Närstående till barn som mår psykiskt dåligt

Skriv ut (ca 3 sidor)
Skriv ut

Påverkar hela familjen

Om ett barn mår psykiskt dåligt påverkas hela familjen och det är vanligt att även andra familjemedlemmar mår dåligt. Som närstående kanske man funderar över orsaken till att barnet mår dåligt, eller känner skuld. Men det finns oftast olika förklaringar, och det viktigaste är att man själv försöker vara ett stöd i situationen som den är.

Det är bra om familjens liv i övrigt får pågå som det brukar, utan för stora ändringar. Om man har fler barn kan till exempel den andra föräldern eller någon annan vuxen göra aktiviteter med det eller de barnen. På så sätt kan en vuxen ägna sig helt åt det barn som mår dåligt.

Ett barn som mår psykiskt dåligt kan växla mellan att kräva mycket av omgivningen och att inte tycka sig vara värd andras uppmärksamhet alls. Det är vanligt att barnet känner sig som ett problem för andra i familjen.

Viktigt att vara ärlig med sina känslor

Att visa att man är orolig och ledsen är mänskligt och ett sätt att vara närvarande och ärlig. Det kan kännas mer stödjande än om man alltid försöker vara glad och uppmuntrande i närheten av den som mår dåligt.

Man kan vara närvarande för barnet på olika sätt, också beroende på vilken relation man har till barnet. Det viktiga är att visa att man finns tillhands, genom att ta små initiativ till kontakt, ge förslag på saker man vill göra för att stötta eller bara umgås. Om man avvisas när man försöker ta kontakt kan man själv känna efter hur man vill gå vidare. Tror man att det handlar om barnets känslor av att inte vilja belasta så finns det små sätt att visa att man ändå finns där för barnet.

Söka hjälp och stöd

Söka hjälp och stöd

Man kan själv behöva stöd

Som förälder och närstående behöver man ofta vara mycket stark och handlingskraftig, ofta dygnet runt. Då måste man vara noga med att också tänka på sig själv och sina egna behov. Om man till exempel har mycket skuldkänslor kan de känslorna ta över så att man inte orkar.

Om de egna känslorna blir för svåra och man inte orkar visa den omsorg och det engagemang man skulle vilja, behöver man söka hjälp. Genom att prata öppet om sina egna känslor med någon man litar på, kan man bli avlastad. Man kan till exempel prata med en nära vän, söka hjälp i en stödgrupp för närstående eller kontakta en samtalsterapeut, psykolog eller kurator. Vårdcentralen, barnavårdcentralen eller elevhälsan har psykologer eller kuratorer knutna till sig som man kan få prata med.

Om barnet har en diagnos kan man ofta hitta den hjälpen genom organisationer och anhöriggrupper. Annars finns olika föräldratelefoner som man kan kontakta, till exempel:

  • BRIS – vuxentelefon telefon 077-150 50 50, vardagar 9-12
  • Mind – föräldratelefon telefon 020-85 20 00, vardagar 10-15
  • Rädda barnen – föräldratelefon telefon 020-786 786

Det är alltid bra om man orkar ha kontakt med föräldrar och närstående i samma situation, både för att hämta stöd och praktiskt söka hjälp.

Ansöka om ersättning

Om barnet har en diagnos kan man söka stöd genom Socialtjänsten och en biståndshandläggare. Man kan ansöka om ekonomisk ersättning om man till exempel behöver vara hemma från jobb för att gå på vårdplaneringsmöten, skolmöten eller liknande. Om man behöver hjälp i hemmet eller om man har behov av en avlastningsfamilj som tar hand om barnet ibland kan man ansöka om det också.

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Halland

Halland

Sök hjälp och stöd i Halland

Råd om vård dygnet runt

Du kan alltid ringa 1177 Vårdguiden på telefon, tfn 1177. Där svarar erfarna sjuksköterskor på dina frågor om vård och hälsa dygnet runt.

Barn och unga

Om man som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kan man kontakta:

Är barnet äldre (och för dig som är ung) kan man även kontakta:

Vuxna

Vuxna som behöver hjälp och stöd kontaktar:

Akut läge

Om läget är akut och du behöver omedelbar hjälp kontakta en psykiatrisk mottagning eller ring 112. Det finns också flera jour- och hjälptelefoner dit du kan ringa.

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns flera telefonjourer man kan ringa för att få råd, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också särskilda patient- och anhörigföreningar man kan kontakta.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2013-09-27
Skribent:

Ylva Kurtén, psykolog, Stockholm

Redaktör:

Rebecka Persson, 1177 Vårdguiden


Halland
Tillägg uppdaterade:
2015-09-24
Skribent:
Charlotte Tavelin, kommunikatör Region Halland
Manusunderlag:
Magnus Oléni, verksamhetschef BUP Region Halland