Lungsäcksinflammation

Vid en lungsäcksinflammation är det vanligt att du har något eller några av följande symtom:

• Det gör ont i bröstkorgen när du andas, vanligtvis på ena sidan. Smärtan är ofta skarp. Ofta gör det mer ont om du andas in djupt.
• Tidigt i sjukdomen kan det knarra i sidan när du andas.
• Du blir lätt andfådd.
• Du har hosta utan slem, så kallad torrhosta.

Sitter inflammationen långt ner på lungan kan det ibland göra ont i magen eller i skuldran. 

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du misstänker att du har lungsäcksinflammation. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Lungsäcksinflammation kan ha många olika orsaker. Inflammationen kan till exempel bero på något av följande:

• infektioner av virus, bakterier eller svamp
• blodpropp i lungan
• reumatiska sjukdomar
• effekter av läkemedel
• långvarig kontakt med asbest
• cancersjukdomar
• brutna revben.

Virus och bakterier är vanliga orsaker

Virusinfektioner är den vanligaste orsaken till att personer som är yngre än 40 år får en lungsäcksinflammation. En lungsäcksinflammation kan också orsakas av bakterier.

Oftast är det en lunginflammation som är orsaken till att virus och bakterier sprids till lungsäcken och orsakar en inflammation. Smittan kommer genom luftrören till lungan och sedan ut till lungsäcken. Virus och bakterier kan också ta sig snabbt ut till lungsäcken och orsaka en lungsäcksinflammation, utan att först skapa någon lunginflammation.

Har du lunginflammation och lungsäcksinflammation samtidigt får du oftast svårare besvär, som hög feber, mer andfåddhet och kanske slemhosta. 

Det är ovanligt, men ibland kan du få en svampinfektion i lungsäcken. Det kan leda till vätska i lungsäcken och en inflammation. Svampinfektioner beror i stort sett alltid på att du har någon annan sjukdom och får behandling som påverkar kroppens immunförsvar.

Blodpropp i lungan  

En blodpropp i lungan kan leda till en lungsäcksinflammation. Proppen brukar vanligtvis bildas i ett ben, för att sedan lossna och föras vidare till lungan. Där fastnar blodproppen i det fina nätet av blodkärl i lungan, och skadar delar av lungan. Det kan skapa en inflammation.

Reumatiska sjukdomar  

Olika reumatiska sjukdomar, exempelvis ledgångsreumatism och SLE, kan orsaka inflammation och vätskebildning i lungsäcken. Den typen av lungsäcksinflammation gör inte så ont, utan det är vanligare att du mest blir andfådd.

Läkemedel

Några få läkemedel kan ibland leda till en inflammation och att vätska samlas i lungsäcken, men det är ovanligt. Det gäller bland annat vissa läkemedel som används vid reumatiska sjukdomar och vissa cellhämmande läkemedel.

Asbest  

Asbest kan göra att du får vätska i lungsäcken och ibland även en inflammation. Men då kommer oftast sjukdomen många år efter att du har varit utsatt för asbest, upp till 20 till 30 år senare. Ibland kan asbest också leda till en särskild form av cancer i lungsäcken.

Tumörer

Olika typer av cancer kan orsaka inflammationer och vätska i lungsäcken. Lungcancer kan växa från lungan till lungsäcken och leda till en inflammation. Andra cancersjukdomar kan spridas genom blodet och ge tumörer i lungsäcken, med inflammation och vätskebildning som följd.

Brutna revben

Brutna revben kan ge en blödning i lungsäcken eller rispa mot lungsäcken. Det kan irritera vävnaden och skapa en inflammation.

Sällsynta infektioner

Det finns ovanliga infektioner som kan orsaka vätska i lungsäcken och lungsäcksinflammation, till exempel tuberkulos.

En lungsäcksinflammation som är orsakad av virus läker oftast av sig själv, men eftersom lungsäcksinflammation kan vara ett symtom på någon annan sjukdom är det viktigt att du blir undersökt av en läkare.

Läkaren lyssnar på andning och lungor

Genom att kontrollera hur snabb och djup din andning är kan läkaren bedöma hur svårt du har att andas. Läkaren kan också mäta om du har syrebrist i blodet. Det görs med en enkel mätare som oftast sätts på ditt finger eller en örsnibb.

Läkaren lyssnar på dina lungor när du andas. I början av en lungsäcksinflammation kan läkaren höra ett gnidande ljud.

Hen kan också knacka med fingrarna över lungorna. Om det finns mycket vätska i en lungsäck hörs en stummare och dovare ton vid det området.

Om du har ont när du andas djupt brukar läkaren också känna på bröstkorgen för att konstatera om revben och muskler är ömma. Ibland kan läkaren även klämma ihop bröstkorgen från sidorna för att se om du är öm eller har ont där.

Du blir undersökt i svalget, näsan och öronen efter tecken på infektion. Sådana tecken kan vara svullna eller ömma lymfkörtlar på halsens utsida och i armhålorna.

Oftast behövs få undersökningar

Om resultatet av kroppsundersökningen tyder på att du har en vanlig virusinfektion kan det räcka med ett blodprov för att få en diagnos. Med blodprovet mäter läkaren CRP-värdet i blodet. Det är ett test för att mäta graden av inflammation. CRP-värdet är vanligen förhöjt om du har en infektion som är orsakad av bakterier.

Tyder symtomen på något annat än en virusinfektion får du oftast lämna fler prov. Läkaren kan också behöva göra fler undersökningar beroende på vad du har för symtom.

Vätska i lungsäcken

I lungsäcken finns alltid en mycket liten mängd vätska för att de två lungsäcksbladen ska kunna glida mot varandra. I samband med lungsäcksinflammationen kan det bildas mer vätska i lungsäcken. Har du mycket vätska i lungsäcken tyder det på någon annan orsak än en virusinfektion.

För att undersöka om du har mycket vätska i lungsäcken kan läkaren göra en röntgenundersökning. Det görs också för att se om du har en mer allvarlig sjukdom, som exempelvis en lunginflammation. Om läkaren är osäker eller misstänker en allvarlig sjukdom undersöks du alltid med röntgen.

En EKG-undersökning görs ibland på personer som är äldre än omkring 50 år för att utesluta en hjärtsjukdom.

Ibland kan vätska tappas ur

Om röntgen visar att du har mycket vätska i lungsäcken kan läkaren ibland tappa ur vätskan. Det kallas för pleuratappning och är ovanligt vid virusinfektioner. Den urtappade vätskan kan undersökas för att läkaren ska få veta mer om orsaken till inflammationen.

Tappningen görs på sjukhus genom att läkaren för in en speciell nål i lungsäcken. Oftast görs tappningen från ryggen eller i sidan. Du får lokalbedövning innan. Du får oftast stanna kvar något dygn på sjukhuset efter tappningen. 

Andra undersökningar

Du kan också få göra andra former av röntgenundersökningar om du har mycket vätska i lungorna eller har mycket ont. Du kan till exempel undersökas med datortomografi.

Läkaren kan göra en så kallad thoracoscopi om det är svårt att hitta en orsak till besvären. Då används titthålsteknik för att undersöka och ta prov från insidan av bröstkorgen.

Det vanligaste är att en lungsäcksinflammation orsakas av en virusinfektion. Då läker den av sig själv inom en till två veckor.

Om lungsäcksinflammationen har orsakats av att du har en annan sjukdom, behöver själva grundsjukdomen behandlas. Hur lång tid det tar att bli frisk från lungsäcksinflammationen beror på hur bra det går att behandla sjukdomen som har orsakat den.

Du brukar få smärtstillande läkemedel och kanske även inflammationsdämpande läkemedel, oavsett vad som är orsaken till inflammationen.

Läkaren kan tappa ur vätska

Läkaren kan tappa ur vätskan om du har mycket vätska i lungsäcken. Tappningen går till på samma sätt som när läkaren tappar ur vätska för undersökning.

Det går oftast lättare att andas när vätskan försvinner, eftersom mycket vätska i lungsäcken kan göra dig andfådd.

Ibland behövs andra läkemedel

Du får antibiotika om lungsäcksinflammationen har orsakats av bakterier, till exempel i samband med en lunginflammation.

Beror lungsäcksinflammationen på en blodpropp behandlas du bland annat med blodförtunnande läkemedel.

Du kan behöva kontakta vården igen

Det är viktigt att du inte känner dig sämre under läkningstiden. Kontakta en vårdcentral igen om du inte har blivit bra inom ett par veckor.

De virus eller bakterier som har orsakat inflammationen kan spridas vidare och smitta andra. Men oftast får personen som smittas bara vanliga förkylningssymtom, utan någon inflammation i lungsäcken.

Du kan du pröva receptfria smärtstillande läkemedel med det verksamma ämnet paracetamol eller ibuprofen, om du har undersökts av en läkare och inte har så stora besvär. Det kan till exempel vara Alvedon eller Ipren.

Det är bra att dricka mycket om du har hosta, det brukar lindra. Det brukar också hjälpa att sova med överkroppen högre, om du hostar när du ska sova. Bädda med extra kuddar under madrassen.

Du kan också pröva receptfria hostdämpande läkemedel om du har besvärlig hosta. De finns att köpa på apotek. Det finns även läkemedel som en läkare kan skriva ut som du kan pröva. 

Vila ordentligt när du mår dåligt så hjälper du kroppen att läka. 

Lungsäckarna omger lungorna i bröstkorgen och består av två skikt. Det ena skiktet ligger på lungorna, medan det andra sitter på insidan av bröstkorgen. De två skikten skiljs åt av ett mycket tunt lager vätska, bara så mycket att de bägge ytorna i lungsäcken hålls fuktiga och glider lätt mot varandra.

Det bildas en inflammation

Vid en lungsäcksinflammation har de tunna hinnorna kring lungan, lungsäcksbladen, blivit irriterade av till exempel en infektion. Då bildas en inflammation i området, lungsäcksbladen blir strävare och det bildas vätska mellan hinnorna. Hur mycket vätska som bildas beror bland annat på orsaken till inflammationen.

När de två lungsäcksbladen blir sträva glider de trögare mot varandra. Då kan det höras ett gnidande ljud när du andas. Ljudet brukar försvinna när det har bildats vätska i lungsäcken, eftersom de bägge bladen då skiljs åt igen.

När det bildas vätska i lungsäcken kan lungan tryckas ihop och du blir andfådd.  

Det vanligaste är att man får lungsäcksinflammation på ena sidan, men ibland kan båda lungsäckarna inflammeras.

Lungsäcksinflammation heter pleurit på latin.

Varför gör det ont?

Den del av lungsäcken som sitter mot insidan av bröstkorgen är mycket känslig för smärta. Om inflammationen når dit gör det ont när du andas.

Att du känner dig andfådd kan bero på att det gör ont när du andas in. Då blir andetagen automatiskt lite ytligare och du undviker att anstränga dig. Det kan också bero på att det har bildats vätska i lungsäcken som trycker ihop lungan. Då är hosta ett vanligt symtom.

Ofta läker en lungsäcksinflammation utan att lämna några besvär efteråt.

Du kan få små ärr i lungsäcken

Ibland bildas små ärr i lungsäcken. Det är ofarligt, men gör att lungan inte kan röra sig lika fritt som innan sjukdomen. Lungan sitter fast i ett område och det kan ge besvär. I regel känner du det som lite smärta eller som ett hugg i bröstet.

Du kan få en förtjockning i lungsäcken

Om du har haft mycket vätska i lungsäcken som inte har tappats ur kan du få en förtjockning i lungsäcken som trycker ihop lungan lite. Det är också ofarligt, men kan ses på röntgenundersökningar av lungan framöver.

Varhärdar spolas rent

Det är ovanligt, men ibland kan du efter en lungsäcksinflammation få en varhärd i lungsäcken. Då har bakterier tagit sig ut från luftrör och lungblåsor och sedan växt till och bildat en samling av var. En varhärd spolas oftast rent med koksalt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.