Bipolär sjukdom

Skriv ut (ca 16 sidor)

Bipolär sjukdom innebär att du är manisk och deprimerad i olika perioder. Däremellan kan du må bra och leva som vanligt. Du som har bipolär sjukdom behöver söka vård eftersom sjukdomen kan göra att du ibland mår mycket dåligt. Du kan få behandling som hjälper dig att må bättre.

Skriv ut

Det finns olika typer av bipolär sjukdom. Bipolär sjukdom typ 1 är den mest kända varianten av sjukdomen, och kallades tidigare för manodepressiv sjukdom. 

Sök hjälp och stöd i Halland

Halland

Sök hjälp och stöd i Halland

Råd om vård dygnet runt

Du kan alltid ringa 1177 Vårdguiden på telefon, tfn 1177. Där svarar erfarna sjuksköterskor på dina frågor och vård och hälsa dygnet runt.

Barn och unga

Om man som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kan man kontakta:

Är barnet äldre (och för dig som är ung) kan man även kontakta:

Vuxna

Vuxna som behöver hjälp och stöd kontaktar:

Akut läge

Om läget är akut och du behöver omedelbar hjälp kontakta en psykiatrisk mottagning eller ring 112. Det finns också flera jour- och hjälptelefoner dit du kan ringa.

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns flera telefonjourer man kan ringa för att få råd, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också särskilda patient- och anhörigföreningar man kan kontakta.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Symtomen på bipolär sjukdom är att du har olika perioder av mani och depression

Att vara manisk betyder att vara överdrivet upprymd och energisk, medan depression innebär motsatsen, att all lust och energi har tagit slut. Skillnaden mellan hur du mår när du är manisk och när du är deprimerad är mycket stor. Ordet bi betyder två på latin. Att humöret svänger mellan dessa två motpoler är det som gett namn åt bipolär sjukdom.

Svängningarna i ditt humör kan upplevas som mycket kraftiga, både för dig själv och omgivningen. Mellan perioderna kan du ofta må bra och leva som vanligt.

Oftast kommer symtomen på mani och depression var för sig i olika perioder. Du kan även ha maniska och depressiva symtom samtidigt. Det kan hända att du enbart får manier, men det är ovanligt.

Det är vanligt att få symtom på bipolär sjukdom för första gången under tonåren. Det kan vara svårt att få en diagnos när du är ung, eftersom dina symtom kan vara svåra att skilja från annan psykisk ohälsa. Ändå är det viktigt att du får en diagnos så tidigt som möjligt, så att du får rätt behandling. 

Mani och hypomani

Du kan ha en manisk period om du känner igen dig i följande:

  • Du är överdrivet energisk och upprymd.
  • Du är överaktiv.
  • Du har ett extremt stort självförtroende.

När du är manisk har du mycket energi och kan känna dig kreativ eller rastlös. Du kan ha svårt att hindra dina idéer och impulser, och det är vanligt att du behöver mindre sömn än vanligt. 

Manin kan göra att du tappar omdömet och gör saker du inte skulle göra annars. Det kan leda till att du gör ogenomtänkta saker, som att exempelvis spendera för mycket pengar eller utsätta dig själv eller andra för farliga situationer. 

En del kan känna att de mår hur bra som helst när de är maniska, och att det bara är omgivningen som är tråkig som inte förstår, medan andra kan känna att de lättare blir irriterade eller arga. Efter en manisk period kan det kännas väldigt tungt att inse att du sagt och gjort saker som du ångrar.

En lindrigare form av mani kallas för hypomani. Då brukar symtomen inte leda till konflikter eller få andra allvarliga följder.

Hypomani har följande symtom: 

  • Du har mer energi än vanligt. 
  • Du är mer positiv än vanligt.
  • Du är mer kreativ än vanligt.

Det första symtomet på hypomani är ofta att du får ett minskat sömnbehov.

Depression

Om du har en depression känner du dig sällan glad, inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar gilla. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och även vardagliga sysslor kan kännas tunga. 

Om du är deprimerad är det vanligt att du har följande symtom:

  • Ångest
  • Skuldkänslor
  • Koncentrationssvårigheter
  • Känslor av tomhet, hopplöshet, förtvivlan eller ilska

Om depressionen blir mycket svår kan du ha tankar på att skada dig eller få allvarliga självmordstankar.

Du kan ha en depression utan att det handlar om bipolär sjukdom.

Psykotiska symtom

En kraftig mani eller svår depression kan leda till att du uppfattar och tolkar verkligheten annorlunda. Det kallas också för vanföreställningar eller psykos. Psykoser kan förekomma både vid mani och depression.

Symtomen vid en depressiv psykos kan exempelvis vara att du tror att du är förföljd eller utsatt för förtal. Om du i stället har en manisk psykos kan ditt förhöjda humör och stora självförtroende göra att du till exempel tror att du kan lösa världsproblemen. 
De psykotiska symtomen brukar försvinna när du börjar må bättre.

Fäll ihop

Olika former av bipolär sjukdom

Olika former av bipolär sjukdom

Det finns olika typer av bipolär sjukdom. Symtomen kan förändras genom livet, och därmed vilken typ av bipolär sjukdom du har.

De flesta med bipolär sjukdom är helt utan symtom mellan perioderna, men inte alla. Det finns de som är deprimerade nästan hela tiden och har mycket korta perioder med hypomani eller mani. 

Bipolär sjukdom börjar ofta med en eller flera depressioner. Då kan det vara svårt att veta om det är en sjukdom som präglas av enbart återkommande depressioner, eller om det är bipolär sjukdom. Att få depressioner utan manier är mycket vanligare än att ha bipolär sjukdom. 

Det är mycket ovanligt, men det finns de som enbart har återkommande manier eller hypomanier. Ofta kommer då en depression senare i livet, men inte alltid. 

Bipolär sjukdom typ 1

Bipolär sjukdom typ 1 innebär att du har kraftiga manier och svåra depressioner. Båda tillstånden kan bli så allvarliga att du behöver vård på sjukhus. 

När du får en kraftig mani kan du bli så överaktiv att du får svårt att sova, vilket ökar risken för psykos. Du kan även bli aggressiv och farlig för dig själva och andra.

Svåra symtom på depression kan innebära tankar på att skada sig själv eller att begå självmord. Mellan perioderna av sjukdom kan du ofta må bra och leva som vanligt. 

Bipolär sjukdom typ 2

Du som har bipolär sjukdom typ 2 har förutom depressioner också perioder med lindriga maniska symtom, så kallad hypomani. Hypomani kan upplevas som en ökad energi, kreativitet eller rastlöshet. 

Även om bipolär sjukdom typ 2 inte innebär lika kraftiga manier som bipolär sjukdom typ 1, och därför är svårare att upptäcka, är det viktigt att du får en diagnos. Orsaken är att du kan behöva en annan behandling än den som enbart har återkommande depressioner. Du kan bland annat både behöva ta läkemedel som stabiliserar humöret, samtidigt som du tar läkemedel mot depression.

Du kan ha mani och depression samtidigt

Du kan också ha en eller flera perioder med blandade tillstånd, så kallade blandepisoder. Då har du både maniska och depressiva symtom samtidigt. Du kan exempelvis vara överaktiv och ha känslor av hopplöshet och förtvivlan på en och samma gång.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom på mani eller depression och har svårigheter att klara vardagen.

Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning. På många psykiatriska mottagningar kan du göra en så kallad egenanmälan. Du kan då antingen få en tid för en första bedömning eller hänvisas till en vårdcentral.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning om något av följande stämmer:
• Du har symtom på mani eller depression och mår så dåligt att situationen känns outhärdlig.
• Du är orolig för att du kan skada dig själv eller någon annan.
• Du är orolig för att en närstående mår mycket dåligt eller kan skada sig själv eller någon annan.

Om det inte finns någon psykiatrisk akutmottagning kontakta en vanlig akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du eller någon i din närhet har allvarliga tankar på att ta sitt liv.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du kommer till vårdcentralen får du berätta för läkaren hur du mår och vilka symtom du har. Läkaren brukar ställa frågor, ofta utifrån en eller flera mallar. Du kan även få fylla i ett eller flera formulär. 

Om du misstänker att du har bipolär sjukdom är det bra om du uppger det när du söker vård. Det kan till exempel vara att du har flera personer i släkten som haft, eller som lever med bipolär sjukdom.

Det kan vara bra om du kan ta med dig en närstående till besöket, till exempel om du mår mycket dåligt.

Utredningen görs på en psykiatrisk mottagning

Om läkaren på vårdcentralen bedömer att du kan ha bipolär sjukdom får du en remiss till en psykiatrisk mottagning. Där får du träffa en psykiater, alltså en läkare som är specialiserad i psykiatri, eller en erfaren läkare som utbildar sig till psykiater. 

Du blir intervjuad och får berätta hur du mår nu och hur du har mått under olika perioder i ditt liv. Du får ofta fylla i fler formulär och själv berätta utförligt om dina symtom och besvär. Det är vanligt att du träffar psykiatern några gånger innan du får svar på om du har bipolär sjukdom.

Du kan få en kroppslig undersökning

Ofta genomförs en kroppslig undersökning för att utesluta att det finns andra orsaker till dina symtom, och för att veta hur du mår fysiskt. Ibland kan du få lämna blodprover.

Fäll ihop

Att få ett sjukdomsbesked

Att få ett sjukdomsbesked

Att få diagnosen bipolär sjukdom kan göra att du känner både lättnad och sorg. Du har kanske länge haft svårigheter med ett humör som snabbt kan förändras och inte vetat varför. I en sådan situation är det ofta en lättnad att få en diagnos. Det kan också kännas som att du äntligen blir förstådd och att situationen känns mer hoppfull.

Samtalsstöd kan hjälpa

Men det kan också vara sorgligt att behöva acceptera att du har fått en livslång sjukdom. När du får behandling och blir fri från symtom kan du också känna en sorg över det som kan upplevas som förlorade år. 

Då är det bra att få hjälp, exempelvis samtalsstöd. Prata med vårdpersonalen på mottagningen som behandlar dig om du vill ha samtalsstöd.

Stöd att göra förändringar

Att acceptera att du har en sjukdom som gör dig sårbarare för påfrestningar än andra kan kännas jobbigt, men kan också motivera dig att göra de förändringar som behövs för att du ska undvika att bli sjuk igen.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Du behandlas på en psykiatrisk mottagning. Det finns många orter i landet som har specialiserade psykiatriska mottagningar för personer med bipolär sjukdom. Syftet med behandlingen är att skydda dig mot att få återfall i sjukdomen.

Det är viktigt att du får behandling tidigt, eftersom sjukdomen annars kan leda till svåra konsekvenser. Ditt beteende under en manisk period kan förstöra både dina relationer och din ekonomi. Vid en depression är risken för självmordsförsök och självmord mycket hög.

Flera sorters behandling behövs

Du behöver ofta flera sorters behandling:

  • Förebyggande behandling med läkemedel.
  • Psykoedukation - kunskap om sjukdomen och tidiga tecken på återfall
  • Samtalsstöd för dig eller dina närstående.
  • Eventuellt ytterligare psykologisk behandling.

Du kan behöva hjälp med tidig sjukskrivning. Du kan även behöva stöd i att göra förändringar i din planering, som att exempelvis att inte ta på dig för många aktiviteter samtidigt. Du behöver gå på regelbundna kontroller av din medicinering.

Det är viktigt att du har en bra kontakt med din behandlare. Behandlingen och stödet kan göra att dina svängningar i humöret minskar. Att du lär dig känna igen dina tidiga tecken kan också göra att du slipper bli så sjuk som tidigare.

Förebyggande behandling med läkemedel

Du behöver behandlas med läkemedel så fort som möjligt efter att ha fått diagnosen bipolär sjukdom. Detsamma gäller om du har slutat ta din medicin och blivit dålig igen. 
Viktigast är att du får ett läkemedel som stabiliserar humöret. Litium är hittills det mest beprövade läkemedlet för att stabilisera humöret vid bipolär sjukdom. I Sverige har läkemedlet produktnamnet Lithionit

Ofta kan det räcka för att du ska må bättre. Det finns inget säkert sätt att veta i förväg vilken behandling som fungerar bäst för dig, utan du behöver oftast prova flera läkemedel och rådgöra med din läkare innan du hittar rätt sort och dos.

Du behöver gå på regelbundna kontroller

Dosen bestäms med hjälp av upprepade blodprov för att mäta halten av litium i blodet. Det är viktigt att hitta en nivå där läkemedlet hjälper dig. Samtidigt ska biverkningarna vara så få som möjligt. 

Med tiden kan dosen behöva anpassas. Det är viktigt att du går på regelbundna kontroller och lämnar blodprov, ungefär tre till fyra gånger per år. Förutom litiumhalten i blodet kontrollerar läkaren också njurarnas och sköldkörtelns funktion.

Läkemedel vid depression

Under en depression kan du behöva antidepressiv medicin. Den antidepressiva medicinen måste alltid kombineras med läkemedel som stabiliserar humöret. Det beror på att en behandling med enbart antidepressiva läkemedel kan utlösa en mani om du har en depression i samband med bipolär sjukdom. 

Läkemedel vid mani

Behandling vid mani innebär ofta en kombination av lugnande läkemedel, antipsykotisk medicinering och läkemedel som stabiliserar humöret. Du som har flera dygns sömnbrist kan få läkemedel som hjälper dig att sova. Ofta kan du behöva vård på sjukhus.

Tätare kontroller vid graviditet

Om du tar läkemedel mot bipolär sjukdom och blir gravid eller planerar att skaffa barn är det viktigt att du berättar det för din läkare. Det kan då vara viktigt att se över din medicinering. 

Du som är gravid och tar läkemedel mot bipolär sjukdom behöver också gå på täta läkarkontroller. 

Viktigt att lära sig att förstå sjukdomen

Du som har bipolär sjukdom behöver lära dig att förstå din sjukdom. Den delen av behandlingen kallas för psykopedagogisk behandling eller psykoedukation. Det är en slags utbildning där du får lära dig hur sjukdomen fungerar. Det är vanligt att du blir erbjuden utbildningen i grupp. Träffarna brukar vara uppskattade och deltagarna upplever ofta att det är värdefullt att träffa andra som lever med samma diagnos. 

Under utbildningen får du även möjlighet att diskutera hur sjukdomen påverkar dig, och relatera till andra som kanske har liknande eller annorlunda erfarenheter.
Genom utbildningen kan du lära dig att tidigt känna igen när du börjar må dåligt. Det kallas tidiga tecken. Det är viktigt att lära sig känna igen tidiga tecken för att förhindra återfall. 

Du kan även upprätta en plan tillsammans med dina närstående där ni bestämmer vad som gäller om du skulle börja må dåligt igen. Det kallas krisplan. Du kan läsa mer om vad en krisplan innebär i kapitlet Vad kan jag göra själv?

Stämningsdagbok kan hjälpa

Det kan vara en bra idé att använda en så kallad stämningsdagbok. Där kan du själv skriva ner dina symtom, hur länge du sover och annat som påverkar hur du mår. 
En stämningsdagbok kan hjälpa dig på flera sätt. Genom att du regelbundet skriver om hur du mår kan du få ökad insikt om sjukdomen. Det blir lättare att svara på behandlarens frågor.

Genom att du håller reda på dina vanor och hur du mår från dag till dag blir det lättare för dig och din behandlare att få bättre kontroll över sjukdomen. Arbetet med stämningsdagboken kan även hjälpa dig att känna igen tidiga tecken.

Du kan behöva stödsamtal

Du kan även behöva samtalsstöd under vissa perioder. Prata gärna med din behandlare om det. Du eller dina närstående kan även kontakta kommunen om du behöver stöd från socialtjänsten. Kommunen kan ibland även erbjuda stöd i form av samtalsgrupper. 

Det finns patientföreningar och andra föreningar som erbjuder stöd på nätet om man mår psykiskt dåligt. Det kan kännas skönt att prata med någon som lyssnar, och som inte ställer några krav. Det kan även vara värdefullt att få kontakt med andra som har liknande erfarenheter.

Psykoterapi eller annan psykologisk behandling

Ett viktigt komplement kan vara psykoterapi eller annan psykologisk behandling
Exempelvis kan kognitiv beteendeterapi, KBT, fungera bra vid bipolär sjukdom. Under terapin kan du lära dig att förstå och förändra ditt beteende. KBT kan innehålla andra behandlingsmetoder, exempelvis mindfulness.

I terapin kan du få hjälp att öka din förmåga att kommunicera, lösa konflikter och hantera stress. Det kan ha stor betydelse för hur du mår och hur länge du är sjuk. Det kan även hjälpa dig om du har ångest eller sömnsvårigheter.

Tidig sjukskrivning kan ha bra effekt

Det är viktigt att lära sig att känna igen tidiga tecken, och sjukskriva sig i tid. Det kan göra att du kan tillfriskna tidigare och fortare komma tillbaka till arbetsplatsen eller skolan. 

Det är också bra om du tillsammans med din behandlare kan gå igenom din kalender och begränsar antalet aktiviteter, för att undvika risken att du går in i en manisk period.

Du behöver träffa psykiatern regelbundet

Du behöver träffa en psykiater minst en gång per år, även om du mår bra och behandlingen fungerar. 

Vid den årliga kontrollen får du frågor om:

  • Hur du mår.
  • Hur läkemedelsbehandlingen fungerar. 
  • Om du har biverkningar.
  • Vilka resultat dina blodprov har visat.

Du brukar även få recept för det närmaste året. Samtidigt utarbetar du och din läkare en vårdplan för det närmaste året. Om du inte mår bra eller om du har svåra biverkningar av dina läkemedel behöver du komma oftare än en gång per år.

Du kan behöva få vård på sjukhus

Under en svår mani eller depression kan du behöva få vård på sjukhus. En svår depression kan innebära att du har svårigheter att klara vardagen. Det kan exempelvis vara svårt att äta, komma ihåg att tvätta sig och komma ut och röra på sig. Risken för självmord är stor vid en svår depression. 

Om du har en svår depression eller inte blivit bättre trots behandling med flera läkemedel kan du få elbehandling. Elbehandling ges alltid på sjukhus eftersom du blir sövd under behandlingen. 

Att ha en svår mani kan göra att man blir mycket överaktiv, omdömeslös och ibland aggressiv. Då kan man behöva få vård på en psykiatrisk avdelning. 

Ibland kan du som har bipolär sjukdom typ 1 behöva tvångsvård. Det kan bero på att du riskerar att skada dig själv eller någon annan under en manisk eller depressiv period.

Fäll ihop

Vad beror bipolär sjukdom på?

Vad beror bipolär sjukdom på?

Orsaken till att du utvecklar bipolär sjukdom beror både på arv och miljö. Arvet har större betydelse än vid många andra psykiska sjukdomar, men även yttre saker kan påverka din känslighet att utveckla bipolär sjukdom. 

Stressande livshändelser kan utlösa sjukdomen. Det kan till exempel handla om ett dödsfall, en separation eller att bli arbetslös. Men det kan också vara förändringar som egentligen är positiva och efterlängtade, som att börja på ett nytt jobb, flytta eller bli förälder.

När du väl har utvecklat bipolär sjukdom kan dina sjukdomsperioder utlösas utan någon tydlig yttre orsak. Många omständigheter kan påverka sjukdomen på lång sikt. Många med psykisk ohälsa återhämtar sig med tiden.

Fäll ihop

Hur kan jag undvika att bli sjuk igen?

Hur kan jag undvika att bli sjuk igen?

Det finns mycket som du själv kan göra för att minska risken att må dåligt igen:

  • Det är bra om du sover på natten och är vaken på dagen.
  • Ha gärna dagliga rutiner som du försöker att inte ändra på.
  • Undvik att dricka alkohol.
  • Undvik att ha för mycket att göra på en gång.
  • Rör på dig varje dag. Gärna i 30 minuter, men även kortare tid kan ge effekt.
  • Lär dig metoder som motverkar stress

Att råka ut för stressande livshändelser och konflikter kan öka risken att bli dålig igen, men är svårt att själv förebygga. Däremot är det bra att lära sig metoder för självhjälp. Mindfulness och avslappningsövningar är exempel på metoder som kan hjälpa dig att bli bättre på att hantera stress.

Viktigt att du får tillräckligt med sömn

Om du märker att du håller på att bli sämre är det bra om du kan minska stressen och sova den tid du behöver. Har du svårt att sova kan du använda avslappningsmetoder eller läkemedel. Blir du inte bättre är det viktigt att söka vård i god tid.

Lär dig känna igen tidiga tecken

Det är viktigt att du lär dig att känna igen tidiga tecken på att du börjar bli sjuk. Tidiga tecken är ofta lindriga symtom på mani eller depression. 

Det är bra om du och dina närstående beskriver vilka de tidiga tecknen är, och diskuterar det tillsammans med din behandlare. Då kan ni hjälpas åt att känna igen symtomen och se till att du får psykiatrisk vård och behandling i ett tidigt skede, innan symtomen blir svåra. 

Upprätta en krisplan

Det är bra att ha en så kallad krisplan. En krisplan handlar om att komma överens med behandlare och läkare om vad som gäller vid tidiga tecken. I krisplanen kan du och dina närstående planera i förväg och bestämma vad som ska hända om du börjar bli sjuk. 

Det kan handla om att en eller flera närstående kan få avgöra när du behöver söka vård. Det kan vara en stor hjälp att påminnas om vad ni kommit överens om i krisplanen den dagen du blir sjuk och kanske har tappat sjukdomsinsikten.

En krisplan kan även innebära att du ber någon närstående att ta hand om din ekonomi så att du inte kan göra alltför stora uttag, till exempel under en manisk period. Detta dokument är inte någon juridisk handling, men kan vara ett bra stöd när det väl gäller.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Att kunna påverka och delta i din vård är en rätt som regleras i patientlagen. För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger.

Fråga om du inte förstår

Ställ frågor om du inte förstår. När du har fått information om behandlingen kan du ge ditt samtycke eller uttrycka ett ja på ett annat sätt. Du kan också tacka nej till en behandling. Någon som inte ger sitt samtycke kan bara behandlas om hen får vård med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Fast vårdkontakt och tolk kan vara ett bra stöd

Du har rätt till en så kallad fast vårdkontakt om du träffar många olika personer i samband med din vård. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen som behandlar dig. Det är bra att informera vården redan vid första kontakten om du behöver tolkning. Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.

Du kan få en vårdplan

En vårdplan är ett dokument där du och din behandlare tillsammans planerar vad som ska ske under din vård på avdelningen eller på mottagningen. Den ska vara utformad efter dina behov och förutsättningar. Det är bra om du visar vårdplan och krisplan för närstående så att de kan hjälpa dig om du behöver.

Viktigt att du deltar i besluten

Det är viktigt att använda ett så kallat delat beslutsfattande för alla beslut som står i vårdplanen. Det innebär att du tillsammans med din läkare eller behandlare beslutar om vad som ska göras. Det är viktigt att du känner dig motiverad av besluten, och att de känns bra. Det som ingår i din plan ska inte öka din oro och du ska känna att de delmål som ni beslutat om är uppnåeliga för dig. Delmålen i vårdplanen ska vara små att du kan klara av dem.

Samordnad individuell plan – SIP

Samordnad individuell plan, SIP, är en plan som ska innehålla den vård, behandling och det stöd du behöver. Det kan vara bra med en SIP om du har insatser från både psykiatrin och socialtjänsten, och kanske även andra vårdinsatser. Då kan du ha hjälp av att de olika insatserna samordnas. Syftet är att göra det tydligt vem som har ansvaret att se till så att du får den hjälp du behöver.

För att du ska få en SIP behöver du ge ditt samtycke. Du behöver även vara delaktig i besluten om vad som ska göras. Om något ändras behöver du ge ditt samtycke. Planen får inte ändras om inte du är med.

SIP är en rättighet som är lagstadgad sedan 2010 i både hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen. Du kan läsa mer och se en film om SIP på Sveriges kommuner och landstings webbplats.

Fäll ihop

Närstående till någon med bipolär sjukdom

Närstående till någon med bipolär sjukdom

Det kan ibland vara påfrestande att leva nära en person med bipolär sjukdom. Vissa perioder är svårare än andra. 

Du som är närstående kan behöva fatta svåra beslut när den som är sjuk är manisk eller djupt deprimerad. Det kan vara svårt att planera aktiviteter tillsammans, eftersom det är svårt att veta i förväg hur någon som har bipolär sjukdom kommer att må vid en viss tidpunkt. 

Långa sjukskrivningar kan leda till ekonomiska svårigheter. I en manisk period kan den som är sjuk göra av med mycket pengar, vilket kan få svåra följder. 

Ta hjälp av sjukvården

Livet blir ofta mycket lättare om du som är närstående och personen med bipolär sjukdom har en bra kontakt med din läkare. Tillsammans kan ni komma överens om när det är tid för att kontakta vården och vem som är kontaktperson på mottagningen.

Ibland kan du som är närstående och personen som har sjukdomen behöva förbättra kommunikationen med varandra. Sjukvården kan ofta stödja er som behöver sådan hjälp.

Kontakta en anhörigförening eller stödlinje

Det kan vara bra att söka stöd hos andra som har liknande erfarenheter. Det finns föreningar för patienter och närstående som exempelvis Föreningen Balans eller IBIS, intresseföreningen för bipolär sjukdom. Föreningarna har olika självhjälpsgrupper där patienter kan utbyta erfarenheter, bygga nätverk och ge varandra stöd.

Det kan också vara en bra idé att ringa en  telefonjour. Där finns det någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare och vart du kan vända dig för att få hjälp. Du kan alltid ringa anonymt.

Du som är barn eller tonåring kan påverkas på olika sätt om den  vuxne som tar hand om dig mår dåligt.

För barn upp till 12 år: Våga berätta

Läs en krönika: Att ha en förälder som inte mår bra.

Läs mer på umo.se: Om en närstående är psykiskt sjuk

Fäll ihop

Litteraturtips

Litteraturtips

En orolig själ, en berättelse om att vara manodepressiv
Kay Redfield Jamison
Natur och Kultur 1997 

Mitt galna liv: en memoar om psykisk sjukdom
Arvid Lagercrantz
Lind & Co 2010.

Handbok för psykon, leva med adhd och bipolär sjukdom
Tove Lundin
Frank förlag 2012

Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna
Anders Hansen
Fitnessförlaget 2017

Fäll ihop
Skriv ut (ca 16 sidor)
Publicerad:
2018-06-07
Redaktör:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lena Backlund, läkare, specialist i psykiatri, Psykiatri sydväst/Huddinge sjukhus, Stockholm


Halland
Skribent:
Charlotte Tavelin, kommunikatör Region Halland
Manusunderlag:
Magnus Oléni, verksamhetschef BUP Region Halland