När du har ont

Smärta kan delas in i olika kategorier beroende på vad som orsakar den:

• Smärta på grund av skadad vävnad, till exempel plötslig smärta eller långvarig smärta.
• Nervsmärta.
• Smärta där flera orsaker bidrar till att det gör ont.
• Smärta utan klarlagd orsak.
• Psykogen smärta.

Smärta på grund av skadad vävnad är plötslig smärta och alla har nog upplevt den någon gång. Smärtan uppstår när du till exempel bränner dig. Du känner den även efter en operation eller när du har en inflammation.

Vad är vävnad?

Vävnader består av celler, som är kroppens byggstenar som nästan alla har smärtreceptorer. Det finns olika slags vävnader, till exempel vävnader i huden, musklerna, blodkärlen, skelettet och i inre organ.

Långvarig vävnadssmärta kan man känna vid reumatiska sjukdomar samt vid artros, upprepade kotkompressioner eller vid cancer.

Nervsmärta beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet. Både en direkt skada på nerven och tryck på nerven gör att du kan få ont.

Vid nervsmärta får du ofta förändrad känsla i till exempel huden. Smärtan kan även stråla ut i en arm eller ett ben. Ibland kan smärtan komma i attacker. Nervsmärta kan finnas kvar länge och är svårare att behandla än smärta i skadade vävnader.

Här är exempel på sjukdomar och tillstånd som har ett samband med nervsmärta:

• diskbråck som påverkar nerver
• bältros
• diabetes
• multipel skleros, MS
• stroke
• ryggmärgsskada.

Fantomsmärta är en typ av nervsmärta

Fantomsmärtor efter en amputation hör också till gruppen nervsmärta. Fantomsmärta är när det gör ont i en kroppsdel som har amputerats. Smärtan beror på förändringar i nervsystemet, det vill säga i hjärnan.

Avskurna nervtrådar som har börjat växa ut igen är ofta extra känsliga. Du kan få ont vid mycket lätt beröring eller utan någon beröring alls.

Ibland hittar läkaren varken vävnadsskador eller nervskador som kan förklara varför smärtan finns kvar under en längre tid. Det kan bero på att du har förändringar som inte går att upptäcka med till exempel röntgen eller andra undersökningar, men som ger störningar i funktionen. Sådana förändringar kan uppstå vid vissa skador och sjukdomar. Detta kan orsaka långvarig smärta i till exempel ryggen, musklerna och lederna. Det kallas för nociplastisk smärta.

Om du har haft värk länge kan du också bli mer känslig för smärtimpulser. Det innebär att du får lättare ont trots att ingen orsak hittats. Det kan också vara så att du har fått en annan behandling.

Du kan ha ont utan att någon direkt skada kan hittas. Här är några exempel som smärtan kan bero på:

• pisksnärtsskada 
• fibromyalgi
• smärta i nacken och axlarna
• långvarig ryggvärk
• muskelvärk.

Psykogen smärta är smärta som uppstår vid psykisk sjukdom. Smärtan har alltså sin orsak i en svår psykiatrisk diagnos som djup depression eller svår posttraumatisk stress. Det kan yttra sig som smärta i bröst, buken eller huvudvärk.

Smärtan är en inbyggd skyddsreflex. Den varnar för att något är skadat eller håller på att skadas i kroppen. Den får dig att reagera så att förhoppningsvis inget allvarligt hinner ske.

Smärta kan beskrivas som en obehaglig fysisk eller känslomässig upplevelse. 

Nervsystemet talar om var det gör ont

Smärtreceptorerna som finns överallt i kroppen reagerar på värme, cellskador, inflammationer och mekaniskt tryck. När du har en inflammation bildas dessutom ämnen i den inflammerade kroppsdelen som gör att du får mer ont.

När smärtnerverna stimuleras skickas smärtsignaler till hjärnan och direkt till kroppens muskler.

Att musklerna får snabb information gör att du snabbt kan dra undan handen som lagts på en het platta.

I hjärnan når smärtimpulserna först hjärnans smärtcentrum och sedan hjärnbarken. Först då blir du fullt medveten om smärtan och var på kroppen det gör ont.

Nervsystemets känslighet kan öka över tid

Oavsett vilken orsaken till smärtan är behöver du få rätt råd och behandling. De flesta får rätt smärtlindring vid plötslig svår smärta som orsakats av en skada.

Vid långvarig smärta är det extra viktigt att vara uppmärksam på sådant som kan förstärka smärtan, till exempel oro, nedstämdhet, stress, ökad belastning på arbetet och sömnstörning. Risken är också att du rör dig mindre och mindre, vilket snarast ökar smärtan för att smärtsystemet ställer om sig och blir känsligare för smärtimpulser.

Smärttröskeln blir lägre och din tolerans kan minska, och smärtan kan sprida sig. Andra delar av ditt nervsystem kan påverkas när du har haft ont länge.

Ibland kan smärtans sprida sig med tiden och leda till att hela smärtsystemet blir överkänsligt.

Du kan få ont plötsligt, och det kan gå över snabbt. Du kan också ha ont under en längre tid.

Plötslig smärta har ofta en tydlig orsak

Plötslig smärta kan påverka kroppen på olika sätt. Du kan börja kallsvettas, bli blek, andas snabbt och ytligt, få hjärtklappning och höjt blodtryck om du plötsligt får mycket ont. Du kan också må illa och känna dig yr.

Långvarig smärta kan påverka hur du mår

Långvarig smärta är smärta som finns kvar efter den tid det brukar ta för en skada att läka, vanligen 3 – 6 månader. Du behöver inte ha ont hela tiden för att smärtan ska kallas långvarig. Det kan också handla om smärta som kommer tillbaka gång på gång, till exempel migrän.

Uttrycket kronisk smärta kan vara missvisande eftersom det kan låta som att det gör ont hela livet, men så behöver det inte vara. Den långvariga smärtan kan behandlas med läkemedel och andra åtgärder. Det onda kanske inte går att få bort helt, men kan lindras.

Här är flera exempel på sjukdomar och tillstånd som kan orsaka långvarig smärta:

• muskelreumatism, PMR
• ledgångsreumatism, RA 
• artros
• nervskador
• multipel skleros, MS 
• fibromyalgi 
• huvudvärk
• muskelvärk, oftast i nacken eller axlarna
• ryggvärk
• känslig tarm, IBS.

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer in på dig:

• Du har långvarig smärta eller behöver råd för att hantera din smärta.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. 

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:

• Du har kraftiga smärtor, till exempel starka bröstsmärtor eller magsmärtor, eller svår huvudvärk.
• Du har smärta som kommer plötsligt eller kommer i intervaller.
• Du har smärta och feber och känner dig mycket sjuk.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Försök att röra på dig så mycket som du klarar av. Det är lätt att bli stillasittande och passiv när du har ont men värken kan bli värre med tiden om du rör dig för lite. Fysisk aktivitet några gånger i veckan ger positiva långsiktiga effekter. Det kan minska smärtan och göra att du mår bättre både fysiskt och psykiskt.

Börja träna på en låg nivå och öka mer och mer. Konditionsträning och muskelträning är bra, till exempel promenader, stavgång, simning, cykling, skidåkning eller gruppgymnastik. 

Här kan du hitta texter och filmer om hur du kan träna på ett enkelt sätt.

Endorfinerna i din kropp ökar när du anstränger dig

Endorfiner är hormoner som finns i kroppen och som lindrar smärta. Kroppens eget smärtstillande system stimuleras när du rör dig. Du kan öka endorfinerna i din kropp genom att anstränga dig så att du blir varm och svettig i 20 minuter. Ibland räcker det med en rask promenad.

Nedstämdhet, oro och stress kan göra att smärtan blir svårare att hantera

Hur du mår påverkar hur du reagerar på att ha ont. Smärtan kan till exempel bli svårare att hantera om du är nedstämd, orolig, sover dåligt, upplever mycket stress eller har olika påfrestningar hemma eller på jobbet.

Tänk igenom vilka delar i din vardag som du mår bra av och vilka delar som du mår sämre av. Då kan det vara enklare att se vad som till exempel gör dig stressad och vad som går att förändra för att minska stressen. Det kan också göra att du kan hantera smärtan på ett bättre sätt. Ibland kan du få stöd genom företagshälsovården om stressen beror på något i din arbetsmiljö.

Minska stressen och öva avslappning

Ibland går det inte att behandla orsaken till smärtan. Det kan också hända att det onda inte lindras med vanliga metoder inom sjukvården. Då kan du behöva lära dig mer om smärthantering. Att hantera smärtan handlar om att du tar kontrollen över ditt liv, i stället för att låta smärtan styra.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan vara ett bra stöd i ditt arbete med att försöka hantera smärtan, speciellt om det påverkar din arbetsförmåga.

För att besvären ska bli bättre är det viktigt att du lär dig slappna av. Avslappningsövningar och övningar i mindfulness kan vara alternativ till KBT. Fysiskaktivitet som är pulshöjande kan också leda till avspänning.

Behandlingen beror på vilken typ av smärta du har. Det finns många olika behandlingsmetoder. Ingen metod hjälper vid all slags smärta. Behandlingen måste anpassas till varje enskild person.

Det är viktigt att du själv och läkaren har realistiska mål när smärtbehandlingen inleds. Målet med smärtbehandlingen kan vara att minska värken i vila, att sova bättre, ökad fysisk aktivitet, förbättrad livskvalitet och att få mindre ont.

Behandlingar som ger effekt under lång tid

Följande behandlingar kan hjälpa under lång tid:

• fysisk aktivitet
• psykologisk behandling
• elektrisk stimulering av nerver, tens
• smärtstillande läkemedel.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet som kombineras med kognitiv beteendeterapi, KBT, kan minska vissa typer av långvarig smärta. All sorts träning räknas, även den du får genom aktiviteter i vardagen. Det kan till exempel vara att cykla, gå i trappor, arbeta i trädgården, plocka svamp eller städa. Det minskar smärta på sikt genom att stimulera egna endorfiner och förbättra sömnen. Det mesta kan du göra själv men det är viktigt att starta på lagom nivå för att succesivt öka takt och belastning, då finns det ingen risk att du skadar dig. Om du känner du dig osäker kan du få råd av en fysioterapeut, naprapat eller en kiropraktor.

Psykologisk behandling

Kognitiv beteendeterapi, KBT, hos en terapeut som är utbildad inom smärtbehandling kan ge bra effekt med eller utan samtidig läkemedelsbehandling.

Det finns även andra yrkespersoner som erbjuder samtalsbehandling i sjukvården. Det kan vara till exempel att man pratar med en kurator. Vissa vårdcentraler har kurser i smärthantering.

Målet är inte att ta bort själva smärtan. I stället får du lära dig olika beteenden som gör att du får en bättre kontroll över stress och smärtan. Det kan minska upplevelsen av att det gör ont.

Elektrisk stimulering av nerver, tens

Tens aktiverar kroppens egna system för att lindra smärtan. Smärtsignalerna blockeras och det gör mindre ont.

Om du har svår nervsmärta och inget annat hjälper kan du eventuellt få en remiss till en specialist som behandlar dig med ryggmärgsstimulering. Läkaren opererar in en elektrod vid ryggmärgen som blockerar smärtsignalerna. Med hjälp av en dosa som sitter under huden kan du själv aktivera elektroden när du har ont.

Smärtstillande läkemedel

Det finns flera olika typer av dels receptfria smärtstillande läkemedel och dels receptbelagda smärtstillande läkemedel. Vilket eller vilka läkemedel du får beror i första hand på om smärtan är plötslig eller långvarig, hur svår du upplever att smärtan är samt dess följder, till exempel sömnstörningar.

Behandlingar som ger effekt under en kortare tid

Följande behandlingar kan hjälpa under en kortare tid:

• avslappning och massage
• akupunktur
• kyla eller värme
• nervblockad.

Avslappning och massage

Avslappningsövningar kan lindra om du har värk som beror på ökad muskelspänning.

Här kan du läsa och lyssna på olika avslappningsövningar.

Massage kan också hjälpa vid smärta, men effekten är oftast kortvarig. Massage ökar blodcirkulationen i musklerna och utsöndringen av endorfiner. Dessutom ökar mängden av hormonet oxytocin som frigörs vid beröring. Oxytocin ökar känslan av njutning, lugn och ro.

Akupunktur

Akupunktur kan fungera till viss del mot tillfällig återkommande huvudvärk, nackvärk och tillfälliga inflammationer. Ofta behövs det flera behandlingar under en period. Smärtlindringen kommer för det mesta direkt och kan sitta i från några dagar till flera veckor.

Kyla eller värme kan lindra vid tillfällig värk

Du kan pröva att dämpa tillfällig, lindrig värk med hjälp av kyla eller värme. Kyla kan minska smärtan vid en plötslig skada, till exempel om du stukar foten. Värme kan lindra vid mensvärk eller värk som beror på stela muskler. Du kan till exempel använda en värmedyna.

Nervblockad

Smärta från nerverna kan blockeras på olika sätt. Det kallas nervblockad. Nervblockad ger oftast kortvarig effekt. Ibland kan det ge en längre tids smärtlindring, men det är ovanligt. Nervblockader används framför allt som bedövning under och efter operation.

Ibland kan du få en remiss till en smärtmottagning från din behandlande läkare som gjort viss utredning av din smärta. På en smärtmottagning sker en samverkan mellan specialistläkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog och kurator. Ett sådant team kan öka din förståelse för din långvariga smärta, eventuellt ändra din medicinering eller föreslå behandling. De kan hjälpa dig och ge förslag på hur du kan leva med din smärta.

Det kan vara särskilt värdefullt om det är svårt att sätta en specifik diagnos på din smärta.

På en del smärtmottagningar rekommenderas smärtrehabilitering där det ingår flera moment som smärtundervisning och olika fysiska aktiviteter. Där får du lära dig mer om smärta, och hur du kan påverka den på olika sätt.

Kunskap och delaktighet är viktigt

Du behöver undervisning och information och få vara delaktig i din egen vård. Det är viktigt för att uppnå en bra smärtbehandling. Även anhöriga behöver få information om smärtan och om olika möjligheter till behandling.

Långvarig smärta kan påverka hur du mår. Den fysiska och psykiska prestationsförmågan, sömnen och sexlivet kan till exempel påverkas. Du kan känna dig nedstämd och orolig för att något är allvarligt fel. Smärta tar också energi och du blir lättare trött.

Relationen till exempel närstående och arbetskamrater kan påverkas. Det kan ibland bero på att du har försämrad förmåga att klara av sysslor hemma och på jobbet. Det kan också bero på att du mår psykiskt sämre av värken i sig.

Med hjälp av förståelse, bra och anpassad smärtlindring och smärthantering kan din livskvalitet förbättras även om det kan ta lite tid.

Du kan också försöka att göra sådant som du tycker är roligt och stimulerande. Det kan ofta lindra smärtan. Även om du får mer ont av något du gör är det mycket sällan skadligt.

Det kan vara svårt att vara närstående till en person som har ont under lång tid. Det kan vara svårt att veta hur du kan hjälpa och stödja på bästa sätt. Ibland kanske du som närstående tar över alla uppgifter i hemmet. Det kanske inte alltid är det bästa, då det kan vara bra för den som har ont att känna sig behövd och att hen bidrar i vardagssysslorna.

Det är bra om du som är närstående kan vara med vid läkarbesök eller besök hos andra behandlare. Då kan du själv få mer förståelse för den långvariga smärtan och få mer insikt i hur du kan stödja på bästa sätt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.