Sköldkörtelinflammation

Skriv ut (ca 5 sidor)

Sköldkörteln sitter på halsens framsida och bildar det hormon som styr kroppens ämnesomsättning. Virus eller bakterier kan göra att du får inflammation i sköldkörteln. Om du får sköldkörtelinflammation kan du behöva behandling med läkemedel, till exempel mot inflammationen.

Skriv ut

De flesta som får subakut sköldkörtelinflammation är bra igen inom ungefär ett halvår. Försämras sköldkörtelns funktion kan du behöva ta sköldkörtelhormon i tablettform, ibland under resten av livet. Sköldkörtelinflammation kallas även tyreoidit.

Symtom

Symtom

  • sköldkörteln

    Sköldkörteln sitter framför luftstrupen nedanför struphuvudet.

    Mer information
    sköldkörteln

    Sköldkörteln bildar hormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning och aktiviteten i cellerna. Körteln är uppbyggd av två lober som var och en består av en mängd små blåsor. I blåsornas väggar finns celler som bildar hormoner. De nybildade hormonerna kan lagras i blåsorna innan de frisätts till blodet.

    Man har totalt fyra stycken små bisköldkörtlar, som ligger i varsin pol på baksidan av sköldkörteln. Varje körtel är ungefär lika stor som ett risgryn. Bisköldkörtlarna bildar hormon, som reglerar mängden kalcium och fosfat i kroppen.

Det vanligaste är att sjukdomen inleds med en fas med höga hormonnivåer under en till två månader som beror på att lagren med hormon töms ut i cirkulationen. När lagren är slut övergår sköldskörteln till att producera för lite hormon. Det totala förloppet varar vanligvis i sex månader. Hos nästan alla återfår sköldkörteln samma funktion som före insjuknandet. 

Om inflammationen leder till att sköldkörteln tillverkar för lite hormon kan du få hypotyreos. Om du i stället får förhöjda hormonnivåer kallas det tyreotoxikos. 

Det finns flera typer av sköldkörtelinflammation. Vilka symtom du får vid en sköldkörtelinflammation varierar beroende på vilken typ av sjukdomen du har och vad som händer med sköldkörteln. Nedan följer en beskrivning av några olika typer av sköldkörtelinflammation.

Kronisk sköldkörtelinflammation

Kronisk sköldkörtelinflammation är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att det bildas antikroppar i blodet mot celler i den egna kroppen. Immunförsvaret, som ska hålla virus och bakterier borta, tar fel och förstör vid den här sjukdomen kroppens egna sköldkörtelceller.

Det är vanligt att kronisk sköldkörtelinflammation med tiden leder till hypotyreos.

Ibland förstoras sköldkörteln, men den kan också minska i storlek. Den här formen av sjukdomen brukar delas in i Hashimotos sköldkörtelinflammation, då sköldkörteln förstoras, och atrofisk autoimmun sköldkörtelinflammation som gör att sköldkörteln minskar i storlek.

Subakut sköldkörtelinflammation

Subakut sköldkörtelinflammation är vanlig och orsakas av virus. Subakut betyder att sjukdomsförloppet är måttligt snabbt. Sjukdomen kallas även de Quervains sköldkörtelinflammation.

Typiska symtom är de här:

  • Körteln gör ofta ont och är öm då du känner på den.
  • Du känner dig trött och sjuk och har ofta feber.
  • Du känner dig lite rastlös och orolig.
  • Du kan få hjärtklappning, bli darrhänt och gå ner i vikt.

Akut sköldkörtelinflammation

Akut sköldkörtelinflammation är ovanlig men allvarlig och orsakas av bakterier. Typiska symtom är de här:

  • Din hals är öm, värker och kan även vara rodnad.
  • Du känner dig sjuk och har feber.
  • Du känner dig lite rastlös och orolig.
  • Du får hjärtklappning, blir darrhänt och går ner i vikt.

Akut sköldkörtelinflammation kan bli livshotande varför det är viktigt att söka vård snabbt.

Tyst sköldkörtelinflammation

Det finns också sköldkörtelinflammationer som inte ger ont på halsen utan bara ger effekter av en förändrad hormonproduktion, Till exempel kan du känna dig skakig, orolig, rastlös, ha hjärtklappning eller gå ner i vikt. Tyst sköldkörtelinflammation är ibland kopplad till att du har varit gravid, men kan också komma utan sådan koppling.

Det finns också läkemedel som kan göra att sköldkörteln blir inflammerad.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att sköldkörteln inte fungerar som den ska bör du kontakta en vårdcentral. Det gäller även om du känner en knöl i eller kring sköldkörteln.

Har du hög feber och mycket ont ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

En läkare gör en undersökning och känner på sköldkörteln för att ta reda på om den är förstorad, om det finns hårda partier och om det gör ont.

Du får även lämna blodprover som visar om det finns tecken på en inflammation som orsakats av virus eller bakterier.

Det är också vanligt att du får lämna prover på sköldkörtelhormonet fritt tyroxin, FT4, och TSH som är en förkortning av tyroideastimulerande hormon. Det är det hormon från hypofysen som styr sköldkörtelns funktion.

Blodprover tas också för att se om immunförsvaret bildar antikroppar mot sköldkörteln. Man brukar få lämna blod för alla proverna vid samma tillfälle.

Övriga undersökningar

Finnålspunktion görs om läkaren har känt att du har en knöl i sköldkörteln. Det är vanligtvis en specialistläkare på sjukhus som gör undersökningen. Med en tunn nål sugs celler ut för att undersökas i mikroskop. På det sättet kan läkaren se om det är en inflammation i körteln eller om det finns någon annan orsak till att sköldkörteln är förstorad. Finnålspunktion känns ungefär som när man lämnar ett blodprov.

Om du har förhöjd nivå av sköldkörtelhormon kan du behöva genomgå en sköldkörtelskintigrafi för att ta reda på orsaken till överproduktionen. Skintigrafi brukar göras på en särskild mottagning på sjukhus. Då sprutas en mycket liten mängd svagt radioaktiv lösning in i blodet. Fördelningen av lösningen i kroppen studeras sedan med en gammakamera

Om läkaren har planerat att göra både en finnålspunktion och en skintigrafi brukar skintigrafin göras innan finnålspunktionen.

Mycket liten stråldos

Stråldosen du får av den här undersökningen är mycket liten, ungefär lika stor som vid en vanlig röntgenundersökning. Efter cirka 20 minuter tas en bild där läkaren kan se hur aktiva olika delar av sköldkörteln är och om det finns någon inflammation.

Precis som vid röntgenundersökningar brukar läkaren undvika att göra den här undersökningen på någon som är gravid. Om du ammar ska du berätta det innan undersökningen.

Inga särskilda förberedelser behövs

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför undersökningarna och provtagningen. Efteråt mår du som vanligt och kan gå hem på en gång.

Inom ett par veckor brukar du få svar på vad undersökningarna har visat.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du har sköldkörtelinflammation kan du behöva läkemedel mot hjärtklappning under fasen när hormonnivån är förhöjd. Efter att du kommit in i fasen när hormonnivån är sänkt behöver du ibland behandlas med sköldkörtelhormon under en tid. I de flesta fall hämtar hormonnivån upp sig till vanlig nivå inom ett halvår och då trappas behandlingen ner. Det kan hända att sköldkörteln skadas av sjukdomen och att underfunktionen blir kronisk. Du behöver då fortsatt behandling med sköldkörtelhormon, ibland under resten av livet.

Läkemedel mildrar smärta och inflammation

Vid subakut sköldkörtelinflammation brukar du också behöva läkemedel för att mildra inflammationen och smärtan. Ibland kan det räcka med ett smärtstillande läkemedel, men ofta behövs en tids behandling med kortisontabletter för att inflammationen ska gå över. Det är viktigt för läkaren att få veta hur det går efter att du startat sådan behandling eftersom symtomen med värk och feber ska gå över på en till två dagar. Blir du inte bättre ska du höra av dig igen till läkaren, som då fortsätter utredningen.

En inflammation i sköldkörteln med svängande hormonnivåer kan vara jobbig, och det är vanligt med sjukskrivning i en till två månader.

Kortison kan ge biverkningar

Eftersom kortisonbehandling i hög dos under lång tid kan ge biverkningar brukar läkaren försöka hålla dosen så låg som möjligt. Behandlingen inleds med en högre dos som sedan trappas ner varje vecka. Vanliga biverkningar vid lång tids behandling med hög dos är risk för benskörhet, stigande blodtryck och nersatt försvar mot infektionssjukdomar. Om du söker vård är det viktigt att berätta om du fått kortisonbehandling, även om det gått några månader efter att du slutat med behandlingen.

Fäll ihop

Graviditet och sköldkörtelinflammation

Graviditet och sköldkörtelinflammation

Nivån av sköldkörtelhormon kan behöva kontrolleras

Även små avvikelser i hormonnivåerna kan påverka förmågan att bli med barn. Därför är det bra att få nivån av sköldkörtelhormon i blodet kontrollerad om du själv, eller någon nära släkting, har eller har haft någon sköldkörtelsjukdom.

Under graviditeten minskar risken för att du ska insjukna i någon sköldkörtelinflammation där kroppen bildar antikroppar mot sköldkörteln. Men sedan ökar risken under det första året efter förlossningen.

Man brukar kunna amma om man har eller har haft sköldkörtelinflammation. Behandling med vanliga doser av sköldkörtelhormon eller kortison påverkar inte barnet vid amning.

Fäll ihop

Hur påverkas livet?

Hur påverkas livet?

Om du får en subakut inflammation kan du känna dig sjuk med feber och smärta under en tid. Fasen då sköldkörteln producerar för mycket hormon går över på en till två månader. Hur man mår i fasen då sköldkörteln producerar för lite hormon varierar. Men det finns många som inte behöver behandling med sköldkörtelhormon och inte har mycket symtom. Det finns också de som får långvarig trötthet och försämrad energi som det tar längre tid att hämta sig ifrån. Hos enstaka personer brukar symtom finnas kvar. De allra flesta kommer att må bra även om behovet av sköldkörtelhormon kommer att bli kroniskt.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-01-09
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Filipsson Nyström, läkare, specialist i hormonsjukdomar, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge