Operation vid bröstcancer

Skriv ut (ca 7 sidor)

Behandling mot bröstcancer börjar oftast med en operation. Ibland opereras bara en del av bröstet, andra gånger tas hela bröstet bort. Det beror bland annat på vilken sorts bröstcancer det är och vad du själv vill.

Skriv ut

Det är vanligt att bli opererad i armhålan samtidigt som canceroperationen görs. Det är för att se om cancern har spridit sig.

Oftast får du komma till sjukhuset samma dag som operationen. De flesta kan åka hem samma dag som operationen, eller nästa dag. Det beror på vilken sorts operation som har gjorts och vad som gäller där du få vård.

Förberedelser

Förberedelser

Förberedelserna inför operationen beror på vilken typ av operation det är och kan variera mellan olika sjukhus.

Du får besöka sjukhuset i förväg

Du får komma till en kirurgmottagning en tid före operationsdagen för att prata med en kirurg, en kontaktsjuksköterska och ibland en narkosläkare. Då får du veta mer om operationen och förberedelserna.

Det är viktigt att du berättar om du har andra sjukdomar eller allergier. Du kan behöva göra ett uppehåll med läkemedel som du tar mot någon annan sjukdom.

Låt gärna en närstående vara med vid besöket, om det är möjligt. Den närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Cytostatika före operationen

Ibland kan du få behandling med cytostatika före operationen. Behandlingen pågår i några månader och kan krympa cancertumören så att kirurgen bara behöver göra en mindre operation. Här kan du läsa mer om bröstcancer och behandlingar.

Sluta röka före operationen

Det är bra om du som röker gör ett rökstopp före och efter operationen. Såret läker snabbare och du minskar risken för infektioner. Läkaren kan berätta vilket stöd som finns om du behöver hjälp att sluta röka.

Fäll ihop

Operation av bröstet

Operation av bröstet

  • Illustration med en heldragen linje på bröstet som visar var det bågformade snittet kan göras. Streckade linjer visar den del av bröstet som tas bort.

    Markeringen visar exempel på hur mycket som kan tas bort vid en tårtbitsoperation.

    Mer information
    Illustration med en heldragen linje på bröstet som visar var det bågformade snittet kan göras. Streckade linjer visar den del av bröstet som tas bort.

    Den bågformade linjen visar ärret efter snittet vid en bröstbevarande operation. De streckade linjerna visar vilken del av bröstkörteln som har tagits bort. Formen kan påminna om en tårtbit och kallas därför ibland tårtbitsoperation.

  • Illustration visar person med ett ärr efter en mastektomioperation.

    Ärr efter en operation där hela bröstet har tagits bort.

    Mer information
    Illustration visar person med ett ärr efter en mastektomioperation.

    Ärret efter snittet går oftast en bit in mot armhålan om hela bröstet har tagits bort.

Vid operationen tas en del av bröstet bort, eller hela bröstet. De flesta har en cancertumör som gör att de kan välja hur de vill bli opererade.

Operationen tar ungefär en timme. Den tar ungefär två och en halv timme med alla förberedelser i operationssalen, sövning och väckning.

Att operera bort en del av bröstet

Före operationen träffar du kirurgen som ska operera dig. Kirurgen känner med fingrarna efter cancertumören och gör markeringar med en penna på din hud där du ska opereras. Ibland markerar kirurgen också de planerade snitten.

Ibland kan kirurgent inte känna cancertumören med fingrarna. Då gör hen markeringen med hjälp av ultraljud eller röntgen på en mammografiavdelning.

Vid operationen görs ett snitt i huden. Kirurgen tar ut en bit av bröstkörteln, som bland annat består av mjölkkörtlar. En bit av den friska vävnaden intill bröstkörteln tas också bort. Hur snittet blir beror på var cancern sitter och på bröstets form och storlek.

Den bortopererade delen röntgas innan operationen avslutas. Röntgenbilderna kan visa om hela cancertumören är borta. Den del av bröstkörteln som är kvar förs ihop, så att formen ska bli jämn och fin. Sedan sys såret ihop.

Ibland sitter cancertumören på ett sådant sätt att bröstet behöver formas om för att resultatet ska bli bra estetiskt. Det görs samtidigt som canceroperationen. Då tar operationen oftast lite längre tid.

Att operera bort hela bröstet

Före operationen träffar du kirurgen som ska operera dig. Kirurgen gör markeringar med en markeringspenna på din hud där du ska opereras.

Kirurgen gör oftast ett ovalt snitt runt bröstet. Hela bröstkörteln tas bort tillsammans med en bit av huden ovanför. Bröstkörteln sträcker sig ända till nyckelbenet och en bit in i armhålan.

Huden över cancertumören tas också bort om cancertumören ligger nära huden eller högt upp i bröstet. Bröstkorgsväggen görs så slät som möjligt, så att en yttre bröstprotes ska kunna sitta bra. Sedan sys såret ihop.

Mer hud sparas om ett nytt bröst ska skapas i samband med operationen. Här kan du läsa mer om bröstrekonstruktion.

Att ta bort hela bröstet kallas mastektomi.

Fäll ihop

Du kan behöva bli opererad i armhålan också

Du kan behöva bli opererad i armhålan också

  • Illustration visar lymfsystemet i ett bröst. I bröstet finns en cancertumör. Lymfkörteln närmast cancertumören är blåfärgad.

    Portvaktskörteln är den lymfkörtel som först fångar upp cancerceller från cancertumören. Porvaktskörteln kallas också sentinel node.

    Mer information
    Illustration visar lymfsystemet i ett bröst. I bröstet finns en cancertumör. Lymfkörteln närmast cancertumören är blåfärgad.

    Den rosafärgade cancertumören ger ifrån sig cancerceller som fångas upp av portvaktskörteln. Vid undersökningen sprutas ett blått färgämne in. Ämnet färgar portvaktskörteln som blir lättare att hitta.

Du kan behöva bli opererad i armhålan samtidigt som cancern i bröstet tas bort. I armhålan finns lymfkörtlar dit cancern kan sprida sig.

Operation i armhålan kan visa om cancern har spridit sig

Ibland är det oklart om cancern har spridit sig trots de undersökningar som har gjorts före operationen. Då kan en lymfkörtel eller några lymfkörtlar i armhålan tas bort samtidigt som du blir opererad för cancern.

Lymfkörtlarna som tas bort kallas för portvaktskörtlar. Det betyder att cancerceller når dem allra först om cancern sprider sig. En analys av de borttagna portvaktskörtlarna visar om cancern har spridit sig.

Portvaktskörtlarna spåras med hjälp av två ämnen

Två ämnen sprutas in i bröstet i närheten av cancern. Det ena ämnet är ett radioaktivt ämne. Ämnet ges i en mycket låg dos och försvinner ur kroppen dagarna efter operationen. Det ger inga strålskador och påverkar ingen i omgivningen.

Det andra ämnet är ett blått färgämne. Det försvinner långsamt ur kroppen och kan sitta kvar i upp till tre månader, ibland längre. Urinen färgas blågrön. Det syns mest de första dagarna.

Det radioaktiva ämnet sprutas in före operationen. Det görs på en särskild avdelning. Det blåa färgämnet sprutar kirurgen in när du opereras.

Både det radioaktiva ämnet och den blåa färgen tas upp av lymfkärlen och förs vidare till lymfkörtlarna i armhålan precis som celler från bröstcancern skulle göra om de spreds.
Portvaktskörteln är den eller de första lymfkörtlar som först tar upp de två ämnena.

Kirurgen gör ett snitt där portvaktskörteln eller portvaktskörtlarna finns, och tar bort dem.

Portvaktskörteln undersöks av patolog

Portvaktskörteln skickas till en patolog som undersöker den i mikroskop. En patolog är en läkare som är specialist på att analysera bland annat vävnadsprover.

Inga fler lymfkörtlar behöver tas bort om portvaktskörteln är utan cancerceller.

Operation i armhålan om cancern har spridit sig

Cancern har spridit sig om portvaktskörtlarna innehåller cancerceller. Då behöver du opereras igen. Den operationen kallas axillarutrymning och innebär att tio lymfkörtlar tas bort, ibland fler.

En axillarutrymning kan göras samtidigt som operationen i bröstet om tidigare undersökningar redan kunnat visa att cancern har spridit sig.

Kirurgen gör ett snitt i armhålan för att ta bort lymfkörtlarna, eller använder snittet som gjordes för operationen av portvaktskörteln. Kirurgen kan också ta bort lymfkörtlarna genom samma snitt som bröstet, om bröstoperationen görs samtidigt och hela bröstet ska tas bort.

Fäll ihop

Så mår du efter operationen

Så mår du efter operationen

Du får ligga på en uppvakningsavdelning några timmar efter operationen. Sedan kommer du till vårdavdelningen.

De flesta kan åka hem samma dag

De flesta kan lämna sjukhuset samma dag om en del av bröstet och några portvaktskörtlar har tagits bort.

De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter en operation där hela bröstet har tagits bort och efter en axillarutrymning.

Om det gör ont

De flesta brukar inte ha särskilt ont efter operationen. Du kan ta receptfria läkemedel som innehåller till exempel paracetamol eller diklofenak under några dagar om du har ont. Här kan du läsa mer om att ont efter en operation.

Dränage kan behövas

Det kan behövas dränage för att tömma operationssåret på sårvätska. Det är vanligast när hela bröstet har opererats bort och om en axillarutrymning gjordes på dig när du opererades.

Ett dränage är en liten slang av silikon som läggs i operationssåret. Den leder ut sårvätska och lymfvätska som samlas i en påse utanför kroppen.

Dränaget tas oftast bort efter en till tre dagar, det kan variera mellan olika sjukhus. Du kan också få åka hem med dränaget och sedan få det borttaget vid ett återbesök på kliniken där du har opererats, eller på en vårdcentral.

Sjukskrivning

Du kan ha rätt till sjukskrivning. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vilken operation som har gjorts och hur du mår.

Socialstyrelsens har gett ut riktlinjer för hur länge man kan behöva vara sjukskriven, bland annat efter en bröstcanceroperation.

Fäll ihop

Ovanligt med komplikationer efter operationen

Ovanligt med komplikationer efter operationen

Vid alla operationer kan det bli komplikationer. Risken är liten efter en bröstcanceroperation. Du kan behöva behandling om du får någon komplikation.

Sårvätska kan behöva tömmas

Efter en bröstoperation finns det en hålighet i operationssåret innan det har läkt helt. Det kan samlas sårvätska där om hela bröstet har tagits bort, trots att du har haft dränage. Det brukar ta en vecka innan det har blivit så mycket att du märker det, och då har du oftast kommit hem från sjukhuset.

Kroppen kan själv ta hand om mindre mängder sårvätska. Men ibland måste vätskan tömmas ut med hjälp av en spruta eller kanyl. Det gör inte ont.

Kontakta sjukhuset där du opererades om det börjar spänna i såret eller om det finns vätska som kluckar.

Ovanligt med infektioner eller blödningar

Det är ovanligt att behöva behandling för till exempel en sårinfektion eller en blödning.

En sårinfektion kan göra att såret blir rött, ovanligt varmt eller ömt eller göra att du får feber.

Kontakta sjukhuset där du har blivit opererad om du tror att du har fått en infektion. Du kan behöva antibiotika och ibland dränage. Såret kan behöva öppnas om det har bildats var.

En blödning kan göra att det plötsligt börjar kännas mycket spänt och gör mycket ont i operationssåret.

Kontakta genast sjukhuset där du har blivit opererad om det spänner och gör ont.

Fäll ihop

Vad händer sedan?

Vad händer sedan?

Ärret är rött men bleknar och blir mjukare med tiden. Du kan få en protes eller en delprotes om du vill.

Ökad eller minskad känsel

Känseln kan förändras där du har blivit opererad. En del får minskad känsel, andra får ökad känsel. Oftast är förändringen inte så stor. Här kan du läsa mer om operationssår.

Protes eller delprotes

Det opererade bröstet kan se mindre ut än det andra om en del av bröstet har tagits bort. Med tiden brukar det fyllas ut lite av sig själv, så det blir sällan större skillnader mellan brösten. Du kan få en delprotes om du vill. Det är en kudde av silikon som du lägger i behån.

Du får en tillfällig, mjuk protes direkt efter operationen om hela bröstet har tagits bort. Såret behöver läka innan du kan prova ut en permanent protes, om du vill ha det. Protesen är av silikon. Du lägger den i behån.

Här kan du läsa mer om att få ett nytt bröst, som kallas bröstrekonstruktion.

Ärret mjuknar under ett år

Operationssåret blir så småningom ett ärr. Det kan ta upp till ett år innan ärret mjuknar. Då går det att bestämma om det behövs en ny operation för att få ett bättre resultat, om du vill det. Du kan prata med kirurgen och din kontaktsjuksköterska.

Ärret är ofta rött det första året efter operationen men bleknar med tiden. Det är viktigt att skydda ärret från solen, eftersom det kan bli kraftigare och tydligare annars.

Fäll ihop

Besvär som kan komma senare

Besvär som kan komma senare

En axillarutrymning kan påverka nerver så att du får nedsatt känsel i någon del av armen under några år efter operationen. Du kan även känna en trötthet och en tyngdkänsla i skuldran och armen under de första åren. En del har ont.

Behåll rörligheten i axeln

Det kan bli svårare att röra axeln och armen om hela bröstet har tagits bort, och efter en axillarutrymning. Använd axeln och armen, så undviker du att rörligheten minskar. Operationssåret läker även om du rör på dig.

En fysioterapeut eller en sjukgymnast kan hjälpa dig att behålla rörligheten och att träna upp den.

En del får lymfödem

Ungefär en av tio personer som opereras för bröstcancer får lymfödem. Det är en svullnad i armen på den opererade sidan. Svullnaden beror på att flödet av lymfvätska går långsammare än tidigare.

Du kan få hjälp med besvären av en fysioterapeut eller en arbetsterapeut som har specialiserat sig på behandling av lymfödem. Då kan du få lära dig vad du själv kan göra för att minska ödemet.

En fysioterapeut kan också ordna en kompressionsstrumpa, som håller ner svullnaden i armen.

Fäll ihop

Du kan behöva mer behandling mot cancern

Du kan behöva mer behandling mot cancern

Mellan två och fyra veckor efter operationen får du komma på ett återbesök. Då kontrollerar kirurgen såret.

Vid återbesöket får du veta resultatet av analysen av cancercellerna. Du får också reda på vad det innebär, till exempel om du behöver opereras igen för att få bort cancerceller som kan finnas kvar efter operationen.

Du kan också behöva strålbehandling, cytostatika, läkemedel som påverkar kroppens hormoner eller någon annan behandling.

Du och kirurgen bestämmer tillsammans hur behandlingen ska fortsätta. Innan ni bestämmer er kommer kirurgen och annan specialistpersonal att ha diskuterat vilken behandling som är mest lämplig för dig.

Du kan läsa mer om olika behandlingar i texten om bröstcancer.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-10-11
Redaktör:

Susanna Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lisa Rydén, kirurg, Skånes universitetssjukhus, Lund

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge