Standardiserade vårdförlopp

Skriv ut (ca 4 sidor)
Illustration visar patient och vårdpersonal

Det är vanligt med olika slags undersökningar för att få säkert besked när en läkare behöver utreda om man har cancer. Sådana utredningar följer allt oftare ett standardiserat vårdförlopp. Syftet är att korta väntetiderna i cancervården och göra den mer jämlik.

Skriv ut

Vem utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp?

Vem utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp?

Standardiserade vårdförlopp erbjuds vuxna personer från 18 år som har vissa allvarliga symtom som skulle kunna bero på någon av följande cancersjukdomar:

Fler cancersjukdomar kommer att omfattas av standardiserat vårdförlopp framöver.

Halland

Fler cancersjukdomar

I Halland omfattas också följande cancersjukdomar av standardiserat vårdförlopp.

  • Akut lymfatisk leukemi
  • Analcancer
  • Kronisk lymfatisk leukemi
  • Livmoderhalscancer
  • Livmoderkroppscancer
  • Njurcancer
  • Peniscancer
  • Skelett- och mjukdelssarkom
  • Sköldkörtelcancer
  • Testikelcancer
Fäll ihop

Vad är ett standardiserat vårdförlopp?

Vad är ett standardiserat vårdförlopp?

Ett standardiserat vårdförlopp för en viss cancersjukdom betyder att alla som utreds ska bemötas så lika det går. Vården strävar efter att undersökningarna ska göras i samma ordning och gå så fort som möjligt oavsett vem du är eller var du bor. Det ska finnas tider avsatta till de undersökningar som kan behövas.

Varje cancersjukdom har ett eget standardiserat vårdförlopp.

Fäll ihop

Hur går ett standardiserat vårdförlopp till?

Hur går ett standardiserat vårdförlopp till?

Vårdförloppet startar med en remiss

Det är noga angivet vilka särskilda besvär eller provsvar som krävs för att ett visst standardiserat vårdförlopp ska kunna starta. Det kallas välgrundad misstanke. Det kan till exempel vara en läkare på vårdcentralen, en specialistmottagning eller akuten som misstänker cancer efter ett provsvar. Den läkaren skriver då en remiss så att du kan utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp.

Ibland behöver en läkare som är specialist inom ett särskilt område avgöra om det finns en välgrundad misstanke. Då är det den läkaren som skriver remiss till standardiserat vårdförlopp, om det behövs.

Du ska få information

Läkaren som skriver remissen till det standardiserade vårdförloppet ska också ge information så att du får svar på de här frågorna:

  • Varför behöver jag göra de här undersökningarna?
  • Vad är ett standardiserat vårdförlopp?
  • Vad händer nu?

Det tar ofta ungefär en vecka innan du blir kontaktad för att komma till den första undersökningen i det standardiserade vårdförloppet. Ibland går det fortare än så, ibland tar det lite längre tid. Det beror på vilken cancersjukdom det gäller.

Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid för undersökning.

Vilka undersökningar ingår i utredningen?

Vilka undersökningar som behövs beror på vilken cancersjukdom du utreds för. Undersökningarna görs ofta i en bestämd ordning. Du går igenom några i taget. Sedan diskuterar du med läkaren hur ni ska gå vidare. Du får gå igenom ytterligare undersökningar till dess att utredningen är färdig, om du och läkaren är överens om att du ska fortsätta utredas.

Det standardiserade vårdförloppet är frivilligt. Du kan välja att avstå från en undersökning eller göra den vid ett senare tillfälle.

När avslutas det standardiserade vårdförloppet?

Det standardiserade vårdförloppet gäller under hela utredningen. Det avslutas när det står klart att du inte har cancer eller när behandlingen börjar, om utredningen visar att du har cancer.

Stöd och råd

Du kan kontakta Cancerfondens informations- och stödlinje om du har frågor eller behöver stöd. De som svarar har erfarenhet av att arbeta inom cancervården. De finns till för alla som har frågor om cancer. Du kan ringa, mejla eller skicka brev. 

Fäll ihop

Om du har cancer

Om du har cancer

Du får vara med och diskutera behandling

Om utredningen visar att du har cancer får du besked om det vid ett besök hos den läkare som ansvarat för utredningen. Då får du också träffa en kontaktsjuksköterska som kommer att vara ditt stöd framöver och som kan svara på frågor. Om du har någon närstående får den personen gärna vara med i diskussionerna om vilken behandling som blir bäst utifrån vad du vill och de alternativ som finns.

Här är exempel på frågor som kan vara bra att diskutera:

  • Vad innebär sjukdomen?
  • Vilket är syftet med behandlingen?
  • Vad finns det för biverkningar?
  • Vilka andra behandlingar finns?
  • Vad kan jag göra om behandlingen påverkar min förmåga att få biologiska barn?
  • Hur når jag viktiga vårdpersoner, även på kvällar och helger?
  • Var kan jag få mer stöd och information?
  • Finns det någon patientförening?
  • Hur får jag den rehabilitering jag behöver?
  • Hur gör jag om jag vill ha en ny medicinsk bedömning ("second opinion")?

Diskussionen om behandling ska resultera i en individuell vårdplan.

Här kan du läsar mer om kontaktsjuksköterskan – ditt stöd i vården vid cancer.

Förbered ditt läkarbesök – tio tips.

Fäll ihop

Om du inte har cancer

Om du inte har cancer

Undersökningarna kan visa att symtomen har någon annan orsak än cancer. Du får hjälp från läkaren eller kontaktsjuksköterskan att komma rätt i vården om du behöver behandling eller uppföljning på en annan vårdenhet.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-07-10
Skribent och redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Brändström, samordnare nationella vårdprogram och standardiserade vårdförlopp vid Regionala cancercentrum i samverkan


Halland
Tillägg uppdaterade:
2017-04-03
Redaktör:
Åsa Johnsson, kommunikatör Region Halland
Granskare:
Cecilia Littorin, hälso- och sjukvårdsstrateg Region Halland