Om ett barn har fått diagnosen Aspergers syndrom

Skriv ut (ca 6 sidor)

Barn med Aspergers syndrom har olika svårigheter och olika behov av stöd. Här får du läsa mer om vad barnet kan behöva.

Skriv ut

Hur mycket hjälp barnet och familjen behöver varierar. Familjen vet oftast bäst vilka behov barnet har. Det är viktigt att personer i barnets omgivning har förståelse för barnets behov. Det är också viktigt att barnet bemöts med respekt.

Hur kan det märkas?

Hur kan det märkas?

Barn med asperger fungerar på olika sätt från barn till barn. Kom ihåg att barnet kanske

  • känner motstånd mot att engagera sig när de inte är intresserade
  • har svårt att förstå vad andra menar om det inte sägs väldigt tydligt
  • har svårt med att kommunicera och leka med andra
  • har svårt med motoriken
  • ibland hamnar i beteenden och rutiner som är svåra att bryta
  • ofta upplever att kläderna skaver, att vissa ljud är mycket störande eller känner lukter och smaker starkare än andra.

Barn med asperger tycker ofta om att samla på detaljerade fakta om något de tycker är särskilt spännande. Även mer vanliga intressen, som musik eller någon idrott, kan bli väldigt viktiga för barnet. Ett intresse kan hålla i sig länge och ibland bli ett hinder för andra, mer vardagliga aktiviteter.

Barnen kan ha svårt att använda sina kunskaper i nya situationer eller med nya personer. Ett barn kan till exempel lära sig att klä på sig själv hemma med sina föräldrar, men kan kanske inte att göra samma sak i andra miljöer med andra människor.

Vill du veta mer om diagnosen, läs gärna diagnoskriterierna.

Fäll ihop

Tonår och pubertet

Tonår och pubertet

Puberteten och tonårstiden upplevs olika för olika personer. Det är vanligt att det är en omtumlande tid, när mycket händer i kroppen och känslolivet. Det är också då som många som tidigt fått diagnosen blir medvetna om sin funktionsskillnad. Känslan av att vara annorlunda kan leda till att vissa mår dåligt och får låg självkänsla. Därför är det extra viktigt att hjälpa och stödja barnet inför och under tonåren.

Var observant på att nya symtom kan uppkomma, till exempel impulsivitet, sömnsvårigheter eller att barnet blir isolerat. Barn som har svåra problem, till exempel självskadande beteende, kan få ännu större svårigheter i puberteten. Extra stöd kan behövas från till exempel barn- och ungdomspsykiatrin.

Den som är ung och vill läsa mer kan hitta texter om Aspergers syndrom på UMO.se

Fäll ihop

Att få besked om att ett barn har asperger

Att få besked om att ett barn har asperger

De flesta får diagnosen i tioårsåldern. Det är ovanligt att någon får diagnosen i förskoleåldern. Även om det kan märkas att barnet fungerar lite annorlunda än andra, är tecknen ofta inte så tydliga förrän i tioårsåldern.

Att få veta att ens barn har asperger kan påverka tillvaron på olika sätt. Föräldrar och familjemedlemmar kan till en början reagera med starka känslor. Efter hand lär sig de flesta mer om vad tillståndet innebär och hur barnets och familjens liv kan påverkas. Det finns bra böcker och webbplatser som handlar om hur det är att själv ha asperger och hur det är att leva med barn som har det.

En del äldre barn eller tonåringar har andra svårigheter, till exempel sömnstörningar, ätstörningar, depression, ångest eller problem i skolan eller familjen. Ibland är det då som en första utredning om asperger görs.

I tonåren kan det vara överrumplande att få veta att man har en funktionsskillnad, eftersom det är en tid då man söker och formar sin identitet. Det är också vanligt att det känns som en lättnad att få en förklaring till olika svårigheter.

Fäll ihop

Träning och stöd

Träning och stöd

Autismspektrumtillstånd försvinner inte, men många upplever att de lär sig med tiden vad de behöver för att må bra. Små barn brukar klara sig bra om de har stöd av andra i familjen och av personalen i förskolan. I skolan är det vanligt att uppleva större svårigheter än under förskoletiden. Under tonårstiden kan många behöva som mest stöd.

Barnen kan behöva att någon förklarar de oskrivna regler som finns när man umgås med andra. Du kan också behöva förklara regler för lekar, för att barnet lättare ska kunna vara med andra under till exempel raster och idrottslektioner.

Fäll ihop

Rätt till stöd enligt lagen

Rätt till stöd enligt lagen

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har rätt att få hjälp och stöd från samhället för att barnet ska kunna leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. Reglerna finns i lagen om samhällsstöd till barn med funktionsnedsättning.

Om du vill förstå mer finns det många böcker om asperger. De ger en bra inblick i hur livet kan vara för andra i samma situation.

Fäll ihop

I skolan

I skolan

Barn med högfungerande autismspektrumtillstånd går ofta i vanlig grundskola och i vanliga undervisningsgrupper, med eller utan assistentstöd. På vissa håll finns särskilda klasser för barn med autismspektrumtillstånd.

Innan barnet börjar skolan, eller byter skola, är det bra om lärare, skolans specialpedagog och rektor har information om barnets särskilda behov. Vanligtvis har föräldrar fått en skriftlig sammanfattning från det team som har utrett barnet. Sammanfattningen kan också ha skickats till rektor och till skolsjuksköterskan i Elevhälsoteamet som förvarar sådana handlingar i barnets journal.

Du kan också själv som förälder informera skolan om vad diagnosen innebär och vilka speciella behov barnet har. Även klasskamrater och deras föräldrar kan behöva veta något om asperger för att förstå och acceptera barnets behov. Vårdnadshavaren och eleven själv är de vet mest om behoven, och det är också de som bestämmer vilken information som får lämnas ut till andra.

Det är bra om barnet kan göra studiebesök i skolan före skolstarten. Då kan barnet se sitt nya klassrum, matsalen och andra lokaler och kanske träffa sina lärare. En del blir hjälpta av att få en karta över skolan och att få bilder på personer och lokaler.

Tydlig planering är en hjälp

För många barn är det viktigt att förberedas på vad som kommer att hända under skoldagen. Klasslärare, elevassistent eller en mentor kan gå igenom dagens schema och detaljerat beskriva vad klassen ska göra under lektionerna. Yngre barn kan behöva bilder som ytterligare förtydligar schemat.

Det är också bra att barnet får veta i vilken lokal klassen ska vara och vem som undervisar. Om det händer något nytt är det särskilt viktigt att barnet får veta det, till exempel om det kommer en vikarie eller om schemat ändras.

Kreativa, fria uppgifter brukar ofta vara svåra för barn som har autismspektrumtillstånd. Det kan underlätta om läraren ger tydliga instruktioner om hur uppgiften ska gå till. Vissa har svårt att ta till sig muntliga instruktioner. De kanske inte hinner uppfatta och bearbeta allt de hör. Det brukar fungera bättre om barnet får korta och tydliga instruktioner, gärna även skrivna eller med bilder.

Det är viktigt att komma ihåg att alla barn som har asperger är olika. Fria uppgifter kan fungera bra för ett barn, men inte för ett annat. Några har mycket lätt för de flesta uppgifter i klassrummet, men har svårt att förstå reglerna i lekarna på skolgården.

Här är exempel på frågor som barnet kan behöva få svar på för att känna sig förberett:

  • Vad ska jag göra nu?
  • Var ska jag vara?
  • Med vem ska jag vara?
  • Hur länge ska det hålla på?
  • Vad ska hända sedan?
  • Vad ska jag ha med mig?

Utanför klassrummet

Barn med asperger kan bli stressade av raster, eftersom de inte vet vad som kommer att hända då. Därför är det bra att förbereda barnet även för rasten. Som lärare kan du berätta hur lång rasten är och om barnet ska vara ute eller till exempel sitta inne och läsa.

Matsalen kan upplevas som en stressig miljö. Det är lättare om barnet har en bestämd plats. Om barnet bara kan äta viss slags mat kan du som närstående, i samråd med skolan, göra en särskild matsedel för barnet. På idrottslektionerna är det bra om barnet får en bestämd plats att byta om på.

Gymnasiet

På vissa orter finns speciella program för elever med asperger. Det finns möjligheter att förlänga gymnasietiden med ett år, för dem som behöver en långsammare takt. Det kan vara bra om klasskamrater får information om funktionsnedsättningen, men det är den som har asperger som bestämmer vilken information skolan får lämna ut.

Betyg eller skriftliga omdömen

Barn med asperger kan enligt grundskole- och gymnasieförordningen ibland slippa kravet på att nå vissa mål i skolan. Den så kallade undantagsbestämmelsen kan gälla den som till exempel inte klarar av att delta i grupparbeten eller diskussioner om ett ämne.

Om det behövs större förändringar i kursplanen kan det innebära att eleven inte kan få betyg i ämnet utan får skriftliga omdömen istället.

Folkhögskola

Det finns folkhögskolor som har kurser särskilt riktade till elever med asperger. En del kurser har fokus på praktiska saker som behövs för att klara ett eget boende, som ekonomisk planering och matlagning.

Läs mer

Om du själv är ung och har fått diagnosen, kan du läsa mer om asperger på UMO.

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Halland

Halland

Sök hjälp och stöd i Halland

Råd om vård dygnet runt

Du kan alltid ringa till 1177 Vårdguiden på telefon, tfn 1177. Där svarar erfarna sjuksköterskor på dina frågor om vård och hälsa dygnet runt.

Barn och unga

Om man som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kan man kontakta:

Är barnet äldre (och för dig som är ung) kan man även kontakta:

Vuxna

Vuxna som behöver hjälp och stöd kontaktar:

Akut läge

Om läget är akut och du behöver omedelbar hjälp kontakta en psykiatrisk mottagning eller ring 112. Det finns också flera jour- och hjälptelefoner dit du kan ringa.

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns flera telefonjourer man kan ringa för att få råd, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också särskilda patient- och anhörigföreningar man kan kontakta.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Publicerad:
2015-06-04
Redaktör:

Mia Faber, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Elisabeth Fernell, docent och överläkare, barnneurologi och habilitering.


Halland
Tillägg uppdaterade:
2015-06-12
Skribent:
Åsa Johnsson, kommunikatör Region Halland
Manusunderlag:
Magnus Oléni, verksamhetschef BUP Region Halland