedel i läkemedel vid schizofreni och psykos.

Psykos som beror på en annan sjukdom eller skada

Ibland kan psykosen bero på en sjukdom som du har sedan tidigare. Psykosen kan också ha utlösts av en skada eller något som påverkar hjärnan.

Det är viktigt att det utreds ordentligt, för att utesluta att psykosen beror på någon av dessa orsaker. Då kanske du inte behöver behandling för psykosen, utan i stället få behandling för det som orsakar symtomen.

Här följer några sjukdomar och skador som kan ge psykotiska symtom.

Skada eller påverkan på hjärnan

En hjärnskada kan ge psykotiska symtom, speciellt om skadan sitter i pannloben eller tinningloben och orsakar epilepsi.

Det gäller även vissa hormonella sjukdomar som till exempel struma. Det finns också tumörer och inflammationer i hjärnan som kan ge psykotiska symtom.

Tidig demens, överdosering av kortisonläkemedel och svår näringsbrist kan också utlösa psykotiska symtom.

Droger

Många droger kan utlösa psykoser. Några exempel är cannabis, amfetamin, PCP, LSD och Ecstacy. Det kan även nya syntetiska droger som sprids via nätet, även om en del av dem ännu inte är narkotikaklassade. Exempel på sådana droger är Spice, NPS och MDPV.

Oftast avtar psykosen när drogen inte längre finns kvar i kroppen. Undantaget är cannabis, som både kan utlösa och ge bestående symtom på psykos.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Mer på 1177.se

För barn - Våga berätta

Om du mår dåligt eller har det jobbigt ska du inte behöva vara ensam. Att berätta för någon kan vara en bra början. Besök Våga berätta så får du veta mer.

Till toppen av sidan