Stress hos barn

Skriv ut (ca 9 sidor)

Stress är en del av livet och alla barn klarar av stress under kortare perioder. När det är stressigt är det viktigt att barnet får koppla av och ta igen sig. För mycket stress kan ge besvär.

Skriv ut

Den här texten riktar sig till dig som är vuxen.

Du som är barn kan läsa om stress på Våga berätta och på UMO.se

Stress kan bero på många olika saker

Stress kan bero på många olika saker

Stress är en naturlig reaktion i kroppen som uppstår när du reagerar på en fysisk eller psykisk ansträngning. Ofta går det som stressar över, eller du hittar sätt att hantera det.

Stress kan vara olika saker i olika åldrar och det kan variera hur barn påverkas och hur de reagerar. Till exempel beror stress hos en bebis vanligtvis på att hen inte får tillräcklig närhet och omvårdnad, medan det hos barn i tonåren är mer vanligt att känna stress på grund av krav i skolan eller krav på att vara på ett visst sätt.

Fäll ihop

Barn är mer utsatta vid stress

Barn är mer utsatta vid stress

Precis som vuxna kan barn i alla åldrar uppleva sig stressade. Eftersom barn har mindre möjlighet än vuxna att styra över sin livssituation påverkas de mer av hur människor i omgivningen har det. De reagerar till exempel mycket på om vuxna omkring dem är stressade. Barn är därför på många sätt mer utsatta än vuxna. Om barn inte har tillräckligt stöd från vuxna kan de ha svårare att hantera sådant som stressar.

Barn påverkas av till exempel ekonomiska problem, skilsmässa, flytt och skolbyte. Också förändringar som kan verka vara positiva kan ibland leda till stressreaktioner.

Barn vet inte alltid vad de egna reaktionerna beror på. De är beroende av sin omgivning för att bli förstådda, och ibland även för att förstå sig själva. Barn behöver därför vuxna i sin närhet som kan tolka signalerna när de inte mår bra.

Fäll ihop

Symtom på stress hos barn och unga

Symtom på stress hos barn och unga

Det är vanligt att barn som är stressade får fysiska besvär. Det kan till exempel vara ett eller flera av dessa:

Barn kan också ha ett eller flera av dessa besvär:

  • Sova dåligt.
  • Visa starka känslor, till exempel vara arg eller ledsen.
  • Ha svårt att koncentrera sig i skolan.

Ju yngre barnet är, desto mindre uttrycker hen sig med ord. När barn blir äldre och bättre kan uttrycka vilka besvär de har, är det vanligt att de berättar att de har besvär med magen och ont i huvudet.

Det kan finnas många orsaker till att barnet får fysiska besvär. Därför kan barnet behöva undersökas av läkare för att utesluta att det beror på något annat, exempelvis en sjukdom.

Fäll ihop

Olika orsaker till stress hos barn och unga

Olika orsaker till stress hos barn och unga

Vad som orsaker stressen kan variera mycket mellan barn. Här nämns några faktorer som påverkar hur barn känner stress.

Läs gärna om barns utveckling i olika åldrar för att förstå de utvecklingsfaser barn går igenom.

Behov av mat, sömn och närhet

För att barn ska må bra behöver det finnas en vuxen som förstår deras behov av mat, sömn och närhet. De allra yngsta barnen är helt beroende av sin omgivning och att få den omsorg de behöver.

Barn har ofta ett stort behov av att vara nära vuxna och få tid att umgås.

Att inte ha kontroll och överblick över sin tillvaro

Ett barn som inte hinner smälta intryck och bearbeta vad hen upplever kan bli stressat. Barn kan bli stressade över att inte veta vad som ska hända. De kan oroa sig för saker på förskolan, skolan och hemma, redan att bara tänka på det kan utlösa stress och oro.

Kraven ökar när barnet blir äldre

Barndomen och ungdomstiden är perioder i livet då man utvecklas mycket, både fysiskt och psykiskt. När man växer och förändras som individ kan livet ibland upplevas som mer påfrestande.

När barn börjar i förskola och skola har de har kontakt med fler människor och miljöer än tidigare, som de ska förhålla sig till. När barn börjar i skolan ska de hålla ordning på sig själva med tider och saker och lokaler. De får ofta också nya kompisar och de ska hitta sin roll i den större gruppen. Senare har de läxor och prov, och det är vanligt att de känner krav på att prestera bra. Det kan vara stressande att jobba för höga betyg eller att träna för mycket.

Barn som går i förskolan kan vara stressade till exempel av att det är stora barngrupper. Då kan det vara viktigt att få perioder av lugn och ro på förskolan, och hemma efter förskolan.

Kraven på att bli accepterad av människor runt omkring ökar också med åldern och kan vara en anledning till stress. Det kan även vara stressande att försöka leva upp till de ideal som finns i samhället.

Barnet kan och vill ofta ta mer ansvar. Men om kraven blir allt för stora eller otydliga från skolan, föräldrar, kompisar och sig själv ökar risken för att barnet mår dåligt.

Vänner och gemenskap

Det skapar stress om man har inte har en kompis eller är mobbad. Det är bland det svåraste en ung människa kan vara utsatt för.

Om barnet har dyslexi eller neuropsykiatrisk funktionsvariation

Om barnet har svårt att läsa eller skriva, dyslexi eller svårt att räkna kan hen behöva mycket mer stöd och hjälp för att inte bli stressad.

Barn som har en neuropsykiatrisk funktionsvariation kan ha lätt för att bli stressade, eller ha lätt att hamna i situationer som är stressande. Några exempel på funktionsvariationer är adhd, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom. Barnet har då oftast redan en kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, bup, och då brukar man där prata om vad som kan göras åt barnets stress.

Fäll ihop

Vad kan jag som vuxen göra?

Vad kan jag som vuxen göra?

Som vuxen kan du fundera över och tänka igenom detta:

  • Barnets situation vad gäller sömn, mat, rörelse och vila. Det är viktigt att få en balans mellan dessa.
  • Vilka krav barnet känner av och om de är rimliga i förhållande till åldern.
  • Vilket vuxenstöd barnet har tillgång till.
  • Om barnet känner sig säker i sin tillvaro. Det kan till exempel handla om att hen vet hur vardagen är, hur det är hemma och vilka rutiner som gäller, och vad hen kan förvänta sig ska hända under dagen, veckan och så vidare. Olika barn kan ha olika behov av att veta i förväg om vad som förväntas av hen, och till exempel vad andra i familjen ska göra. Det kan vara bra att prata med barnet om detta, så att hen inte behöver känna oro och stress i onödan.

Behöver tid tillsammans med dig

Barn behöver tid tillsammans med dig och andra som står dem nära. I sin utveckling behöver barn tid att leka, prata och bara vara tillsammans, minst lika mycket som vuxna.

Hitta en balans för barnet

Precis som vuxna behöver barn en balans mellan aktivitet och vila. Hur mycket aktiviteter som är lagom och hur mycket ansvar barnet kan ta hemma är väldigt olika från person till person. Det är viktigt att barnet får tillräckligt med återhämtning från förskola eller skola.

Fråga barnet

Det är viktigt för barnet att ha en vuxen att prata med för att problemen inte ska bli för stora. Det kan vara du själv eller någon annan som barnet känner förtroende för.

Fundera på barnets situation och på din situation. Fråga barnet vad hen tycker. Det kan gälla bland annat skolan, kompisar, familjen och fritiden.

Exempel på funderingar och frågor:

Hemma

Hur är det hemma? Händer något särskilt som påverkar barnet? Har barnet möjlighet att vara i fred? Behöver hen mer lugn och ro?

Fritiden

Är det roligt med aktiviteter? Är de för många? Är de för få? Är det roligt att träna? Tar det för mycket tid?

Är det för mycket ansvar hemma? Med hemmet och syskon?

Skolan

Hur är det i skolan? På lektionerna? På rasterna? Hur fungerar det med läxor?

Kompisar

Hur är det med kompisar? Känner barnet sig ensamt? Är det svårt att säga nej till kompisar?

Utifrån vad ni kommer fram till kan du behöva ändra på saker i er tillvaro, och hjälpa barnet att ändra på sina rutiner. Du kan också få stöd och hjälp från till exempel skolan. Läs mer i Söka hjälp och stöd.

Fundera på din egen stress som förälder

Barnet känner när du eller någon i hens närhet är stressad. Du kan prata med barnet och fråga hur hen tycker att det är.

Om du själv känner dig stressad, fundera på vad du kan göra för att minska din stress.

En sak man kan göra är att göra mindre av sådant som tar tid ifrån att vara tillsammans, till exempel städning. Ni kanske kan städa tillsammans. Ett annat tips är att se till att ha helger fria från inbokade aktiviteter.

Fäll ihop

Söka hjälp och stöd

Söka hjälp och stöd

Hos barn som går i skolan är det vanligt att stress beror på något som har hänt i skolan eller med kompisar. Om det blir för mycket stress kring läxor och prov kan du tillsammans med barnet prata med klassläraren eller mentorn för att försöka hitta en lösning.

Känner sig ditt barn ensamt eller utanför kan du söka hjälp hos klassläraren eller elevhälsan på skolan. Om barnet går i förskolan kan du kontakta den som är ansvarig för verksamheten. Om du vet eller tror att barnet utsätts för kränkande behandling eller mobbning av en elev eller någon personal på skolan, ska du kontakta klassläraren eller elevhälsan.

Om du inte kan se vilka orsaker det är som gör att barnet känner sig stressat, kan du söka hjälp från fler håll. Om barnet går i förskolan kan kontakta den verksamhetsansvarige. För barn som går i skola kan du kontakta elevhälsan, till exempel skolsköterskan eller en skolkurator. Du kan också söka hjälp på en ungdomsmottagning eller en vårdcentral. Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill.

Kontakta bup om problemen är svårare

Om problemen är allvarliga och det finns fler symtom på att barnet mår psykiskt dåligt ska du kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bup. De utreder vad symtomen beror på.

Stöd på telefon och mejl

Du kan ringa Bris stödtelefon för vuxna, telefonnummer 077-150 50 50.

Föreningen Mind har en föräldratelefon, telefonnummer 020-85 20 00,om du är orolig för barn och ungdomar i din närhet.

Rädda barnen har föräldramejl och föräldratelefon, telefonnummer 020-786 786.

webbplatsen Growingminds kan du få information och inspiration i ditt föräldraskap.

Barn kan själva söka vård

Här finns information för barn om stress, med bland annat länkar om olika chattforum eller stödtelefonnummer.

Du kan berätta för ditt barn att hen själv kan söka vård på elevhälsan i skolan. Hen kan också själv kontakta en ungdomsmottagning, en vårdcentral eller bup.

Om du behöver stöd för dig själv

Kontakta en vårdcentral om du känner att du behöver stöd och hjälp för din egen situation och hur du själv mår.

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Halland

Halland

Sök hjälp och stöd i Halland

Råd om vård dygnet runt

Du kan alltid ringa 1177 Vårdguiden på telefon, tfn 1177. Där svarar erfarna sjuksköterskor på dina frågor om vård och hälsa dygnet runt.

Barn och unga

Om man som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kan man kontakta:

Är barnet äldre (och för dig som är ung) kan man även kontakta:

Vuxna

Vuxna som behöver hjälp och stöd kontaktar:

Akut läge

Om läget är akut och du behöver omedelbar hjälp kontakta en psykiatrisk mottagning eller ring 112. Det finns också flera jour- och hjälptelefoner dit du kan ringa.

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns flera telefonjourer man kan ringa för att få råd, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också särskilda patient- och anhörigföreningar man kan kontakta.

Fäll ihop

Barn ska vara delaktiga

Barn ska vara delaktiga

Om du tänker söka vård för ditt barn är det viktigt att tänka på att barn ska vara delaktiga. Om barnet är så gammalt att hen förstår, bör du prata med hen innan du kontaktar till exempel lärare eller annan personal i skolan. Då kan barnet välja om hen vill vara med.

Om barnet behöver vård

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Fäll ihop

Vad är stress?

Vad är stress?

Stress innebär att kroppen reagerar på en fysisk eller psykisk ansträngning. Det kan vara något svårt och jobbigt, men även något som känns roligt och verkar bra.

Reaktionen i kroppen ska hjälpa till att göra det som behövs. Hjärnan skickar ut signaler och då börjar hjärtat slå fortare, andningen blir snabbare och musklerna spända. Det här är bra om man måste göra något snabbt. Den här reaktionen gör också att man kan få mer gjort när man är pressad eller har lite tid.

Stress är många olika saker

Stress kan till exempel vara den känsla som kommer om man känner att man har för mycket att göra och för lite tid. Det kan också vara att ha för höga krav och förväntningar på sig, till exempel att hinna prestera i skolan, träffa kompisar och ha fritidsaktiviteter. Att tillbringa mycket tid med att till exempel spela dataspel eller med sociala medier kan också skapa stress.

Stress kan också bero på yttre omständigheter, såsom buller och kyla. Att ha ont brukar ge stress.

Även press, förväntningar eller idéer på hur man ska vara eller vad man ska göra kan skapa stress. Eller att känna att man inte kan påverka sitt liv. Konflikter i skolan eller hemma kan vara andra orsaker.

Stress uppstår också när man far illa på något sätt. Det kan till exempel vara genom mobbning, våld, eller sexuella övergrepp, eller om man ser någon närstående bli utsatt för våld eller sexuella övergrepp. Det är också stressande om någon som står en nära är svårt sjuk eller har stora problem. Andra exempel på stress kan vara att tvingas fly från sitt hemland, förlora kontakten med närstående och ha en osäker framtid.

Ibland kan man känna stress utan att veta vad det beror på.

Här kan du läsa mer om stress. Informationen handlar framför allt om stress hos vuxna.

Olika reaktioner på stress

Olika personer kan uppleva samma situation eller händelse på olika sätt. Och samma person kan känna sig olika mycket stressad av liknande händelser vid olika tillfällen. Det kan bero på hur man mår och vad man har varit med om tidigare.

Om man har varit väldigt stressad förut kan du bli känsligare och lättare stressad.

Efter stress behövs vila

Det är okej att ha det stressigt ett tag. Men efter att ha varit stressad behöver kroppen koppla av och ta igen sig, genom vila eller att man gör något kul.

Om man inte får tid att återhämta sig utan känner sig stressad ofta eller hela tiden, under lång tid, kan stressen bli skadlig.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-10
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Walter Osika, läkare, specialist internmedicin, hjärtsjukdomar och psykiatri, Karolinska institutet, Stockholm


Halland
Tillägg uppdaterade:
2017-03-10
Skribent:
Charlotte Tavelin, kommunikatör Region Halland
Manusunderlag:
Magnus Oléni, verksamhetschef BUP Region Halland