Ont i magen hos barn

Skriv ut (ca 7 sidor)

Det är mycket vanligt att barn har ont i magen. Barn kan ha ont i magen av många olika orsaker, men oftast är det inte något farligt. Ofta går magont över av sig själv, men ibland kan barnet behöva behandling.

Skriv ut

Den här texten handlar om barn som har ont i magen. För ungdomar i övre tonåren kan ont i magen ibland ha orsaker som är vanligare hos vuxna.

Här kan du läsa om ont i magen hos vuxna.

Barn kan inte alltid säga var det gör ont

Barn kan inte alltid säga var det gör ont

Det kan vara svårt för ett litet barn att känna och beskriva exakt var i magen smärtan kommer ifrån.

Barn upp till ungefär tre års ålder pekar ofta på magen om du frågar var de har ont, även om smärtan kommer från någon annan del av kroppen. Även äldre barn kan ha svårt att säga var det gör ont. Upp till sex-sju års ålder pekar barn nästan alltid mitt på magen vid naveln när du frågar var det gör ont. Med ökande ålder kan barnet beskriva smärtan bättre och kan ange om det gör mer ont på höger eller vänster sida, eller om smärtan sitter högt upp eller långt ner.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

De flesta barn som får ont i magen utan andra symtom behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning om barnet har haft besvär länge eller om besvären kommer tillbaka.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har ett eller flera av följande besvär:

  • Barnet har både ont i magen och andra symtom, till exempel feber, svullnad i ljumsken, ont i pungen, svart och löst bajs eller bajs som innehåller färskt blod, mer än bara enstaka strimmor.
  • Barnet har ont i magen som är tydligt svullen, och varken bajs eller gaser kommer ut.
  • Barnet är trött och medtaget av smärtorna.
  • Smärta som inte går över, blir kraftigare, är mycket intensiv eller verkar flytta sig mot ena sidan.
  • Barnet har ont i tydliga intervaller.
  • Barnet har mycket ont på ena sidan av magen.
  • Barnet har magont och sveda när hen kissar.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Barnet kan behöva bli bedömt och undersökt av en läkare för att ta reda på varför hen har ont och hur besvären bäst kan behandlas.

Det är inte alltid lätt för läkaren att avgöra orsaken till att det gör ont. Det är därför viktigt att beskriva symtomen så noga som möjligt. Oftast är det just beskrivningen av besvären som ger de viktigaste ledtrådarna.

Förbered barnet eller dig själv med hjälp av följande frågor:

  • Hur började besvären och har det blivit bättre eller sämre sedan dess?
  • Exakt var gör det ont? Alltid på samma ställe?
  • Hur länge har det pågått?
  • Exakt var gör det ont? Alltid på samma ställe?
  • Finns andra symtom samtidigt?
  • När gör det ont? Är det mest på kvällen, mitt i natten, i skolan, på helgerna?
  • Gör det ont hela tiden eller kommer smärtan i intervaller?
  • Vad förbättrar och försämrar besvären? Mat? Att gå på toaletten? Att ligga still eller att tänka på något annat?
  • Är det någon i familjen som har eller har haft liknande symtom?
  • Några behandlingar som prövats och som fungerat eller inte fungerat?

Det är viktigt att ha med uppgifter om hur barnet har växt och utvecklats till besöket hos läkaren. Tag därför med hälsokortet från barnavårdscentralen eller från skolhälsovården om ditt barn är i skolåldern.

Läkaren undersöker magen och tar prover

Läkaren undersöker också barnet genom att bland annat känna på magen. Ofta får barnet lämna urinprov, avföringsprov och blodprov. Ibland kan barnet också behöva bli undersökt med ultraljud eller röntgen. Barnet kan ibland behöva stanna på sjukhus för att läkarna ska kunna följa hur barnet mår och säkert kunna utesluta vissa orsaker till att det gör ont.

Länk till Barnavdelning: Lina blir undersökt med ultraljud.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Vad kan ont i magen bero på?

Vad kan ont i magen bero på?

Ont i magen kan ha många olika orsaker. Vid vissa tillstånd kan smärtan komma plötsligt. Ibland kan den vara molande och långvarig. Smärtan kan också komma och försvinna i intervaller.

Ibland kan ont i magen vara ett symtom på att barnet känner stress eller oro.

Här följer en lista i bokstavsordning på mer eller mindre vanliga orsaker till magont hos barn.

Blindtarmsinflammation

Blindtarmsinflammation brukar börja med att barnet får sämre aptit än vanligt och ibland mår illa. Barnet får ofta magont med ömhet runt naveln, och ibland kan ömheten flytta sig till högra nedre delen av magen där blindtarmen sitter. Barnet får ofta lite högre kroppstemperatur, upp mot 38-38,5 grader.

Liknande besvär förekommer vid så kallad körtelmage eller körtelbuk.

Funktionella mag-tarmbesvär

Den vanligaste orsaken till långvarigt och återkommande magont kallas funktionella mag-tarmbesvär. En annan benämning på en del av dessa besvär är irritabel tarmsjukdom, IBS.

Besvären kan variera, men oftast pågår de under längre tid än två månader och kommer åtminstone någon gång varje vecka. Andra symtom kan vara sura uppstötningar, kräkningar, förstoppning eller diarré. Ibland kan besvären öka i perioder av stress.

Förkylning och andra virusinfektioner

Hos förskolebarn är det inte ovanligt att en förkylning kan ge magont. Det beror sannolikt på att infektionen också sätter sig i delar av tarmens slemhinna och gör att tarmarna rör sig sämre än vanligt och att det bildas mer gaser.

Födoämnesallergi - matallergi

Ett barn som är allergiskt mot något ämne som ingår i livsmedel kan reagera på många olika sätt. Det vanliga är att barnet får utslag eller eksem. Ibland förekommer klåda, irritation i munnen, svullnad på läpparna och i halsen. Även magont, kräkningar, diarré eller förstoppning kan vara symtom på matallergi.

Förstoppning

Barn med förstoppning har svårt att bajsa. Bajset är hårt och det kan göra ont att bajsa. Magen blir ofta lite utspänd av gaser och tarminnehåll som inte kan passera ut, och det gör ont. Detta är en av de allra vanligaste orsakerna till magont hos såväl små som stora barn.

Gastroesofageal refluxsjukdom

Det är vanligt att spädbarn kräks. Men när ett barn med rikliga, långvariga kräkningar får ont i magen eller inte går upp i vikt, kan det vara så kallad gastro-esofageal refluxsjukdom. Den beror på att magsaften kommer upp i matstrupen oftare eller under längre tid än vanligt. Besvären brukar till exempel minska när spädbarnet övergår till mat med fastare konsistens.

Glutenintolerans

Glutenintolerans eller celiaki innebär att barnet inte tål proteinet gluten som finns i sädesslagen vete, råg och korn. Glutenintolerans kan ge många olika symtom, men många har få symtom. Vanliga symtom hos barn är sämre aptit än vanligt, trötthet, huvudvärk och magont med eller utan förstoppning eller diarréer.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Crohns sjukdom och ulcerös kolit tillhör en grupp sjukdomar med samlingsnamnet inflammatoriska tarmsjukdomar. Vanliga symtom är diarréer med eller utan blod i bajset, magont, viktnedgång och trötthet. Ont i lederna eller ont i huvudet kan förekomma. Inflammatorisk tarmsjukdom kan komma i skov. Det betyder att symtomen kan öka och minska i perioder.

Invagination

Invagination är ett ovanligt tillstånd som kan förekomma hos mindre barn, upp till 2-3 års ålder. Vid invagination har en del av tarmen har krupit in i den efterföljande delen och det finns risk för stopp i tarmen.

Barnet får oftast plötsligt ont i magen, blir blekt och stillsamt, och får ibland skrikattacker. Smärtan kommer och försvinner i intervaller. Tiden mellan smärtattackerna blir allt kortare tills barnet har ont hela tiden. Tarmstopp leder till att barnet mår illa och kräks, och att varken bajs eller gaser kan komma ut.

Det är ovanligt, men risken att få invagination kan öka något av vaccin mot rotavirus.

Körtelmage

Körtelmage eller körtelbuk förmodas bero på att svullna lymfkörtlar i magen gör att tarmen rör sig sämre än vanligt. Det leder till smärta när tarmgaser inte passerar vidare genom tarmen. Ofta beror körtelmage på en virusinfektion, som samtidigt kan ge mer eller mindre hög feber. Ibland kan besvären av körtelmage efter en infektion bli ganska långvariga.

Körtelmage kan förväxlas med blindtarmsinflammation.

Laktosintolerans

Många barn med utomnordiskt ursprung utvecklar laktosintolerans från småskoleåldern och uppåt. Det innebär grovtarmens bakterier jäser mjölksockret, laktosen, i kosten. Det ger upphov till gaser och diarréer, som kan leda till magont.

Ljumskbråck

Ljumskbråck hos barn är oftast medfödda och syns då som en rundad utbuktning vid ljumsken eller i pungen. Ljumskbråck beror på att en del av bukhinnan och tarmen trycks genom bukväggen så att en säck bildas under huden.

De flesta barn som har ljumskbråck har inga besvär. Men en del av tarmen kan hamna i kläm i bråcket. Det kallas inklämt ljumskbråck och leder oftast till magont, smärtor i ljumsken eller i pungen.

Magsjuka

Barn som har magsjuka mår illa, kräks, har ibland ont i magen och nästan alltid diarréer. Barnet har ofta feber, är trött och orkeslöst. Magsjuka orsakas oftast av ett virus, eller i sällsynta fall av bakterier eller parasiter.

Magsjuka går oftast över på ett par dagar. Det är viktigt att barn som kräks eller har diarré får i sig vätska. Det är speciellt viktigt när det gäller små barn under ett år, som lätt blir uttorkade.

Läs mer om kräkningar hos barn 0-1 årkräkningar hos barn över ett år och diarré hos barn.

Spädbarnskolik

Spädbarn upp till 3-6 månaders ålder kan under kortare eller längre perioder besväras av obehag i magen. Det kallas för spädbarnskolik. Barnet skriker intensivt och kan vara närmast otröstligt under flera timmar i sträck. Ofta skriker barnet på eftermiddagar och kvällar i perioder som upprepas i ett tydligt mönster. Barnet kan även dra upp knäna mot magen, spänna benen och ha gaser som låter i magen.

Testikelvridning

Testikelvridning eller testikeltorsion ger kraftig smärta i pungen eller nedre delen av magen på höger eller vänster sida. Pungen blir svullen och röd och en testikel blir öm. Testikelvridning är sällsynt, men det är viktigt att söka vård direkt för att inte testikeln ska skadas.

Läs mer om smärtor i pungen före puberteten.

Urinvägsinfektion

Vid urinvägsinfektion svider det ofta när barnet kissar. Barnet kissar oftare än vanligt, kan kissa på sig och får ofta ont i magen. Det kan komma lite blod i kisset, som kan lukta illa.

Obehandlad urinvägsinfektion kan utvecklas till njurbäckeninflammation, eller pyelonefrit. Då kan barnet få magont som strålar ut mot höger eller vänster sida, feber och kräkningar.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-06-26
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Henrik Arnell, barnläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm