Senast reviderad 2017-04-07

Min son spelar dator hela nätterna. Ska jag kontakta vården?

Fråga

Min son är 16 år har väldigt svårt att förstå sitt behov av sömn. Han spelar dator hela nätterna och på morgonen orkar han inte gå till skolan. Han har stor frånvaro i skolan, och när jag försöker prata med honom blir han väldigt arg. Att ta ifrån honom datorn är inget alternativ. Han har aldrig haft svårt för själva studierna, men har varit mobbad ibland och haft svårt med kompisar. Hur kan vi få hjälp? Kan man kontakta vården enskilt som förälder eller tillsammans med honom?

Svar

Du är inte ensam om att vara i denna situation som förälder. Datorernas värld med spel och allt som finns på internet kan lätt ta för stor plats i ungdomars liv.

Jag håller med dig om att det troligen inte är någon lösning att ta hans dator ifrån honom, men han måste självklart visa att han kan sköta skolan. Du skriver att han har hög frånvaro, vilket är oroande och då tänker jag inte bara på studieresultaten. Det finns även risk att han får studiebidraget indraget och att han hamnar utanför i klassen. Gymnasiet ska vara en förberedelse för det kommande arbetslivet och då går det inte att strunta i närvaron. Är man inte på jobbet så får man heller ingen lön.

Jag råder dig att i första hand kontakta någon i elevhälsoteamet på den skola han går. Det kan till exempel vara skolsköterskan, kuratorn eller skolpsykologen. De brukar bli involverade när en elev har stor frånvaro. De kan träffa eleven och de känner till var det finns mer hjälp att få om de behöver lotsa vidare.

Du kan även kontakta vården direkt och det kan se lite olika ut i olika landsting. Men jag skulle tro att det är en Barn och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) som bäst kan hjälpa till. På många orter har även socialförvaltningen hjälp att erbjuda till familjer och ungdomar med den här typen av problem. Även här är det du som förälder som tar den första kontakten.

Tveka inte att ta kontakt med någon av ovanstående och ge dig inte förrän ni fått hjälp. Det är en mycket viktig tid i hans liv nu och han är beroende av att få ditt stöd för att kunna utvecklas till en vuxen, ansvarstagande person.

Ingrid Andersson, Sjuksköterska