HJÄRTRYTM

Patientinformation till dig med förmaksflimmer

Innehållet gäller Halland

Patientinformation från Hallands sjukhus

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är den vanligast förekommande hjärtrytm-störningen. Förmaksflimmer är ovanligt före 50 års ålder men ökar därefter och cirka var tionde person över 80 år drabbas. Förmaksflimmer kan vara ett symtom på annan hjärt-kärlsjukdom t ex högt blodtryck, klaffsjukdom eller hjärtsvikt. Det förekommer också utan känd bakomliggande hjärtsjukdom.
Vanligen börjar förmaksflimmer med enstaka episoder som går över av sig själv. Det är inte ovanligt att flimmerepisoderna med tiden kommer oftare, blir längre och svårare att bryta.

Den normala hjärtfunktionen

Hjärtats rytm styrs normalt via små elektriska impulser från sinusknutan - sinusrytm. Sinusrytm är en regelbunden rytm med samordning mellan förmak och kammare.

Vid förmaksflimmer har de elektriska signalerna i förmaken kommit i oordning. Många små återkopplingskretsar uppstår och tar kontroll över rytmen. Detta gör att rytmen blir oregelbunden och oftast snabb. Samordningen mellan förmak och kammare upphör och hjärtats pumparbete blir mindre effektivt.

Är förmaksflimmer farligt?

Förmaksflimmer är förenat med negativa hälsoeffekter. Vid förmaks-flimmer finns en ökad risk för bildning av blodproppar i hjärtat vilka kan lossna och följa med blodet till hjärnans blodkärl - stroke. Detta motverkas med läkemedel som påverkar blodets koagulation - antikoagulantia. Det finns också en ökad risk för utveckling av hjärtsvikt om hjärtat tillåts gå med för hög hjärtfrekvens under lång tid. Detta motverkas med frekvensreglerande läkemedel.

På längre sikt föreligger hos patienter med förmaksflimmer en ökad dödlighet som förklaras av samtidig förekomst av andra hjärt-kärl-sjukdomar. Strävan att återställa sinusrytm till varje pris har inte visats påverka denna risk. Behandlingen ska därför framför allt inriktas på symtomlindring.

Olika former av förmaksflimmer

Paroxysmalt: Attacker som går över spontant, 

Persisterande: Attacker som kräver åtgärd som elkonvertering eller läkemedel (se nedan) för att återgå till sinusrytm.

Permanent ihållande förmaksflimmer: Sinusrytm kan trots behandling inte återställas. Det förekommer också att man av olika skäl beslutar att inte försöka återställa sinusrytmen.

Hur ställer men diagnosen förmaksflimmer?

Diagnosen kan enbart ställas om ekg-registrering görs under pågående förmaksflimmer. Då förmaksflimmer ofta förekommer endast i korta episoder kan det vara nödvändigt med ekg-registrering under längre tid. Olika metoder finns för detta t ex bandspelar-ekg och tum-ekg.

Symtom

Symtomen är mycket varierande. Många är symtomfria medan andra kan vara mycket påverkade av sitt förmaksflimmer. Vanliga symtom är oregelbunden puls, hjärtklappning, andfåddhet eller nedsatt kondition.

Behandling

Vid all hjärt-kärlsjukdom, så även vid förmaksflimmer, bör man sträva efter att leva hälsosamt. Man bör alltså äta sunt, avstå från rökning, motionera regelbundet samt vara måttlig med sitt alkoholintag. Antikoagulation och frekvenskontroll är de två grundpelarna i den medicinska behandlingen.

Antikoagulation

Antikoagulation, som förhindrar bildning av blodpropp i hjärtat, är den enda behandlingen som hittills visats minska dödligheten vid
förmaksflimmer. I dagsläget finns i Sverige fyra preparat som samtliga visat sig mycket effektiva att minska denna risk: Eliquis, Pradaxa, Waran, Lixiana samt Xarelto. Trombyl som tidigare använts i sammanhanget har betydligt sämre effekt och rekommenderas inte för behandling vid förmaksflimmer.

Frekvenskontroll

Läkemedel som sänker hjärtfrekvensen, frekvenskontroll, leder ofta till god symtomlindring och minskar risken för hjärtsvikt.
De läkemedels-grupper som används för att sänka hjärtfrekvensen är:

  • Betablockerare t ex Bisoprolol och Metoprolol
  • Calciumflödeshämmare t ex Isoptin och Cardizem
  • Digitalis t ex Digoxin

I sällsynta fall där läkemedelsbehandling inte är tillräcklig kan s k
His-ablation bli aktuell.

I de fall där frekvenskontroll inte leder till symtomlindring kan åtgärd för att återställa sinusrytm bli aktuell. Sådan behandling, s k rytmkontroll, kan bli aktuell om man bedömer utsikterna att uppnå bestående sinusrytm är tillräcklig stora. Faktorer som talar emot detta kan vara om man haft ihållande förmaksflimmer under lång tid, hög ålder samt nedsatt lungfunktion.

Vikt och motion

Övervikt ökar risken för förmaksflimmer och viktnedgång har visats leda till färre återfall i förmaksflimmer och mindre symtom. Motion har gynnsamma effekter på hjärta och kärl och leder därmed till lägre risk för förmaksflimmer. Regelbunden motion rekommenderas därför.

Folder att ladda ner eller skriva ut

Medicinklinken på Hallands sjukhus har tagit fram en broschyr för patienter med förmaksflimmer. Den innehåller samma information som artikeln ovan, förutom att den också har några beskrivande bilder.

Folder om förmaksflimmer från Hallands sjukhus

Till toppen av sidan