Peniscancer

Skriv ut (ca 10 sidor)

Peniscancer är en form av hudcancer på ollonet eller förhuden. Om du söker vård tidigt finns flera behandlingar som tar bort sjukdomen utan att det påverkar din förmåga att kissa och få stånd. De flesta som får peniscancer blir av med den.

Skriv ut

Peniscancer är en av de ovanligaste formerna av cancer som män kan få i könsorganet eller urinvägarna. De flesta som får peniscancer är över 60 år. Peniscancer smittar inte och är inte ärftlig.

För det mesta är peniscancer en form av cancer som kallas skivepitelcancer. Det betyder att sjukdomen uppstår i hudens översta skikt. Ibland kan cancern växa in i penisens svällkroppar och sprida sig till lymfknutorna, som också kallas lymfkörtlarna.

Det går nästan aldrig att säga varför en enskild person får cancer. Det gäller även peniscancer. Men risken att få peniscancer kan öka i följande fall:

  • Om du har förhudsförträngning. Bland män som blivit omskurna som barn är peniscancer sällsynt.
  • Om du har humant papillomvirus, HPV.
  • Om du röker
  • Om du har hudsjukdomen lichen sclerosus et atrophicus
  • Om du får behandling mot psoriasis med psoralen och UVA -ljus, så kallad PUVA-behandling.

Går det att förebygga peniscancer?

Går det att förebygga peniscancer?

Om du har början till trång förhud, är det viktigt att du då och då drar tillbaka den. Ett bra tillfälle kan vara när du ska tvätta penisen. Att dra tillbaka förhuden förebygger inflammationer som kan öka risken för peniscancer.

Om du har svårt att dra tillbaka förhuden, kan du få hjälp att vidga den med en receptbelagd salva med kortison. Du kan också låta en läkare ta bort förhuden helt eller delvis. Boka ett läkarbesök på en vårdcentral om du har problem med förhuden. 

Att sluta röka minskar risken både att få peniscancer och att bli sjuk igen, om du redan har haft peniscancer.

De varianter av HPV-virus som kan orsaka livmoderhalscancer kan också ge peniscancer. Det kan vara så att HPV-vaccination skyddar mot peniscancer, men det är inte helt klarlagt. Än så länge är det bara vaccination mot HPV för att förebygga livmoderhalscancer som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.

Fäll ihop

Symtom på peniscancer

Symtom på peniscancer

I början av sjukdomen kan symtomen på peniscancer vara ett eller flera av följande:

  • Ett svårläkt sår.
  • Röda områden.
  • En förhårdnad.
  • Illaluktande flytningar från en trång förhud.
  • Blödning.
  • Smärta.
  • Svullna lymfknutor i ljumskarna.

Symtomen behöver inte betyda att man har cancer. Könsvårtor, skavsår efter samlag och svampinfektioner kan också orsaka till exempel rodnad.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har hudförändringar på penisen som inte har gått över efter två till tre veckor. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Om en hudläkare eller en urolog undersöker dig och misstänker att dina besvär kan bero på peniscancer, erbjuds du en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Vävnadsprov kan visa om du har cancer

Läkaren kan ta ett vävnadsprov från huden för att se om förändringen innehåller cancerceller.

Undersökningar om du har cancer

Om det visar sig att du har cancer kan du också behöva bli undersökt för att ta reda på om sjukdomen har spridit sig. Läkaren kan misstänka det, till exempel om cancertumören är stor eller om du har svullna lymfknutor i ljumskarna. De undersökningar som kan bli aktuella då är datortomografi eller PET-kamera.  Du kan också behöva lämna ett vävnadsprov från lymfknutorna. Läkaren för in en nål i lymfknutorna, ofta med hjälp av ultraljud. Du får lokalbedövning och utöver sticket brukar provtagningen inte göra ont.

Om lymfknutorna behöver undersökas ytterligare får du göra en operation som kallas sentinel node. Då sövs du med narkos. Därefter tar kirurgen bort de lymfknutor som är närmast cancertumören, de så kallade portvaktskörtlarna. Det sker genom ett litet snitt i vardera ljumsken. Oftast kan man åka hem dagen efter operationen. Om analysen av portvaktskörtlarna visar att de innehåller cancerceller behöver du ta bort alla lymfknutor i ljumskarna, utöver cancertumören på penisen.

Du ska förstå informationen

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är, desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Att få ett sjukdomsbesked

Att få ett sjukdomsbesked

Att få beskedet att man har cancer kommer ofta som en chock och kan utlösa starka känslor, trots att de flesta kan få behandling som tar bort sjukdomen. Nya behandlingsmetoder utvecklas hela tiden, och även om inte alla blir helt friska så finns det goda möjligheter att leva med sjukdomen under en lång tid. När det gäller peniscancer blir de allra flesta som får sjukdomen av med den.

Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal efter att man har fått ett cancerbesked. Det kan vara bra att ha med en närstående vid sådana samtal. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du har rätt att få information på ditt eget språk.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och man vet vad som ska hända.

Nästan alla sjukhus har särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd. De flesta sjukhus har också en kurator som kan stötta.

Vänta inte med att ta kontakt om du upplever väntetiden mellan undersökningar och behandling som påfrestande. Även om det inte går att skynda på processen kan det kännas bra att prata med din kontaktsjuksköterska eller en kurator.

Du kan också kontakta Cancerrådgivningen eller Cancerfonden.

Reportage: Magnus fick peniscancer

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Som närstående är det inte alltid lätt att stå nära och stötta någon, om man själv samtidigt har en stark oro. Det är mycket vanligt att må dåligt när någon som står en nära är sjuk.

Ofta kan man få stöd av sina egna närstående, som familjemedlemmar, vänner och bekanta. Om man pratar om hur det känns och vågar visa hur orolig och ledsen man är, blir det lättare för dem som står nära att ge stöd.

Om du som är närstående behöver stödjande samtal, kan du få hjälp av kuratorn där den som är sjuk får vård.

Om du har barn

Om du har minderåriga barn som bor hemma, är vården skyldig att se till att de får den information och det stöd som de behöver. Vill du berätta själv för barnen, kan du få hjälp med vad du ska säga och hur det kan gå till. Ofta är det bra att göra barnen så delaktiga som möjligt även om du inte måste berätta allt. 

Fäll ihop

Behandlingar när sjukdomen upptäckts tidigt

Behandlingar när sjukdomen upptäckts tidigt

Om läkaren kan ställa en diagnos tidigt kan du få en behandling som gör att du kan kissa och få stånd även efter att cancern är borta. Exempel på sådana behandlingar är:

Salva med cellhämmande läkemedel

Du behandlar dig själv med en salva i ungefär en månad. Behandlingen tar bort cancern men det kan göra ganska ont medan behandlingen pågår.

Omskärelse

Om du har förhud och cancertumören är begränsad till den, kan det räcka med att operera bort själva förhuden. Du får lokalbedövning och kan åka hem några timmar efter operationen. Det tar cirka fyra veckor för såret att läka.

Cancertumören opereras bort

Om cancertumören sitter på ollonet kan den ibland skäras bort. Det sker med kniv eller laser. Du får lokalbedövning eller sövs med narkos. Behandlingen kan fungera även om cancertumören är lite större. Det är vanligt att den som har förhud blir omskuren i samband med operationen. Man kan oftast åka hem dagen efter operationen.

Ibland behöver operationssåret lämnas öppet för att läka av sig själv istället för att sys ihop. Då kan det ta upp till tre månader innan såret läker. Under läkningstiden kan beröring göra ont, men för övrigt kan du leva som vanligt.

Du kan få nedsatt känsel i operationsärret. Men om du har haft ont tidigare, kan du uppleva att känseln förbättras. Hur mycket känseln påverkas beror på hur omfattande operationen är.

Huden på ollonet byts ut

Om cancertumören är ytlig är ett alternativ att förhuden och huden på ollonet tas bort. Hud från ditt lår används för att ersätta den borttagna huden på ollonet och för att täcka sårytan efter förhuden. Under operationen är du sövd med narkos. Du är kvar på sjukhuset i upp till fem dagar.

Såret på låret läker på några veckor. Den transplanterade huden på ollonet har läkt efter ungefär sex veckor.

Behandlingen påverkar oftast inte din förmåga att få stånd. Däremot kan känseln bli försämrad.

Fäll ihop

Behandlingar när sjukdomen upptäckts senare

Behandlingar när sjukdomen upptäckts senare

Om cancertumören hunnit växa till sig kan du behöva någon av de behandlingar som beskrivs här:

Ollonet tas bort

Behandlingen kallas glansektomi och innebär att ollonet opereras bort. Oftast kan du få ett nytt, kosmetiskt ollon av hud från ditt ytterlår. Du är sövd med narkos under operationen. Du får stanna i upp till fem dagar på sjukhuset.

Såret på låret läker på några veckor. Den transplanterade huden på ollonet har läkt efter ungefär sex veckor.

Operationen gör att din penis blir kortare och känseln blir nedsatt. Du kan fortfarande kissa med penisen och få stånd.

Större penisoperationer

Det är ovanligt att behöva få penisen borttagen, men i vissa fall har cancern vuxit så mycket att en sådan operation är nödvändig. För många är penisen starkt kopplad till vem man är som person. Därför kan det kännas svårt att acceptera att man behöver genomgå en sådan operation. Men det kan också vara en lättnad att få bli av med besvär som pågått länge.

Du är sövd med narkos under operationen. Kirurgen leder samtidigt om urinröret till en ny öppning mellan ändtarmsöppningen och pungen. Du behöver vanligtvis stanna i upp till fem dagar på sjukhuset efter operationen.

Ibland behöver bara delar av penisen tas bort. Det gäller i så fall både ollonet och delar av svällkropparna. Då får du ryggbedövning eller blir sövd med narkos. Operationen gör att penisen blir kortare och får ett förändrat utseende. Oftast får man stanna 1-2 dagar på sjukhuset.

Du kan behöva en urinkateter i ungefär en vecka efteråt. En urinkateter är en tunn plastslang som leder kisset från urinblåsan ut genom urinröret. När du inte behöver katetern längre, får du hjälp på en vårdcentral att ta bort den.

Operationen kan göra att känseln blir nedsatt och att du får svårare att få stånd, fast det går. Kisstrålen sprids mer och därför kan du i fortsättningen behöva sitta ned när du kissar.

Lymfknutsoperation i ljumskarna

Om cancern har spridit sig till ljumskarnas lymfknutor, behöver du ta bort alla lymfknutor i den ena eller bägge ljumskarna. Du är sövd med narkos under operationen. Ibland görs operationen på penisen och i lymfknutorna samtidigt. Du får stanna på sjukhuset i ungefär en vecka efteråt.

Du får ett dränage i operationssåret. Det är en liten slang som leder bort den lymfvätska som rinner ut. När det slutat rinna kan du ta bort dränaget. Ibland kan det ta flera veckor. Det kan lätt bli infektion i såret. Därför behöver du gå till en vårdcentral för att få hjälp med att byta förband.

En sjukgymnast hjälper dig att prova ut särskilda stödstrumpor. Stödstrumporna kan förebygga svullnader i ben och underliv, så kallat lymfödem, som du kan få efter lymfknutsoperationen. Stödstrumporna behöver du använda i ungefär ett halvår, ibland längre.

Om du har tagit bort lymfknutorna har du lättare för att få rosfeber. Det är en bakterieinfektion som gör att du behöver läkarvård.

Lymfknutsoperation i magen

Det kan hända att även lymfknutorna i magen måste tas bort. Det sker i så fall genom ett snitt under naveln.

Strålbehandling och cellhämmande läkemedel

Om cancertumören är stor och har spridit sig till lymfknutorna kan du behöva behandling med cellhämmande läkemedel, ibland både före och efter operationen. Du kan då också behöva yttre strålbehandling.

Cellhämmande läkemedel och strålbehandling kan också vara alternativ som bromsar och lindrar sjukdomen om cancertumören inte går att operera. Det kallas palliativ vård.

Fäll ihop

Vilken behandling blir bäst?

Vilken behandling blir bäst?

Vilken behandling du behöver beror på hur mycket cancertumören har vuxit och om den kan ha spridit sig till lymfknutorna. Men vad du själv vill har också stor betydelse. Därför är det viktigt att du förstår vilka alternativ som finns för dig och hur de kan påverka ditt liv.

Många kan få någon av de behandlingar som inte påverkar förmågan att kissa och få stånd så mycket. Däremot kan du behöva gå på täta kontroller efter en sådan behandling.

Risken att få tillbaka cancern är mindre om du får hela eller delar av penisen borttagen. Då behöver du inte heller gå på efterkontroller lika ofta. Har du ont och känner dig rädd, och du kan välja, kanske du helst vill genomgå den behandlingen. Men ta god tid på dig innan du bestämmer dig, så att du känner att du får svar på de olika frågor du kan ha. Vad som är rätt i stunden kanske inte är det bästa för dig på längre sikt.

Du kan prata flera gånger med läkaren som behandlar dig, om du till exempel behöver få höra informationen igen eller få svar på fler frågor.

Om du vill, kan du få ytterligare hjälp att reda ut dina tankar i samtal med den kurator som finns där du får behandling mot cancern.

Viktigt att du är delaktig

Du har rätt att vara delaktig och att tillsammans med den ansvariga läkaren, kontaktsjuksköterskan och kuratorn göra en vårdplan. I den ska det stå om din behandling, vilken vård du eventuellt behöver efteråt och hur kontakterna med vården på din hemort ser ut.

Om du har fått diagnosen peniscancer och känner dig osäker på om du får den vård och behandling som är bäst för dig, kan du få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion. Då träffar du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning.

Fäll ihop

Du kan få vård på annan ort

Du kan få vård på annan ort

Om läkaren på vårdcentralen misstänker att du har peniscancer får du en remiss till en urologisk klinik. En sådan klinik hjälper personer som har en sjukdom i penisen eller urinvägarna.

Om undersökningarna på den urologiska kliniken visar att du har cancer, kontaktar läkaren specialister som rådgör varje vecka om alla personer som precis har fått sjukdomen. Specialisterna föreslår den behandling som de bedömer blir bäst för dig.

Oftast behöver du bli opererad eller få lymfknutorna undersökta mer ingående. Då får du komma till någon av de sjukhuskliniker i Sverige som särskilt fokuserar på peniscancer. Klinikens kontaktsjuksköterska kan hjälpa dig med det praktiska. Om du bor långt ifrån kliniken och har en närstående som följer med, kan kontaktsjuksköterskan tipsa om boende för den personen.

Om du skulle behöva mer vård, till exempel strålbehandling och behandling med cellhämmande läkemedel, får du det på ett sjukhus i din region. Där gör du också de kontroller som oftast är nödvändiga i fem år efter att du har fått behandling.

Fäll ihop

Tillbaka till vardagslivet

Tillbaka till vardagslivet

Oavsett vilken typ av cancer eller cancerbehandling man genomgått blir livet sällan som det var före sjukdomsbeskedet. Erfarenheterna av sjukdomen och behandlingen har man alltid med sig. Många har det jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. Andra kan ha svårt att se ljust på framtiden och känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Att få en förändring i hur man fungerar sexuellt kan vara svårt att hantera. Kanske har sjukdomen och behandlingen påverkat både självkänslan och lusten.

Har du en partner kan den förändrade situationen skapa problem. Kanske tycker ni båda att det är svårt att prata om sexualiteten, både med varandra och med sjukvårdspersonalen.

Du kan få hjälp och stöd

Du och den personal som har behandlat dig planerar också vilken rehabilitering du eventuellt behöver. Det kan till exempel handla om att få stödjande samtal.

Det finns sexologer och psykoterapeuter som kan hjälpa dig och en eventuell partner tillbaka till en intim relation utifrån kanske nya förutsättningar. Det kan handla om stöd för att kunna tala med varandra eller att upptäcka nya sätt att vara tillsammans på.

Du kan alltid fråga kontaktsjuksköterskan eller kuratorn där du har fått behandling mot sjukdomen. De kan ge råd om stöd för dig och din eventuella partner.

Det finns ännu ingen patientförening för personer som har haft peniscancer. Om du skulle vilja tala med någon som också har haft sjukdomen, kan kontaktsjuksköterskan eller kuratorn hjälpa till med det.

Fäll ihop

Kan jag bli sjuk igen?

Kan jag bli sjuk igen?

De flesta som får peniscancer blir inte sjuka igen efter att de har fått behandling. Om cancertumören var stor eller om den hade spridit sig till lymfknutorna ökar däremot risken för att du kan bli sjuk igen.

Om du blir sjuk igen, är det vanligast att det sker under de två första åren efter operationen. Därför kan du behöva gå på täta kontroller under de två första åren. Därefter bör du fortsätta gå på kontroll under tre år, men då är det inte nödvändigt att gå lika ofta.

Viktigt att du undersöker dig själv

Om du är frisk efter fem år behöver du inte fortsätta med läkarkontrollerna eftersom det är ovanligt att bli sjuk igen då. Däremot behöver du fortsätta undersöka dig själv regelbundet. Kontakta vården igen om du upptäcker hudförändringar på penisen eller känner svullna lymfknutor i ljumskarna.

Om cancern kommer tillbaka

Om du går på alla kontroller och undersöker dig själv regelbundet, är chansen stor att du märker tidigt om sjukdomen kommer tillbaka. Har du redan fått en behandling som bevarar penisen, kan du då oftast få en sådan behandling igen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-11-08
Skribent och redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ola Hessman, kirurg, specialist i hormonsjukdomar, Akademiska sjukhuset, Uppsala