Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid astma

Vid astma drar luftrören ihop sig och det blir tungt att andas. Behandlingen består bland annat av olika typer av läkemedel som du andas in, som kallas inhalering. Ofta behöver du använda både kortison och läkemedel som vidgar luftrören.

Det finns olika läkemedel som du kan använda vid astma. De verkar på olika sätt och kombineras ofta för bästa möjliga effekt.

Mål med läkemedelsbehandlingen

Det finns flera mål med behandlingen: 

  • Du ska orka mer och sova bättre.
  • Du ska inte ha några besvär av astman i vardagen.
  • Behandlingen ska minska risken för astmaanfall.
  • Du ska snabbt bli bättre om du får ett astmaanfall.
  • Dina lungor ska fungera så bra som möjligt i framtiden.

Vad är astma?

Astma beror på en inflammation i luftrörens slemhinna, som gör att luftrören blir extra känsliga för vissa saker. Det kan till exempel vara pollen, kvalster, kall luft och starka dofter.

Astma är en livslång sjukdom och du kan därför behöva ta läkemedel under lång tid för att hålla besvären under kontroll. Annars finns det risk att astman förvärras och ger allvarliga astmaanfall.

Läkemedel vid astma hos barn

Astma hos barn behandlas med samma läkemedel som vuxna får, men i lägre doser. Vilka doser och läkemedel som barnet behöver beror på barnets ålder och hur mycket astmabesvär hen har.

Behandling vid förkylningsastma

Barn kan få en särskild typ av astma när de är förkylda, så kallad förkylningsastma eller infektionsastma. Den formen av astma beror på att barns lungor inte är fullt utvecklade.

Förkylningsastma är inte en livslång sjukdom och barnet behöver oftast bara ta läkemedel under de dagar hen är förkyld. Risken att få förkylningsastma minskar när barnet blir äldre och försvinner helt när barnet är cirka sex-sju år.

Behandlingen består oftast av att barnet får andas in kortverkande läkemedel som vidgar luftrören. Det gör att det blir lättare att andas, men läkemedlet påverkar inte infektionen i sig.

Barnet kan också behöva få behandling med kortison och långverkande luftrörsvidgande läkemedel under en längre tid, om besvären är svårare eller kommer ofta.

Läkemedel som används vid astma

De läkemedel som används vid astma kan delas in i olika grupper beroende på hur de fungerar. Vilka läkemedel du får beror på dina besvär.

Här nedan kommer exempel på olika typer av läkemedel som används för att behandla astma.

Luftrörsvidgande läkemedel 

Dessa läkemedel får musklerna i luftrören att slappna av. På så sätt vidgas luftrören. Läkemedlen används varje dag, både för att förebygga astmabesvär och för att behandla astmaanfall när de kommer. De kallas även beta-2-stimulerare.

Kortison 

Kortison dämpar inflammationen i luftrören och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Du behöver andas in kortison varje dag under någon eller några veckor för att få full effekt.

Antileukotriener

Denna typ av läkemedel förhindrar inflammationer i luftvägarna. Läkemedlet hjälper inte vid akuta astmabesvär, utan används varje dag i förebyggande syfte.

Kombinationsläkemedel

Det finns några läkemedel som innehåller två olika typer av astmaläkemedel, oftast luftrörsvidgande medel och kortisonpulver. Du får alltså i dig båda läkemedlen samtidigt när du tar ett sådant kombinationsläkemedel.

Kombinationsläkemedel kan passa både barn och vuxna som behöver samma läkemedel och samma dosering varje dag. Det är också bra om du har lätt att glömma dina läkemedel.

Övriga läkemedel mot astma

I denna grupp finns till exempel luftrörsvidgande antikolinerga läkemedel och teofylliner.

Den här texten tar inte upp läkemedel mot hosta, varken slemlösande eller andra sorter. Antihistaminer som finns i allergitabletter kommer inte heller att beskrivas. Inget av dessa läkemedel räknas som astmaläkemedel.

Så används läkemedel vid astma

Besvären vid astma kan variera mycket. Vissa är besvärsfria i långa perioder, medan andra har ständiga besvär trots behandling. Det beror på dina besvär hur mycket och vilka läkemedel du behöver använda.

Prata med din läkare om hur du ska använda dina läkemedel, gärna i förväg så att du vet hur du ska göra om du får mer besvär. Se till att få en behandlingsplan av din läkare. Där ska det stå vad du ska göra om du får mer besvär av din astma. Det är bra att veta hur du ska anpassa medicineringen om du till exempel får en luftvägsinfektion eller om du får mer besvär under pollensäsongen.

Behandling vid tillfälliga astmabesvär

Har du besvär vid enstaka tillfällen kan det räcka med kortverkande, luftrörsvidgande läkemedel när du får besvär. Läkemedlen andas du in. Kortverkande innebär att läkemedlen har snabb effekt och att effekten inte varar så länge.

Du bör använda inflammationshämmande läkemedel regelbundet om du behöver ta kortverkande luftrörsvidgande läkemedel mer än två gånger per vecka. Det gäller även om besvären är lindriga. Du använder oftast kortison som du andas in.

Det finns andra behandlingsalternativ om du fortsätter ha astmabesvär, trots att du andas in kortison varje dag.

Behandling vid lindriga astmabesvär

Vid lindriga astmabesvär har du ofta mått bra flera dagar i följd, och det är inte så jobbigt med astman. Under dessa perioder kan du ta kortverkande, luftrörsvidgande läkemedel flera gånger. Du kan även öka mängden kortison som du andas in.

Behandling vid måttliga astmabesvär

Måttliga astmabesvär kan komma efter en period när du haft mer besvär av din astma. Det kan kännas tungt i bröstet när du andas och läkemedlen hjälper inte lika bra som de brukar. Även under dessa perioder kan du ta kortverkande luftrörsvidgande läkemedel flera gånger och öka mängden kortison som du andas in.

Behandling vid svåra astmabesvär och vid akuta anfall

Vid svåra astmabesvär är det jobbigt att ligga ner och du har svårt att andas. Besvären kan bli sämre när du hostar eller pratar, och det känns som att läkemedlet inte hjälper alls.

Alla som har astma kan få akut astma, det vill säga ett astmaanfall. Ofta kan du klara astmabesvären hemma, men det kan hända att du behöver åka till en akutmottagning på sjukhus för att få behandling.

På sjukhuset kan du få andas in luftrörsvidgande läkemedel. Du kan också få läkemedel med hjälp av en spruta om inte inhalationerna har tillräcklig effekt. Du får också mer kortison i tablettform. Du får syrgas om du får i dig för lite syre. Oftast får du stanna tills anfallet har släppt. Det kan ta från några timmar upp till ett dygn.  

Kontakta din läkare för att ta reda på vad det var som gjorde att du fick astmaanfallet.

Ha alltid med dig dina läkemedel mot astma. Fråga din läkare eller sjuksköterska om du är osäker på vilket läkemedel du ska ta vid ett astmaanfall.

Hur tar jag läkemedel mot astma?

Vid astma används framför allt läkemedel i form av sprej och pulver som du andas in. Det kallas inhalering.

Du andas in läkemedlen med hjälp av en inhalator, antingen med en inhalator för sprej eller med en inhalator för pulver. Det är viktigt att använda inhalatorn på rätt sätt för att du ska få i dig läkemedlet. Du får träna på att använda läkemedlet tillsammans med din astmasjuksköterska om du är osäker på hur du ska göra.

Ett barn kan börja använda inhalatorer för pulver när hen kan hantera den själv, vid ungefär fem till sex års ålder. Det är viktigt att fortsätta kontrollera hur barnet använder sin inhalator.

Det är viktigt att både barnet och den eller de vuxna som hjälper barnet lär sig att hantera läkemedlen, så att barnen får i sig läkemedlen.

Hjälpmedel för att andas in läkemedlen

Det finns olika hjälpmedel för barn som har svårt att använda en inhalator och att andas in sina läkemedel. Hjälpmedlen är även bra för vuxna som har svårt att använda inhalatorer.

Andningsbehållare

Med en andningsbehållare kan barnet andas in läkemedlet i eget tempo. Ett annat namn för andningsbehållare är spacer.

Andningsbehållaren består av ett litet rör med en andningsmask i ena änden som en vuxen sätter över barnets mun och näsa. I rörets andra ände sätts en sprejbehållare med läkemedlet. När du eller barnet ger en puff av läkemedlet hamnar det i röret, och barnet kan sedan lugnt andas in läkemedlet genom andningsmasken.

Andningsbehållaren används till astmaläkemedel som finns i sprejform.

Nebulisator

Nebulisator är ett hjälpmedel för att andas in läkemedelsvätska. Nebulisatorn finfördelar vätskan till ånga som barnet kan andas in. Den kan användas om barnet har svårt att inhalera på annat sätt.

En läkare eller astmasjuksköterska kan skriva ut andningsbehållare eller nebulisator som hjälpmedel.

Viktigt att hjälpa barn med behandlingen

Barn kan behöva hjälp av en vuxen med att ta sitt läkemedel, oavsett om barnet använder inhalator, andningsbehållare eller nebulisator. En läkare eller astmasjuksköterska kan visa hur hjälpmedlen ska användas.

Du som är gravid eller ammar

Det är extra viktigt att du är noggrann med behandlingen om du är gravid, eftersom astmaanfall kan påverka fostret. Många upplever att astman blir bättre under graviditeten, men vissa kan få ökade besvär.

Du ska fortsätta med dina astmaläkemedel om du blir gravid eller ammar. Prata alltid med din läkare om du är eller planerar att bli gravid. Öka eller minska inte din medicinering utan att först prata med din läkare.

Luftrörsvidgande läkemedel

Luftrörsvidgande läkemedel avbryter muskelkrampen i luftvägarna, så att musklerna slappnar av och luftrören vidgas. Då blir det lättare att andas. Nästan alla som har astma använder något läkemedel från denna grupp.

Luftrörsvidgande läkemedel har nästan alltid effekt, men de påverkar inte den inflammation som finns i luftvägarna. Därför används luftrörsvidgande läkemedel som enda behandling vid mycket lätta eller enstaka astmabesvär.

Luftrörsvidgande läkemedel finns både som kortverkande och långverkande läkemedel.

Här beskrivs luftrörsvidgande läkemedel från gruppen beta-2-stimulerare. Senare i texten kan du läsa om antikolinerga läkemedel, som är en annan typ av luftrörsvidgande läkemedel.

Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel

De kortverkande, luftrörsvidgande läkemedlen fungerar bäst vid kraftiga, plötsliga besvär. När du tar läkemedlet bryts muskelkrampen i luftrören inom några minuter. Effekten sitter i upp till sex timmar.

Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel används också vid förkylningsastma hos barn, under de dagar som barnet är förkyld. Läkemedlet kan också användas för att undvika att få ett astmaanfall, till exempel innan du ska träna eller göra något annat ansträngande.

Långverkande luftrörsvidgande läkemedel

Långverkande, luftrörsvidgande läkemedel ger effekt under längre tid, upp till tolv timmar. Det är praktiskt om du har besvär under natten eller om du känner av din astma flera gånger under en dag. De långverkande beta-2-stimulerarna ska alltid tas tillsammans med inhalationskortison.

Läkemedlen kan användas under lång tid

Luftrörsvidgande läkemedel kan användas hela livet.

Läkemedlen går bra att använda om du är gravid.

Adrenalin

Adrenalin vidgar luftrören, men påverkar också hjärtat så att det slår snabbare och mer intensivt.

Du kan få en spruta med adrenalin på ett sjukhus eller på en vårdcentral om du har akut, svår astma. Om du har mycket svår allergi kan du ibland få adrenalinsprutor utskrivna av din läkare så att du alltid kan ha dem med dig.

Att tänka på när du använder luftrörsvidgande läkemedel

När du får ett astmaanfall behöver du använda ett kortverkande astmaläkemedel som innehåller terbutalin eller salbutamol. De ger en snabb effekt. Terbutalin finns i bland annat i Bricanyl och salbutamol finns bland annat i Ventoline.

Luftrörsvidgande läkemedel från gruppen beta-2-stimulerare har framför allt effekt på luftrörens muskler, men de kan ibland även påverka hjärtat. Om du har en allvarlig hjärtsjukdom kan de här läkemedlen ytterligare öka ansträngningen för hjärtat. Likaså kan luftrörsvidgande läkemedel göra situationen värre om du har svår giftstruma.  

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna av dessa läkemedel beror på att läkemedlet påverkar olika muskler i kroppen. Biverkningarna kan kännas lite obehagliga, men de går över. Det här är de vanligaste biverkningarna:

  • hjärtklappning
  • muskelskakningar
  • du känner dig darrig
  • huvudvärk
  • muskelkramp i armar, ben och fingrar.

Det kan vara bra att byta läkemedel om du får besvär varje gång du tar det. Prata med din läkare.

Exempel på luftrörsvidgande läkemedel

Det här är exempel på kortverkande, luftrörsvidgande läkemedel:

  • Airomir
  • Airsalb
  • Bricanyl
  • Buventol Easyhaler
  • Salbutamol 
  • Ventilastin Novolizer
  • Ventoline.

Det här är exempel på långverkande, luftrörsvidgande läkemedel:

  • Formatris Novolizer
  • Oxis Turbuhaler
  • Serevent Diskus och Serevent Evohaler.

Alfa- och betastimulerare

  • Adrenalin
  • Efedrin.

Kombinationsmedel

  • Combivent
  • Flutiform
  • Innovair
  • Relvar Ellipta
  • Seretide Diskus, Seretide Diskus mite, Seretide Diskus forte
  • Seretide Evohaler, Seretide Evohaler mite, Seretide Evohaler forte
  • Symbicort Turbuhaler, Symbicort mite Turbuhaler, Symbicort forte Turbuhaler.

Kortison

Kortison dämpar inflammationen i luftvägarna och läker skadad vävnad. Du ska andas in kortisonet varje dag under en längre period för att få bra effekt. Kortison kan användas under flera år utan att effekten avtar. De allra flesta som har astma behöver andas in kortison regelbundet.

Kortison finns både som pulver och sprej som du andas in. Det finns också som lösning för nebulisator. Du kan behöva ta kortison som tabletter under en period om du får kraftigare astma.

Fortsätt att andas in kortison, även om du mår bra. Risken finns annars att du får tillbaka inflammationen i luftvägarna och därmed astmabesvären.

Prata alltid med din läkare om du känner dig osäker med ditt läkemedel.

Det fullständiga namnet på de här läkemedlen är glukokortikosteroider, men de kallas oftast bara för kortison eller steroider.

Biverkningar

De flesta andas in kortison som pulver eller sprej och kortisonet hamnar då direkt i luftrören.

Kortison som du andas in ger nästan inga biverkningar i kroppen. Du kan däremot få en del besvär av kortison som stannar kvar i munnen efter att du har andas in läkemedlet. Det kan till exempel vara något eller några av dessa besvär:

  • Du blir hes.
  • Det svider på tungan och i munnen.
  • Du får svamp i munnen. Då kan det se lite rött ut, ofta på tungan eller i gommen.

För att minska risken för biverkningar i munnen ska du skölja munnen med vatten eller borsta tungan med en mjuk tandborste efter att du har andats in kortisonet. Ta kontakt med en läkare om du ändå får symtom på svamp i munnen.

Behandling med kortisontabletter kan bland annat göra skelettet svagare och göra din hud tunn och skör. Därför ska du alltid noggrant följa den ordination du får av din läkare.

Kortison kan påverka hur barn växer. Barn som regelbundet andas in kortison får komma till vården och mätas en till två gånger per år.

Exempel på kortisonläkemedel

Kortison som du andas in:

  • AeroBec autohaler
  • Alvesco
  • Asmanex Twisthaler
  • Beclomet Easyhaler
  • Budesonid 
  • Fluticasone
  • Flutide Diskus och Flutide Evohaler
  • Giona Easyhaler
  • Novopulmon Novolizer
  • Pulmicort Turbuhaler och Pulmicort.

Kombinationsmedel

  • Airflusal Forspiro
  • Bufomix Easyhaler
  • DuoResp Spiromax
  • Flutiform
  • Innovair
  • Relvar Ellipta
  • Salmeterol/Fluticasone
  • Seretide Diskus, Seretide Diskus mite, Seretide Diskus forte
  • Seretide Evohaler, Seretide Evohaler mite, Seretide Evohaler forte
  • Symbicort Turbuhaler, Symbicort mite Turbuhaler, Symbicort forte Turbuhaler.

Kortisontabletter

  • Betapred
  • Prednisolon.

Antileukotriener

Leukotriener är ämnen som orsakar inflammationen i luftrören som du får när du har astma. Ämnena sätter igång inflammatoriska reaktioner, bland annat i luftrören. Läkemedel i gruppen antileukotriener blockerar vissa av de här reaktionerna.

Läkemedlen hjälper inte vid akut astma utan används för att undvika astmabesvär. Antileukotriener är inte heller lika effektiva som kortison, utan används som tillägg till din andra behandling.

Hur tar jag antileukotriener?

Du tar de här läkemedlen som tabletter. Läkemedlet finns också som pulver, som du till exempel kan strö över maten. Det är bra om du ska ge läkemedlet till ett barn, eller om du har svårt att svälja tabletter. Läkemedlet finns också i form av en tuggtablett.

Graviditet och amning med antileukotriener

Prata med din läkare om du planerar att bli gravid när du behandlas med antileukotriener. Om du blir gravid ska du inte sluta ta läkemedlet men du ska diskutera din medicinering med läkaren.

Du bör rådgöra med läkare om du behöver använda antileukotriener när du ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Biverkningar

Du kan få huvudvärk eller hosta av antileukotriener.

Exempel på antileukotriener

  • Singulair
  • Montelukast.

Övriga astmaläkemedel

Det finns andra typer av astmaläkemedel, till exempel antikolinerga läkemedel och teofylliner.

Så här fungerar antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel som du andas in gör att den muskelkramp som uppstår i luftrören vid astma släpper. Det kan vara ett bra alternativ om du får biverkningar av andra luftrörsvidgande läkemedel. De används både regelbundet och vid ett astmaanfall.

Du kan använda samma dos under lång tid, och om du tillfälligt blir sämre kan dosen ökas.

De här läkemedlen verkar inte lika snabbt som de andra luftrörsvidgande läkemedlen.

Att tänka på när du använder antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel påverkar även nervsignaler i andra delar av kroppen och kan ge biverkningar. Har du prostataförstoring och använder större mängder av antikolinerga läkemedel kan det bli extra svårt att kissa.

Biverkningar

Du kan bli torr i munnen av antikolinerga läkemedel. Det är väldigt ovanligt, men ibland kan läkemedlen ge huvudvärk och att det kan vara svårt att fokusera blicken. Det beror på att ögats lins kan påverkas av läkemedlet så att den inte hinner ställa om mellan att se på nära och långt håll lika snabbt som vanligt. Biverkningarna brukar vara lindriga och går över efter att du har använt läkemedlet under en tid.

Exempel på antikolinerga läkemedel 

  • Atrovent
  • Ipraxa
  • Spiriva.

Exempel på kombinationsmedel

  • Combivent
  • Ipramol
  • Sapimol
  • Ipratropium/Salbutamol
  • Salipra.

Så här fungerar teofylliner

Teofyllin gör att muskelkrampen i luftrören släpper tillfälligt. De kan användas som behandling av svår akut astma, särskilt om andra läkemedel inte har gett effekt. Du får teofyllinet på sjukhus.

Det går bra att använda teofylliner om du är gravid, och även barn och äldre kan använda det.

Biverkningar

Av teofylliner kan du få en eller fler av följande biverkningar:

  • Du kan må illa.
  • Du kan tappa matlusten.
  • Du kan få problem med sömnen.
  • Du kan få huvudvärk.
  • Du kan få rubbad hjärtrytm.

Vissa barn kan bli överaktiva eller oroliga.

Du får komma på kontroller regelbundet om du använder det här läkemedlet.

Det finns risk för att läkemedlen påverkar varandra, om du tar teofyllin samtidigt med vissa andra läkemedel. Berätta därför alltid för läkaren vilka andra läkemedel, naturläkemedel eller hälsokostpreparat som du använder.

Exempel på teofylliner

  • Theo-Dur.

Andra behandlingar

Det finns ytterligare två behandlingsformer om astmabesvären beror på allergi.

Allergivaccination

Allergivaccination kallas också allergen immunterapi. Då får du sprutor under flera års tid för att minska allergikänsligheten. Vid björkpollenallergi, gräspollenallergi eller kvalsterallergi kan du bli ordinerad tabletter som läggs under tungan. Då tar du en tablett om dagen under minst tre år.

Vaccinationen är vanligast om du får astma av pollen, pälsdjur, bi och geting. Vaccinationen ger mindre allergi mot de ämnen som du har vaccinerats mot, och då blir också astman lättare att behandla.

Astman måste vara välbehandlad för att du ska kunna behandlas med allergivaccination.

Biologiskt läkemedel

En av dessa behandlingsmetoder används bara om du har en mycket svår allergisk astma, där andra läkemedel inte ger tillräcklig effekt. Behandlingen innebär att du regelbundet får en spruta med ett så kallat biologiskt läkemedel. Det gör att du inte reagerar allergiskt. Då blir astman mycket lättare att behandla.

De senaste åren har flera biologiska läkemedel kommit ut på marknaden. Du kan få dessa läkemedel vid svår astma som hittills har krävt kortison i tablettform eller mycket höga doser inhalationskortison för att vara under kontroll.

Din läkare kan avgöra om ett biologiskt läkemedel skulle vara lämpligt för din svåra astma. Dessa läkemedel passar inte för alla.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer på andra webbplatser

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Du kan själv rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan