Öroninflammation

Vanliga symtom är

• ont i örat, särskilt när man ligger ner och sover
• feber
• en känsla av lock i örat eller sämre hörsel.

Barn under ett år får ofta feber och mycket ont vid öroninflammation. Lite äldre barn kan ibland bara ha mer allmänna symtom som dålig matlust, svårt att sova och allmän irritation.

Ibland spricker trumhinnan. Det är inte farligt men det kan göra ont. Då rinner det ut var i hörselgången och ut genom örat. Innan trumhinnan spricker brukar det göra väldigt ont, men sedan minskar smärtan när trumhinnan har spruckit. 

Barn och vuxna som är friska för övrigt och inte har mycket hög feber eller på annat sätt mår dåligt behöver inte söka vård på kvällen eller natten. Det kan vänta till nästa dag.

Sök vård på en vårdcentral eller en jourmottagning om du som vuxen eller ditt barn

• har ont i örat och värken inte går över på ett dygn
• har en vätska som rinner ur örat.

Sök vård direkt på en akutmottagning om du som vuxen eller ditt barn

• har ont i örat och samtidigt är stel i nacken och känner sig väldigt trött och svag
• har ont i örat, har hög feber och verkar allvarligt sjuk
• är röd och svullen bakom örat eller om örat har börjat stå ut.

Kontakta en vårdcentral om du som vuxen eller ditt barn har öronvärk eller problem med rinnande öra i 2 till 3 dygn efter att en läkare har bedömt besvären. Sök också vård på en vårdcentral om du som vuxen eller ditt barn blir sämre efter en undersökning. Det gäller vare sig man fått behandling eller inte.  

Kontakta en vårdcentral om du som vuxen eller ditt barn har en känsla av lock för örat, försämrad hörsel, ringningar eller pip i öronen som inte gått över efter tre månader. Sök vård tidigare om besvären är väldigt stora.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Själva öroninflammationen orsakas av bakterier som oftast inte smittar men inflammationen kommer ofta i samband med en virusinfektion som smittar.

Som vuxen är risken att få öroninflammation ganska liten. Det kan vara svårt att undvika öroninflammationer helt hos barn men du kan pröva att:

• Fortsätta att amma ditt barn, om du redan gör det. Amning har en skyddande effekt under barnets första år.
• Undvika rökiga miljöer.

Barn och vuxna som får många öroninflammationer kan få ett rör inopererat i örat. Det kan förebygga att man får fler öroninflammationer.

De flesta öroninflammationer läker av sig själva. Det finns några saker som du kan pröva för att lindra symtomen.

Receptfria smärtstillande läkemedel lindrar smärtan

Vuxna kan använda receptfria smärtstillande läkemedel med paracetamol eller ibuprofen. Paracetamol finns i till exempel Alvedon och Panodil. Ibuprofen finns i till exempel Ipren och Ibumetin.

Barn

Om ditt barn är yngre än sex månader ska du alltid rådgöra med en sjuksköterska eller läkare innan du ger hen läkemedel. Barn över tre månader kan få receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Från sex månaders ålder är läkemedel som innehåller ibuprofen ett annat alternativ. Några exempel är Ipren eller Ibuprofen Apofri. Det är viktigt att noga följa anvisningarna på förpackningen så att barnet får rätt dos.

Kombinera inte paracetamol och ibuprofen. Kombinationsbehandling ökar obetydligt effekten men risken för läkemedelsfel ökar. 
Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen. 

Undvik vissa läkemedel

Barn upp till 18 år bör inte använda läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Treo och Bamyl, utan att du som vuxen först har pratat med en läkare. Det finns en risk för sjukdomen Reyes syndrom. Det är en ovanlig sjukdom som bland annat kan leda till en allvarlig hjärnskada.

Ha huvudet högt

Både barn och vuxna mår bättre av att hålla huvudet högt vid öroninflammation. Då minskar svullnaden i näsan och öronen och det gör mindre ont. Det kan vara bra att också ha huvudet högt när man ska sova. Det kan du göra genom att bädda med extra tjocka kuddar eller genom att lägga en kudde under madrassen.

Små barn, under ett år, mår också bättre av att ha huvud högt om de är förkylda eller har en öroninflammation. Testa att ha barnet i en bärsele, låt hen sitta i knät eller i en babysitter. Du kan också höja huvudändan av barnets säng, till exempel genom att lägga tjocka böcker under sängbenen vid huvudändan.

Nässprej gör det lättare att andas

Näsdroppar och nässprej som minskar nästäppa kan göra det lättare att andas men hjälper inte mot själva öroninflammationen. Det här gäller både barn och vuxna. Men du ska inte använda avsvällande nässprej i mer än tio dagar eftersom långvarig användning istället kan ge en nästäppa som är svår att bli av med.

Koksaltlösning

Du kan också pröva att skölja näsan med koksaltslösning. Det finns färdiggjorda koksaltdroppar och koksaltsprej att köpa på apotek. Du kan även göra en koksaltlösning själv genom att blanda en milliliter – ett kryddmått – salt i en deciliter vatten. Lösningen kan kokas upp och svalna av, men det är inte nödvändigt med ett uppkok. För att få in koksaltlösningen i näsan kan du använda en speciell nässköljare eller en liten plastspruta som finns på apotek.

För att ta reda på om det är öroninflammation undersöker läkaren trumhinnan. Hen ser då om trumhinnan är röd, om det finns vätska bakom den som gör att den buktar, hur vätskan ser ut och om trumhinnan rör sig som vanligt. Läkaren använder ett instrument som heter otoskop. Det ser ut som ett handtag med en liten tratt och lampa i toppen. Ännu bättre ser läkaren med ett öronmikroskop som är som en kikare.

För att undersöka trumhinnans rörlighet brukar läkaren koppla en liten ballong till otoskopet. Med hjälp av ballongen kan hen blåsa luft mot trumhinnan för att se om den rör sig. Ibland använder läkaren en tympanometer för att undersöka trumhinnans rörlighet och trycket i mellanörat. Läkaren placerar då en liten mjuk propp i hörselgångens öppning och kopplar en apparat till proppen. Apparaten ger ifrån sig ett tutande ljud, men det gör inte ont.

Andra undersökningsmetoder

I vissa fall tar läkaren en bakterieodling. Odlingen tas i svalget bakom näsan med en odlingspinne genom näsan.

Öron-näsa-halsläkare

Läkaren kan skriva en remiss till en öron-näsa-halsmottagning om du som vuxen eller ditt barn till exempel har haft flera öroninflammationer efter varandra eller om den akuta infektionen verkar allvarlig. 

De flesta öroninflammationer läker av sig själva. Men ibland kan en öroninflammation behöva behandlas med antibiotika, till exempel penicillin.

De som alltid ska behandlas om de har öroninflammation är

• barn under ett år
• barn under två år som har öroninflammation i båda öronen
• barn över tolv år och vuxna
• alla barn och vuxna som har sprucken trumhinna. 

För barn mellan ungefär ett och tolv år läker öroninflammation oftast utan antibiotika. Men även deras inflammation ska behandlas om:

• Barnet har hög feber.
• Barnet har mycket ont i örat.
• Något tyder på att infektionen kan sprida sig eller om barnet har någon annan allvarlig sjukdom.

Förloppet är olika i olika åldrar

Orsaken till att behandlingen är olika i olika åldrar är för att risken för komplikationer varierar med åldern. Om en vuxen insjuknar i öroninflammation är infektionen ofta allvarligare. Barn i förskoleåldern kan däremot få öronbesvär även vid mindre allvarliga infektioner. Det gör att vinsten med antibiotikabehandling varierar.

Du får alltid antibiotika om det har gått hål på trumhinnan

Oavsett din ålder får du alltid behandling med antibiotika om trumhinnan har spruckit. Då brukar läkaren också skriva ut örondroppar som ska användas under några dagar. Efter två till tre dagar slutar det rinna var ur örat. Kontakta vården igen om det inte har gjort det. Själva hålet i trumhinnan läker oftast av sig själv, ganska snabbt.

Ofta blir man kallad på återbesök för att se att trumhinnan har läkt ordentligt och för att se att hörseln är som vanligt igen.

Skydda örat mot vatten när du duschar eller badar

Vid pågående öronbesvär med värk eller flytning ur örat bör du inte bada.

Har du haft en öroninflammation där det gått hål på trumhinnan bör du undvika att få vatten i öronen under någon vecka efter att det slutat rinna ur örat. Du kan då använda fetvadd eller öronproppar vid dusch eller bad.

Ett ventilationsrör kan opereras in i örat

Barn och vuxna som har mycket besvär med vätska i örat eller återkommande öroninflammationer kan få ett rör i örat. Det görs på en öronklinik.

Då opereras ett litet plaströr in i trumhinnan så att luft kan komma in i mellanörat. Det gör att trumhinnan kan röra sig lättare, att det samlas mindre vätska bakom trumhinnan och att man hör bättre. Röret kan minska risken för nya öroninflammationer.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Örat har tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Ytterörat består av örats synliga delar på utsidan och hörselgången. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan, ett par centimeter från hörselgångens öppning. Innanför trumhinnan ligger mellanörat, ett litet hålrum som normalt är fyllt med gas.

Från svalget bakom näsan går det en tunn gång till mellanörat, den så kallade örontrumpeten. Genom den gången passerar det normalt luft när vi sväljer eller gäspar. I mellanörat finns också de små hörselbenen, som kallas hammaren, städet och stigbygeln. De förbinder trumhinnan med innerörat.

Ljud som leds in i hörselgången får trumhinnan att röra sig. Via hörselbenen leds vibrationerna över till innerörat. I innerörat förvandlas vibrationerna till nervimpulser som via hörselnerven leds vidare till hjärnan. I innerörat finns också balansorganet.

Öroninflammation beror ofta på förkylning

En öroninflammation börjar ofta med en förkylning. Förkylningsviruset gör det svårare för slemhinnorna i näsan och öronen att försvara sig mot bakterier.

Bakterierna kan då orsaka en infektion i mellanörat och man får en öroninflammation. Trumhinnan blir röd och tjock och det bildas var bakom trumhinnan. Trumhinnan kan bukta utåt och röra sig sämre. Att det gör ont beror på att svullnaden och trycket i mellanörat ökar. Ibland blir trycket så högt att trumhinnan spricker.

Öroninflammation är den näst vanligaste infektionssjukdomen hos barn, efter förkylning. Särskilt under vinterhalvåret blir många barn sjuka. Även vuxna kan få öroninflammation, men det är inte lika vanligt. Då är infektionen ofta kraftigare.

Öroninflammation brukar börja plötsligt och gå över på några dagar. Det kallas därför akut öroninflammation eller akut otit.

Barn kan vara extra känsliga

I stort sett alla barn får öroninflammation någon gång, men vissa barn får öroninflammation ofta. Det är vanligare om barnet lätt får infektioner. En ökad risk för att få öroninflammation kan vara ärftligt.

Det är vanligast att barn får öroninflammation mellan ett och två års ålder. Vid tvåårsåldern har tre av fyra barn haft minst en öroninflammation. Ungefär tio procent av barnen får många öroninflammationer.

Det finns även andra former av öroninflammationer som kan ge liknande besvär.   

Öronkatarr

Öronkatarr, eller sekretorisk otit, betyder att det har samlats klar vätska i mellanörat. Det beror på att slemhinnan i örontrumpeten svullnar, vilket gör att det kommer in för lite luft i mellanörat. Det blir undertryck och en vätska bildas, som helt eller delvis fyller mellanörat. Det gör att trumhinnan inte blir lika rörlig, ljudvågorna dämpas och hörseln kan tillfälligt bli sämre. Det känns som om man har lock för örat och ljudet blir dämpat.

Det är vanligt att barn får öronkatarr efter en förkylning eller en öroninflammation. Besvären går ofta över av sig själva och ska inte behandlas med antibiotika. Även vuxna kan få problem med vätska i mellanörat till exempel om man inte kan tryckutjämna vid flygning eller dykning. Oftast får även vuxna problem i samband med förkylning. Om besvären inte snabbt går över ska vuxna alltid söka läkare. Det gäller framför allt de som bara har problem på en sida.

Barn med långdragna besvär av hörselnedsättning i samband med förkylning och snuva ska undersökas av läkare.

Hörselgångseksem

Man kan även ha en inflammation i själva hörselgången. Det heter hörselgångseksem och symtomen påminner ibland om öroninflammation. 

Personer som har öronbesvär kan få ont i öronen när de flyger. Det beror på att lufttrycket ändras vid start och landning. Om örontrumpeten inte fungerar som den ska uppstår en tryckskillnad mellan trumhinnans insida och utsida. Hos vissa fungerar örontrumpeten alltid dåligt. Det kan till exempel vara personer som har haft mycket öronbesvär och hos barn. Förkylningar och öroninflammation gör att örontrumpeten tillfälligt fungerar dåligt hos alla.

Tryckutjämning

Att tryckutjämna hjälper örat att rätta till trycket och minska smärtan. Det gör du genom att hålla för näsan och samtidigt försöka blåsa ut luft genom näsan. Luften pressas då upp genom örontrumpeten i stället. Det blir lite lättare att jämna ut trycket om man använder näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden på slemhinnorna. På apotek finns det hjälpmedel som gör det lättare att tryckutjämna. Några exempel är Otovent och Earplanes.

Det kan också hjälpa att tugga tuggummi under start och landning eftersom örontrumpeten då öppnas vid tuggningen. För att hjälpa små barn att tryckutjämna kan man låta dem suga på något, till exempel en napp eller dricka ur en nappflaska. 

I vissa fall leder tryckskillnaden till att trumhinnan spricker. Det är inte farligt, men det kan göra väldigt ont. Man kan testa att tryckutjämna före flygningen. Om det inte går och det gör ont i örat och det känns som lock för örat kan det vara bra att, om möjligt, låta bli att flyga. 

De allra flesta öroninflammationer läker av sig själva på några dagar. Ibland finns vätska kvar bakom trumhinnan en tid efter att man har blivit frisk, vilket kan göra att hörseln tillfälligt blir sämre. Det är bra att kontakta en läkare om besvären är kvar flera veckor eller blir värre. Barn yngre än fyra år som har haft en inflammation i båda öronen ska alltid gå på återbesök efter tre månader. Kontrollen görs av en läkare på en vårdcentral. Om läkaren upptäcker att hörseln inte är helt återställd eller om trumhinnan inte ser frisk ut skrivs en remiss till en öron-näsa-halsmottagning.

I vissa fall kan anledningen till att hörseln blir sämre efter en öroninflammation vara att trycket i örat har förändrats eller att det finns vätska kvar i örat. Besvären kan försvinna genom att du tryckutjämnar flera gånger varje dag.

Öroninflammation kan leda till mastoidit eller andra komplikationer

I ett fåtal fall av öroninflammation sprider sig infektionen och ger en komplikation. Mastoidit är den vanligaste komplikationen till öroninflammation och innebär att öroninflammationen spridit sig till skallbenet bakom örat. Symtomen är kraftig smärta i och bakom örat, feber och utstående öron.  Hos små barn kan komplikationen komma så snabbt att man inte hunnit märka öroninflammationen. Sjukdomen är allvarlig och om du tror att ditt barn har mastoidit ska du söka vård på en akutmottagning direkt. Barn med mastoidit får ligga kvar på sjukhus och får antibiotika direkt i blodet. De flesta blir friska efter den behandlingen men ibland krävs en operation.

Öroninflammation kan också orsaka till exempel ansiktsförlamning och hjärnhinneinflammation om den sprider sig. Vid misstanke om komplikationer ska du som vuxen eller ditt barn undersökas direkt.