SUNDA VANOR

Råd vid värmebölja

Innehållet gäller Halland

På sommaren när det blir riktigt varmt, värmebölja, så påverkas vi av värmen. Äldre (över 65 år), spädbarn och kroniskt sjuka personer är extra känsliga. För att må så bra som möjligt, även under värmebölja, så kan du göra vissa saker för att minska hälsoriskerna.

Vad kan du göra själv?

Vid höga temperaturer så försök att hålla dig sval och att ersätta den vätska du blir av med när du svettas. Titta även till dina vänner och anhöriga, och tipsa om råden här.

Råd vid värmebölja

  • Var uppmärksam på inomhustemperaturen – risken för hälsoproblem ökar om utomhustemperaturen når upp till 26 grader tre dagar i följd.
  • Drick mer än vanligt – vänta inte tills du är törstig. Undvik alkohol.
  • Ät gärna mat som är rik på vätska – till exempel grönsaker och frukt. Lite extra salt på maten kan vara bra för att ersätta det salt du förlorar när du svettas mer än vanligt.
  • Ordna en sval miljö – använd gardiner, persienner och markiser. Försök vara i bostadens svalaste rum. Vädra på natten när det är svalt. När du är utomhus så sök dig till skuggan.
  • Svalka kroppen – en sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken kan också svalka. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande kläder i syntetkläder.
  • Ta det lugnt – undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.
  • Förvara läkemedel rätt – vissa mediciner ska förvaras svalare än 25 grader eller i kylskåp. Läs instruktionerna på förpackningen.
  • Var extra uppmärksam vid tecken på värmepåverkan. Varningstecken kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls och andningsfrekvens. Även yrsel och onormal trötthet kan vara varningstecken. Muntorrhet och minskade urinmängder kan också vara tecken på vätskebrist.

Får du besvär i samband med värmebölja eller höga temperaturer bör du kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Riskgrupper vid värmebölja

  • äldre
  • kroniskt sjuka (exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, diabetes, demens och psykisk sjukdom)
  • personer med funktionsnedsättning
  • små barn och gravida
  • personer som tar vissa typer av mediciner - dosen kan behöva ändras (exempelvis vätskedrivande tabletter).

Hur reagerar kroppen på stark värme?

Värmen gör att de ytliga blodkärlen vidgas och då svettas du mer. När du svettas måste du ersätta den förlorade vätskan. Får du inte i dig tillräckligt med vätska blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Värmen ökar risken för hjärtsvikt för dig som redan har problem med hjärtat. Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 grader.

Vad räknas som värmebölja?

Värmebölja används som begrepp när vi får en längre period med ovanligt höga temperaturer, på en specifik geografisk plats. SMHI har ett värmevarningssystem för höga temperaturer för att åtgärder ska kunna sättas in i tid för sårbara grupper.

  • Meddelande om höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 grader, tre dagar i följd.
  • Klass 1-varning för mycket höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 grader, tre dagar i följd.
  • Klass 2-varning för extremt höga temperaturer när prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 grader fem dagar i följd och/eller att maxtemperaturen ligger på minst 33 grader, tre dagar i följd.

I Sverige inträffar värmebölja vid lägre temperaturer än i södra Europa eftersom vi inte är lika vana vid värme här.

Till toppen av sidan