Att bli förälder

Skriv ut (ca 8 sidor)
Foto av två vuxna och ett nyfött barn.

Att bli förälder är en stor förändring i livet. Du får följa utvecklingen hos en ny människa, och kommer mycket länge att vara en av de viktigaste personerna i ditt barns liv.

Skriv ut

Ingen kan i förväg veta hur livet med barn kommer att bli. De föreställningar som du kanske har innan du får barn, kan ligga mer eller mindre långt från hur det blir. Så småningom brukar man hitta sin nya plats i tillvaron tillsammans med barnet och andra i dess närhet.

Även om du redan har barn kan det nya barnets liv rucka på roller och rutiner. Den nya familjemedlemmens behov kräver tid och uppmärksamhet.

Nytt och ovant

Nytt och ovant

Relationen till barnet byggs upp med tid, närhet och samspel. Det tar ofta tid att etablera en relation till sitt barn.

Du kan bli överrumplad av starka känslor när du har fått barn. Känslorna kan vara både positiva och negativa. Det är vanligt att det känns ovant och svårt i början. Livet kan kännas kaotiskt.

Ibland händer det att man inte känner något särskilt inför det nyfödda barnet. Många tror då att något kan vara fel och känner en slags tomhet. Alla har inte jättestarka känslor med en gång. Du kan behöva prata om dina känslor med en sjuksköterska på bvc, som kan ge råd och stöd. Det finns också psykologer knutna dit som du kan få stöd av.

Här kan du titta på tre filmer om att bli förälder. Psykolog Monica Lidbeck berättar bland annat om olika känslor och om när det känns jobbigt.

Ha tid för barnet

Även om det kan kännas ovant i början, brukar det gå ganska snabbt att lära sig att ta hand om sitt barn. Som förälder behöver du mycket tid att vara med barnet, men också tid till återhämtning och vila. Besök från släkt och vänner kan vänta tills du själv känner att det känns bra. Ta hjälp från dem, till exempel genom att be dem komma med färdiglagad mat, handla åt dig eller annat som hjälper.

Anpassning med tiden

Under de första månaderna efter att barnet har fötts börjar du anpassa dig till det nya livet som förälder.

Om ni är fler än en förälder utvecklar ni tillsammans en föräldrarelation, där ni delar ansvaret för barnet både praktiskt och känslomässigt. Ofta är det första gången man så påtagligt har ett gemensamt ansvar.

Att bli adoptivförälder

När du blir förälder genom adoption innebär det även en stor förändring för barnet. Hen har tidigare levt i ett annat sammanhang.

En adoption medför många frågeställningar som är specifika just för adoptivföräldrar, utöver de frågor som kan vara liknande för alla nyblivna föräldrar.

Mer information om adoption kan du till exempel få från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd.

Du kan få stöd och råd i föräldrarollen av socialtjänsten i kommunen eller av bvc.

Du kan också gå med i en av de föreningar som finns för adopterade och deras familjer. De är ofta knutna till adoptionsländerna. I dessa föreningar kan du få kontakt och utbyte med både adoptivföräldrar. På Facebook finns flera grupper för den som har barn genom adoption.

Fäll ihop

Lita till din egen förmåga

Lita till din egen förmåga

När allt är nytt och ovant är det vanligt att känna sig osäker. Som nybliven förälder kan du få många olika råd om hur du ska göra i olika situationer. Det kan vara svårt att veta hur du ska förhålla dig till råden.

Förändras från vecka till vecka

Det första året utvecklas barnet hela tiden. Vad som den ena veckan inte fungerar alls, har nästa vecka blivit en god rutin och tvärtom. Det innebär att goda råd ofta snabbt kan bli inaktuella.

Du kan behöva få pröva dig fram och komma underfund med vad du tycker är den bästa lösningen, till exempel när barnet skriker eller inte vill äta.

Ju mer erfaren du blir, desto bättre blir du på att tolka ditt barn och lösa olika situationer. Alla barn och föräldrar är individer med olika behov och förutsättningar. Syskon är ofta olika sinsemellan. Det som fungerar för ett barn behöver inte fungera likadant för ett annat barn.

Fäll ihop

Bra att prata om förväntningar

Bra att prata om förväntningar

Det är bra att prata om förväntningar kring ditt föräldraskap. Du kan prata med den andra föräldern, någon annan närstående eller någon som arbetar med dessa frågor. Barnmorskan på barnmorskemottagningen är van att träffa personer som har dessa funderingar. En del barnmorskemottagningar ordnar grupper för blivande föräldrar, där du kan prata med andra.

Om ni är två eller flera som delar på föräldraskapet kan det vara bra att prata om vilka förväntningar ni har på varandra som föräldrar, hur ni ser på föräldraskapet och vad som känns viktigt för att familjen ska fungera på ett bra sätt. Nu kan skillnader i hur ni ser på barn, relationer och uppfostran, bli mer synliga än innan ni hade barn.

Det är vanligt att fundera över sin egen barndom i samband med att man får barn. Dina förväntningar påverkas av hur din egen barndom var.

Fortsätt att prata när barnet blir äldre

När barnet blir äldre ändras både dina och barnets behov och förutsättningar. Det är bra att prata om hur man upplever det. Att kunna kommunicera och vara öppen underlättar samspelet i er familj, och gör att alla kan må bra och utvecklas.

Fäll ihop

Närhet med barnet är viktigt

Närhet med barnet är viktigt

Som förälder är det viktigt att få möjlighet att skapa en relation med barnet och känna sig delaktig från början.

Du behöver hitta egna sätt att vara nära och samspela med barnet. Det kan vara att gosa och prata med barnet ansikte mot ansikte, att amma, att mata barnet, att bära och trösta barnet när hen är ledsen eller vara nära hud mot hud. Närhet och kontakt är viktigt för att både vuxna och barn ska må bra.

Närhet kan alla föräldrar ge

Det är inte alltid barnet är hungrigt eller trött när hen gnyr eller skriker. Ibland behöver hen närhet och uppmärksamhet, och det kan alla föräldrar eller någon annan närstående ge.

Om ni är två eller flera föräldrar är det bra att den som inte är hemma på heltid med barnet kan försöka planera sin tid, så att det ändå går att vara hemma så mycket som möjligt under den första tiden.

Fäll ihop

Delat ansvar och sänkta krav

Delat ansvar och sänkta krav

Om det är möjligt, är det bra att turas om att ta hand om barnet. Då kan hen skapa en nära relation och känna sig trygg med fler än en förälder. Delat ansvar kan göra livet i familjen mer flexibelt på sikt och förstärka känslan av gemensamt föräldraansvar. Det gynnar också relationen mellan föräldrarna.

Om ni är två föräldrar eller fler kan det underlätta om ni planerar konkret hur ni ska dela det gemensamma ansvaret, till exempel att ni turas om att få sova på morgnarna.

Föräldraförsäkringen gör det möjligt för föräldrarna eller någon annan närstående att vara hemma tillsammans och lära känna barnet de första tio dagarna. Om det inte finns någon partner som har rätt till tillfällig föräldrapenning kan även andra personer få rätt till ersättningen.

Läs mer om föräldraförsäkringen på Försäkringskassans webbplats.

Sänk kraven och be om hjälp

Det kan också vara bra att sänka ambitionsnivån hemma, och be om hjälp. Det kan vara lätt att tro att du ska få massor med tid över till annat än barnet under föräldraledigheten, men ofta är det tvärtom. Därför kan det vara bra att låta det vara lite ostädat och se till att få tillräckligt med sömn och tid med barnet i stället.

Om ni är två eller flera föräldrar är det bra fördela ansvaret mellan er. Ett sätt att fördela ansvaret så att det blir mindre betungande är att ha tydliga överenskommelser mellan er. Ni kan till exempel bestämma kring matlagning och andra vardagssysslor, ekonomi och vardagen med barnet.

Fäll ihop

Ta hand om dig kroppsligt och mentalt

Ta hand om dig kroppsligt och mentalt

Att bli förälder innebär ofta att bland annat få mindre sömn och mindre tid för dig själv.

Sömnen är viktig

Nyfödda barn har oftast en oregelbunden dygnsrytm och de flesta barn vaknar flera gånger varje natt. Om du är hemma med barnet är det bra att försöka vila när barnet sover, även på dagen, och skjuta alla måsten åt sidan. Det är inte alltid nödvändigt att ge barnet mat så fort hen vaknar. Ibland är det närhet, värme och trygghet som barnet behöver. Det kan den andra föräldern eller någon annan närstående ge.

När barnet vaknar på natten

Det är vanligt att barnet är vaket på natten. Det kan slita på både kropp och humör att vara vaken. Barnet behöver ofta ammas eller matas på natten, särskilt i början.
Dela gärna på ansvaret för barnet om det är möjligt. Till exempel kan ni ta varannan natt under vissa perioder. Den som ammar kan till exempel pumpa ur bröstmjölk och frysa in. Det är inte alltid den som ska gå och jobba som behöver mest sömn. Livet hemma med barn kräver också att du är utvilad.

Den som inte har varit uppe på natten kan ta hand om barnet om barnet vaknar tidigt på morgonen. Hen kan till exempel ta med barnet i vagnen så att den som har varit uppe på natten får sova.

Nedstämdhet och depression

Humöret kan gå upp och ner när du har fått barn, oavsett om du är den som har fött barnet eller inte.

Du kan vara mer känslig än vanligt den första tiden. Den hormonella omställningen hos den som fött barnet kan göra det lätt att gråta och bli upprörd över saker som annars inte berör en så mycket. Det är ganska vanligt att den som har fött barnet blir nedstämd några dagar efter förlossningen, men även den andra föräldern kan bli det. Då är det bra om någon närstående kan hjälpa till och ge stöd.

Det förekommer också att man efter den första tiden känner sig nedstämd, orolig eller mår dåligt på andra sätt. Det går för det mesta över ganska snabbt. Om du fortsätter att må dåligt är det viktigt att få stöd och råd, för att inte utveckla en depression. För den som har fött barnet kallas det förlossningsdepression.

Läs mer om att söka hjälp och stöd, till exempel på barnavårdscentralen, bvc.

Om du mår mycket dåligt eller känner att du skulle kunna skada barnet, behöver du kontakta bvc eller sjukvårdsrådgivningen på telefon på en gång. Då kan du få hjälp att må bättre och orka ta hand om ditt barn.

En stor omställning i kroppen för den som föder barnet

Graviditeten och förlossningen innebär en fysisk, psykisk och hormonell omställning som på olika sätt kan påverka den som har burit och fött barnet. Här kan du läsa om olika fysiska besvär som kan uppstå efter förlossningen och hur du kan ta hand om dig.

Tid för dig själv

Också när du är småbarnsförälder behöver du eget utrymme och egen tid. Det kan vara bra att ibland träffa vänner, sporta eller ägna dig åt andra intressen.

I viss mån kan du också ta med sig barnet på olika aktiviteter i stället för att tacka nej. Men när barnet är nyfött och de närmaste månaderna efteråt bör du på grund av smittorisken försöka undvika folksamlingar och nära kontakt med fler personer än nödvändigt. Ett litet barn kan också lätt bli överstimulerat och mår därför ofta bra av att ta det lugnt den första tiden.

Fäll ihop

Vuxenrelationer

Vuxenrelationer

Att få barn påverkar relationer med alla närstående. Du kanske inte har tid på samma sätt som tidigare. Det kan gälla en partner, vänner, bekanta och fritidssysselsättningar.

Parrelationen förändras

Om du lever i en relation börjar ni tillsammans utveckla en föräldrarelation när ni får barn. Om ni är delaktiga från början får ni goda förutsättningar att skapa en nära relation till barnet. Det dagliga livet förändras och det är oftast positivt, eftersom den nya tillvaron med barn är något de flesta har önskat sig och strävat efter. Men det kan ändå kännas jobbigt att ha mindre tid för varandra och för sig själv samtidigt som sömnen, åtminstone tidvis, blir störd.

Relationen behöver också få tid och utrymme. Därför kan det vara bra att också ta sig tid med varandra, att prata och lyssna. Att bara få en timmes avlastning i början för att få umgås i lugn och ro, kan betyda mycket.

Blivande föräldrar har ofta olika förväntningar första tiden. Det är bra att prata med varandra och ge varandra stöd. Ibland kan man bråka på grund av olika inställning till ansvaret hemma, eller annat som blir aktuellt för föräldrar. Det kan vara svårt men också göra relationen starkare. Genom att lyssna och försöka förstå varandra kan omställningen bli mindre jobbig.

Sexlusten kan dröja

Det varierar mycket från person till person hur lång tid det tar innan man vill ha sex när man har blivit förälder.

Om du lever i en relation är det vanligt att vara i otakt med varandra när det gäller sexlusten. Den som inte har lust kanske får dåligt samvete och känner sig avvisande, medan den som har lust kan känna sig krävande. Ett sätt att återfå lusten är att låta den återvända sakta genom att vara nära varandra utan att ställa några krav.

Fäll ihop

Hjälp och stöd

Hjälp och stöd

Det finns många orsaker till att du kan behöva hjälp och stöd.

Här nämns några vanliga orsaker:

  • För att få stöd i vardagen, med att få tillvaron att gå ihop.
  • Om du mår dåligt kroppsligt.
  • Om du mår dåligt psykiskt.
  • Om ni behöver hjälp och stöd i vuxenrelationen.

Stöd i vardagen

Genom att våga be om hjälp gör du både sig själv, ditt barn och eventuella syskon en stor tjänst. Att försöka härda ut på egen hand när livet känns jobbigt leder ofta till att situationen blir värre.

Att ha ett nätverk av personer som du känner förtroende för, är en tillgång både för dig själv och för barnet. Ibland kan anhöriga och vänner vilja hjälpa till, men drar sig för att störa. Därför kan det vara bra att själv be om hjälp och stöd.

Hjälpen kan handla om små eller stora saker. Du kan behöva hjälp med praktiska saker, till exempel handla, städa och laga mat. Det kan vara att en annan vuxen är med barnet, eller att du får en natts oavbruten sömn. Du kan också behöva få dela både glädje och oro med andra vuxna.

Om du behöver kan du söka stöd i form av samtal på bvc eller hos kommunens föräldrastöd.

Bvc kan ge stöd och hjälp på många sätt

Bvc brukar ordna grupper för nyblivna föräldrar. De är frivilliga. Många upplever att de får stöd, gemenskap och kunskap. Du träffar andra föräldrar och kan dela med dig av dina erfarenheter. Du får också information och stöd i olika frågor.

Ämnen som brukar diskuteras i grupperna kan till exempel vara barnets utveckling, barns skrik, mat, barnets sömn, fördelning av ansvar, känslor och relationer, sjukdomar och barnsäkerhet.

När du besöker bvc med ditt barn kan du också ställa frågor och prata om hur ni har det. Bvc ska vara en tillgång för dig och för ditt barn. Om ditt barn har en sjukdom eller det finns andra svårigheter kan ni erbjudas olika insatser och stöd.

Om du har sovit så lite att du inte orkar ta hand om ditt barn på ett bra sätt behöver du kontakta bvc eller sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 på en gång, för att få råd och stöd.

Om du har besvär i kroppen efter förlossningen

Det är vanligt att få lättare besvär månaderna efter en förlossning. En del får besvär som behöver behandling. Läs här om olika besvär och vad du bör göra.

Sök hjälp om du mår psykiskt dåligt

Det är en omställning att bli förälder, och ibland kan det göra att man får psykiska problem eller göra att de psykiska besvär man redan har blir svårare. Om du mår psykiskt dåligt bör du berätta det för någon så att du kan få stöd och hjälp. Du kan till exempel prata med en sjuksköterska på bvc. Du kan också kontakta en läkare på vårdcentralen. Om du har en vårdkontakt inom psykiatrin kontaktar du den mottagningen.

Om du mår mycket dåligt eller känner att du skulle kunna skada barnet, behöver du på en gång kontakta bvc eller sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177. Då kan du få hjälp att må bättre och orka ta hand om ditt barn.

Stöd i par-relationen

Det är vanligt att under någon period få problem i par-relationen, och då kan det vara bra att söka hjälp. Ni kanske tycker att ni bråkar för mycket, har svårt att lyssna på och förstå varandra eller har svårt att komma till gemensamma beslut. Du kan kontakta kommunens familjerådgivning, en barnmorskemottagning eller bvc för att få råd och stöd.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-29
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Monica Lidbeck, pyskolog, Central Mödrahälsovård och Barnhälsovård, Västra Götaland

Fotograf:

Juliana Wiklund