Senast reviderad 2018-05-17

Hur undersöks kärlkramp och högt blodtryck?

Fråga

Vilka undersökningar sker vid en medicinsk utredning av kärlkramp och högt blodtryck? Vad kan komma ut ifrån en sådan utredning förutom det som redan är konstaterat? Jag medicinerar för båda sjukdomarna.

Svar

Utredningen vid så kallat okomplicerat högt blodtryck är inte så stor:

  • Du får berätta för läkaren om hur du mår och om du har några andra sjukdomar, till exempel diabetes eller astma och om du tar några mediciner.

  • Läkaren vill också veta om du har några nära släktingar som har hjärt-kärlsjukdom.

  • Du får berätta om dina alkohol- och kostvanor och om du eventuellt röker.

  • Du får lämna blodprov. Bland annat för att kolla upp om du har diabetes.

Dessutom kontrolleras blodprovsvärden som beskriver blodfetter, salterna i blodet, njurfunktionen och hemoglobinhalten, alltså blodvärdet.

  • Det kan bli aktuellt att lämna urinprov. Det visar bland annat om njurarna läcker äggviteämnen, protein.

  • Oftast tas ett EKG, bland annat för att se om det finns tecken på att hjärtmuskeln påverkats av det höga blodtrycket.
  • Ibland görs en lite större utredning. Det görs om läkaren misstänker en så kallad sekundär blodtrycksförhöjning. Det sker bara hos en mindre del av alla med högt blodtryck.

Vid sekundär blodtrycksförhöjning beror det höga blodtrycket på en annan sjukdom. Den går ibland att bota. Exempel på sådana sjukdomar är njursjukdom eller hormonsjukdom.

Undersökningar vid kärlkramp

Vid kärlkramp är det olika vilken utredning som görs. Ofta görs ungefär samma saker som vid högt blodtryck inklusive EKG. Oftast görs ett arbetsprov. Det vill säga att du får cykla på en motionscykel med ökande belastning samtidigt som ett EKG tas. Då syns i de flesta fall typiska förändringar på EKG. Samtidigt noterar de som gör undersökningen om du får ont i bröstet. De noterar även pulsstegring och blodtrycksstegring.

Det görs en röntgen av hjärtats kranskärl, i svårare fall. De är när misstanken om kärlkramp kvarstår men arbetsprovet inte ger klart resultat. Eller när läkaren funderar på eventuell operation av kranskärlen, eller ballongvidgning.

Ibland görs en så kallad hjärtskintigrafi. Då får du en injektion med en radioaktiv isotop i blodet. Därefter tas bilder av hjärtat med en specialkamera, gammakamera. Röntgenundersökningen av hjärtats kranskärl kallas koronarangiografi. Då går det att se om det finns åderförkalkningsförträngningar i kranskärlen. Om det finns påtagliga förträngningar i kranskärlen görs direkt i samband med röntgen en ballongvidning och insättande av stent. Det är ett litet metallnät på insidan av kärlet som gör att kärlet inte försnävas igen efter vidgningen. Detta ingrepp kallas ofta PCI.

Anders Hernborg, läkare, specialist i allmänmedicin