Att vara orolig

Skriv ut (ca 4 sidor)
Skriv ut

Oro är en del av livet

Att känna oro ibland hör till livet, oavsett hur gammal du är. Olika saker oroar olika människor och en del oroar sig mer än andra.

Ibland vet du orsaken till din oro men ibland finns den där fast du kanske inte riktigt vet varför. I vissa situationer och perioder i livet kan du vara mer orolig än annars. Det kan till exempel vara om du är rädd för att du själv eller någon nära är sjuk. Eller funderingar över din framtid när det gäller plugg och jobb. Du kanske känner dig orolig för att andra tycker att du inte duger eller att du uppfattar dig själv som konstig eller olik alla andra.

En del kan känna sig oroliga över något som ligger utanför den egen personen, som till exempel om en kompis eller förälder inte mår bra. Eller rädsla för att något hemskt ska hända i världen. Ibland kan oron handla om  livet som sådant och har funderingar kring vad som är meningen med livet.

Att vara orolig uppfattas av de flesta som plågsamt, oavsett om det finns en tydlig orsak eller om du inte vet vad oron beror på.

Men oro behöver inte alltid bara vara dåligt. Kanske leder det till att du lättare kan ändra på saker så att det ska bli så bra som möjligt eller att du blir mer alert och beredd på vad som kan hända. Oron kan göra att du blir kreativ och letar efter olika och nya typer av lösningar.

Oron behöver inte stämma med hur det egentligen är

Oro är en känsla och det är inte alltid som känslor stämmer överens med hur det egentligen är. Känslor som du har inom dig styr ofta hur du ser på det som händer runt omkring. Det blir att du letar efter saker och händelser som passar och stärker den känsla du har. Om du till exempel är rädd för att du har en sjukdom söker du kanske både information om den och letar efter tecken och symtom på att du verkligen är sjuk.

Om du är rädd för att inte duga kanske du tolkar andras sätt att tala eller titta på dig som ett tecken på att du verkligen inte duger. Men kanske är det inte alls så egentligen, oron för att inte duga är just en känsla som du själv har och behöver inte innebära att andra verkligen tycker så.

Samtidigt kan en känsla du har aldrig vara fel. Om du är orolig så är den känslan verklig för en själv.

Men om oron tar väldigt mycket tid och plats i ditt liv kan den till och med hindra dig från att göra det du vill. Det i sig kan göra att oron blir värre.

Vad kan du göra själv?

Vad kan du göra själv?

Ofta kan du hitta sätt att hantera din oro, till exempel genom att fundera på om det finns någon anledning att du oroar dig och att försöka hitta lösningar på det som gör dig orolig. Mindfulness och avslappning kan till exempel vara till hjälp. I bildspelet Ångest kan kännas olika finns tips och råd om vad du kan göra för att det ska kännas bättre.

Ibland kan det hjälpa att prata med någon du har förtroende för. Det kan vara en kompis eller någon annan du gillar som kan hjälpa dig att se saker ur andra synvinklar.

Om du inte vill prata med någon du känner kan du tala med någon i en chatt- eller telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur man ska komma vidare och vart man kan vända sig. Hit kan du ringa anonymt. 

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Ibland kan du behöva ytterligare hjälp och stöd för att må bättre. Du kan till exempel behöva göra något åt den situation du oroar dig över eller få hjälp att lära dig hantera din oro på ett sätt så det känns lättare. Du kan börja med att söka hjälp på en ungdomsmottagning, elevhälsan eller en vårdcentral.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 

Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar ska du söka hjälp direkt på till exempel en psykiatrisk akutmottagning. Be gärna någon följa med dig.

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Halland

Halland

Sök hjälp och stöd i Halland

Råd om vård dygnet runt

Du kan alltid ringa 1177 Vårdguiden på telefon, tfn 1177. Där svarar erfarna sjuksköterskor på dina frågor om vård och hälsa dygnet runt.

Barn och unga

Om man som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kan man kontakta:

Är barnet äldre (och för dig som är ung) kan man även kontakta:

Vuxna

Vuxna som behöver hjälp och stöd kontaktar:

Akut läge

Om läget är akut och du behöver omedelbar hjälp kontakta en psykiatrisk mottagning för barn och ungdomar. Det finns också flera jour- och hjälptelefoner dit du kan ringa.

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns flera telefonjourer man kan ringa för att få råd, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också särskilda patient- och anhörigföreningar man kan kontakta.

Fäll ihop

Frågor och svar

UMO om att vara orolig

UMO om att vara orolig

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Publicerad:
2017-02-14
Skribent och redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Texten bygger på faktagranskat material på 1177 Vårdguiden.

Illustratör:

Sebastian Franzén, Malmö


Halland
Skribent:
Charlotte Tavelin, kommunikatör Region Halland
Manusunderlag:
Magnus Oléni, verksamhetschef BUP Region Halland