Skador på fotleden hos barn

Skriv ut (ca 5 sidor)

Barn kan skada fotleden när de går eller springer. Det kan till exempel hända när foten vrids hastigt, som vid en vrickning eller stukning. Benbrott i fotleden är mer ovanliga.

Skriv ut

En vrickad eller stukad fot brukar läka på någon eller några veckor. Om skelettet är skadat kan gipsförband behövas och vid svåra skador kan operation bli nödvändig.

Symtom

Symtom

När ett barn har skadat fotleden gör det ont och hen vill ofta inte stödja på foten. Svullnader, rodnader eller blåmärken brukar vara vanliga symtom.

Skadan behöver inte innebära att barnet har brutit ett ben. Det kan till exempel handla om en vrickning eller stukning som går över med tiden.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om barnet har ramlat och inte vill stödja på foten eller har mycket ont ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

För att lindra smärtan är det bra om barnet får en elastisk binda som hjälper till att stabilisera fotleden. Det är också bra om hen undviker att stödja på foten och håller foten högt för att undvika fortsatt svullnad. 

När barnet skadar fotleden måste hen ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte får något att äta och dricka eftersom det annars finns en risk att hen kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär.

Trots att barnet ska vara fastande kan du ge ett receptfritt smärtlindrande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen eller i bipacksedeln. Om du ger barnet tabletter genom munnen ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Svårt att förebygga den här typen av skador

Det är svårt att förebygga arm- och benbrott som inträffar när barnen leker.

Läs mer om barnsäkerhet på 1177.se.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Läkaren som undersöker barnet känner på fotleden för att ta reda på var det gör ont och var den är svullen. Beroende på var på fotleden som barnet har ont brukar läkaren kunna avgöra om det handlar om en vrickning eller om skelettet har skadats.

Läkaren röntgar fotleden

Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning. Då får barnet lägga foten stilla på ett särskilt röntgenbord. Sedan tas några röntgenbilder som visar om skelettet är skadat och om det har någon felställning. Därefter bestämmer läkaren vilken behandling som behövs.

Det gör inte ont att ta röntgenbilder. Däremot kan det göra ont när läkaren känner på foten. Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen. Men du måste ha ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet just när röntgenbilderna tas.

Ibland kan det vara en så liten spricka i skelettet att den inte syns på röntgen. Om läkaren ändå misstänker att benet är brutet behandlas barnet ofta som om det vore brutet. Efter drygt en vecka får barnet komma tillbaka för en ny röntgenundersökning. Syns det inget benbrott vid denna undersökning heller och smärtorna har minskat kan behandlingen oftast avslutas.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandlingen av en skadad fotled beror på var skadan sitter och hur felställt benet är.

Om barnet har vrickat foten

Om barnet har vrickat foten får det ha ett förband, elastisk binda, så länge det gör ont, vilket brukar ta nån vecka.  Under denna tid brukar barnet undvika att stödja på den skadade fotleden, men går det så är det bra att belasta. Det är bra att röra på fotleden för att få igång blodcirkulationen och förbättra rörligheten. Vill inte barnet stödja på foten kan det vara bra med kryckor, men de kan vara svårt att använda dem, speciellt för mindre barn.

Ibland måste barnet sövas

Om benet behöver läggas tillrätta måste barnet sövas med narkos efter att det varit fastande tillräckligt länge så att det inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta innan ni åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande läkemedel.

Läkaren lägger benet tillrätta

När barnet är sövt lägger ortopeden det brutna benet till rätta. Ibland sätts en eller flera skruvar in för att stabilisera skadan. Skruvarna tas bort efter cirka sex månader och även då sövs barnet.

Operationen avslutas med att foten gipsas

När läkaren anser att skadan ligger i ett bra läge och är stabil gipsas foten, och sedan körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan anhörig kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa efter uppvaknandet.

Beroende på hur gammalt barnet och hur skadan ser ut behövs gipsförband i mellan fyra och sex veckor. Under denna tid avgör läkaren om barnet får stödja på foten eller inte. När gipset tas bort kan det ta ytterligare någon vecka innan barnet vågar belasta foten och det kan ta ännu längre tid innan hen går som vanligt.

Under behandlingens gång görs ytterligare kontroller med röntgen för att se om foten läker som den ska.

Kryckor kan fås på vårdcentralen

Barnet kan vanligtvis få kryckor på den vårdcentral eller akutmottagning ni vänt er till första gången. När barnet inte längre behöver gå med kryckorna ska de lämnas in på närmaste vårdcentral.

Små barn under sex års ålder kan för det mesta inte använda kryckor, och det är då bättre med en rollator.

Det kan vara jobbigt att ha gips

Barn kan tycka att det är spännande att ha gips under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Efter ett tag kan det till exempel börja klia under gipset. Gipset hindrar också rörligheten.

Förbandet måste skyddas mot vatten

Barn som har gips ska inte bada. Duscha går bra, men gipset måste skyddas mot vatten eftersom det kan luckras upp av vatten. Förband i form av ett plastgips blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför gipset och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för svampinfektion.

På apotek finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Det går  också att använda en tät plastpåse.

Om gipset går sönder

Om gipset går sönder kan det lagas eller så behöver det bytas. Om det är problem med gipsen bör du ta kontakt det ställe där barnet behandlats.

Vissa kan tycka att det är otäckt att ta bort gipset

En del barn kan tycka det är obehagligt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter foten måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande. Foten kan kännas ovanligt lätt efter borttagningen av gipset.

När barnet har fått gipset borttaget undersöker läkaren om fotleden verkar ha läkt och om det behövs fler återbesök. Läkaren kan vara tvungen att göra en ny röntgenundersökning efter någon vecka för att se om benbrottet fortfarande ligger i ett bra läge.

Barn brukar inte få några framtida besvär av en bruten fotled. Det kan däremot ta flera veckor innan foten känns helt bra och barnet kan vara med på idrottslektionerna igen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Både barn och vuxna kan skada fotlederna vid olycksfall. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador. Barn har starkare och mer hållbara ledband än vuxna, som ofta får mer besvärliga skador i fotleden.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • •Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
  • På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • •Eftersom barn växer är delar i skelettet mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • • Barnets skelett förändras när det växer. Därför behöver felställningar efter benbrott inte alltid läggas tillrätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.

Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

I barnavdelningen på 1177.se kan du och barnet se en tecknad film om hur en röntgenundersökning går till. I filmen får ni följa Gabriella Gnu när hon åker till sjukhuset och blir undersökt med röntgen.

Du kan även förbereda barnet innan hen får bedövning med narkos och opereras. Se filmen om Oliver, som åker till sjukhuset efter att ha skadat armen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Publicerad:
2017-04-11
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Björn Tjernström, läkare, Barnortopediska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala