Livmodercancer

Skriv ut (ca 13 sidor)

Livmodercancer innebär att du har fått en cancertumör inne i livmodern. Symtomen märks ofta tidigt. Då går det att få behandling som tar bort sjukdomen. Livmodercancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna i Sverige. Livmodercancer är sällsynt före 40 års ålder.

Skriv ut

Livmodercancer är en annan sjukdom än livmoderhalscancer. Du kan läsa mer om livmoderhalscancer här.

Livmodercancer är en annan sjukdom än livmoderhalscancer. Du kan läsa mer om livmoderhalscancer här.

Livmodercancer är en annan sjukdom än livmoderhalscancer. Du kan läsa mer om livmoderhalscancer här.

Vad är livmodercancer?

Vad är livmodercancer?

Livmodercancer uppstår i slemhinnan på livmoderns insida. Drygt 1 400 personer om året får sjukdomen. De flesta har passerat klimakteriet. De flesta kan få behandling som tar bort sjukdomen. Livmodercancer är samma sak som livmoderkroppscancer.

Livmodercancer börjar i slemhinnan

Slemhinnan i livmodern byggs upp när hormonet östrogen påverkar celler så att de delar på sig och nya celler bildas.

Livmodercancer kan uppstå i slemhinnan om något blir fel i celldelningen. Först växer cancertumören bara i slemhinnan. Efter en tid kan den börja växa igenom slemhinnan och vidare in i livmoderns muskelvägg.

Cancercellerna kan sprida sig

Det finns lymfkärl och blodkärl i livmoderväggen. Cancercellerna kan spridas genom dem till lymfkörtlarna i bäckenet och magen. Där kan cancercellerna bilda metastaser, som är samma sak som dottertumörer. Cancercellerna kan också spridas till äggstockarna, slidan och lungorna.

 

Cellförändringar i livmodern. Illustration Förändrade celler kan bildas och börja föröka sig okontrollerat om något går fel vid celldelningen. Cellförändringarna kan leda till livmodercancer.

Vad är cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas och bli en cancertumör. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?

Fäll ihop

Symtom vid livmodercancer

Symtom vid livmodercancer

Symtomen vid livmodercancer kan vara blödningar eller flytningar som på något sätt är annorlunda:

  • Du får blödningar fast du har slutat att ha mens.
  • Du får förändrade flytningar när du är i klimakteriet eller efter att du har slutat att ha mens.
  • Du får förändrad mens innan du har kommit i klimakteriet eller när du är i klimakteriet. Förändrad mens kan till exempel vara att du blöder mer än du brukar eller att mensen pågår längre.

Smärta är ovanligt men kan vara ett symtom om du tidigare har fått behandling för till exempel framfall eller cellförändringar i livmoderhalsen. Då kan det göra ont därför att det är för trångt för att blödningen som cancern orsakar ska kunna komma ut. Det kan göra ont som vid mens.

Symtomen kan ha andra orsaker än cancer. Enstaka blödningar under första året efter den sista mensen beror ofta på att äggstockarna fortfarande producerar en viss mängd hormoner.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en gynekolog om du har annorlunda blödningar eller flytningar som kan tyda på livmodercancer.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du blir kallad till en gynekologisk undersökning.

Du erbjuds utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du kan ha livmodercancer. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp, vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Vävnadsprov visar om det finns cancer

Ett vävnadsprov kan visa om du har livmodercancer. Ofta kan vävnadsprovet tas vid den gynekologiska undersökningen. Läkaren för in en tunn slang genom slidan, livmoderhalsen och in i livmodern. Slemhinneceller sugs ut genom slangen. Det kan göra lite ont men provtagningen går fort.

Vävnadsprovet kan också tas vid en gynekologisk skrapning. Skrapning görs på ett sjukhus.

Vävnadsprovet skickas till ett laboratorium där det undersöks i mikroskop.

Fler undersökningar om du har cancer

Fler undersökningar behövs för att ta reda på mer om sjukdomen om du har cancer. Undersökningarna kan visa hur stor cancertumören är och om den har spridit sig.

Lungorna brukar röntgas eller så undersöks hela bröstkorgen och magen med datortomografi eller med magnetkamera för att se om cancern har spridit sig.

Fäll ihop

Behandling vid livmodercancer

Behandling vid livmodercancer

En grupp specialister inom gynekologisk cancervård föreslår den behandling de bedömer blir bäst för dig utifrån de undersökningar som har gjorts. Sedan pratar du och läkaren om det.

Den vanligaste behandlingen är operation. Efter operationen kan du behöva strålbehandling och ibland även behandling med cytostatika.

En del får bara strålbehandling eller hormonbehandling i stället för operation.

Nästan alla opereras

Oftast tas hela livmodern bort. Även äggledarna och äggstockarna opereras bort eftersom cancern kan sprida sig dit. Ibland tas också lymfkörtlar i magen bort.

Du sövs före operationen. 

Det vanligaste är att bli opererad med titthålskirurgi, som också kallas laparoskopi. Då förs smala instrument in genom små hål i magen. Där lossas organen så att de kan tas ut genom slidan.

Ibland behöver kirurgen öppna magen.

Efter operationen

Det är vanligt att kunna lämna sjukhuset en till två dagar efter titthålsoperationen. En del behöver stanna längre.

Det är ovanligt med allvarliga komplikationer. En del kan få en infektion i såret eller urinvägsinfektion. Du får blodförtunnande läkemedel som minskar risken för blodpropp.

Kontakta kliniken där du opererades om du får feber, svårt att kissa eller om det gör ont på ett nytt sätt de första veckorna efter operationen.

Följder av operationen

Du kan inte längre bli gravid om livmodern har tagits bort. Du kommer in i klimakteriet om båda äggstockarna har tagits bort och du inte redan har passerat klimakteriet. Du kan få klimakteriebesvär även om du redan har passerat klimakteriet, men de bevären brukar gå över snabbt.

Sluta röka eller gör ett uppehåll

Det är bra om du som röker slutar med det inför operationen. Såren läker bättre, risken för infektioner minskar och du återhämtar dig snabbare efter operationen. Det bästa är om du helt slutar att röka, gör annars ett uppehåll före och efter operationen. Prata med din läkare om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Olika sorters strålbehandling

Du kan få strålbehandling efter operationen om det finns risk att cancerceller kan ha spridit sig utanför livmodern.

Du kan också få strålbehandling i stället för att bli opererad om du till exempel har någon annan sjukdom som gör att det är olämpligt med en operation.

Det finns yttre strålbehandling och inre strålbehandling.

Yttre strålbehandling

Yttre strålbehandling betyder att strålningen kommer från en apparat utanför kroppen. Det är vanligt att få behandling varje vardag i fem veckor.

Du behöver bara vara på sjukhuset vid varje behandlingstillfälle. Ett behandlingstillfälle tar några minuter. Första besöket kan vara lite längre.

Inre strålbehandling

Inre strålbehandling betyder att strålningen ges inifrån kroppen.
Du får prova ut en kapsel som ser ut som en stav. Den laddas med ämnen som strålar. Läkaren sätter in kapseln i slidan och tar ut den efter några minuter. Då är behandlingen klar.

Det är vanligt med behandling en gång i veckan i tre veckor. Du kan lämna sjukhuset direkt efter varje behandling.

Strålbehandling kan ge besvär som oftast går över

En del får besvär medan behandlingen pågår. Du kan bli mycket trött, må illa, få diarré eller sveda när du kissar. Besvären går oftast över en tid efter att behandlingen är avslutad, men ibland blir besvären bestående.

I texten Strålbehandling kan du läsa mer om besvär och vad som går att göra åt dem.

Cytostatika bromsar celldelningen

Ibland kan cytostatika vara ett komplement till operation och strålbehandling. Cytostatika får du som dropp i blodet vid ett besök på sjukhuset.

Behandlingen tar några timmar. Efteråt kan du lämna sjukhuset.

Det är vanligt att behandlingen upprepas fyra eller sex gånger. Mellan varje kur brukar det vara tre veckor.

Biverkningar av cytostatika kan ofta lindras

Cytostatika kan göra att du mår illa men det finns bra läkemedel som kan lindra.
Det är vanligt att bli trött och känslig för infektioner. Vissa cytostatika kan göra att du tappar håret. Det kommer tillbaka efter behandlingen. Du kan få prova ut en peruk innan behandlingen börjar, om du vill.

Behandling med hormoner

Behandling med gulkroppshormon kan bromsa och minska både cancertumören och om det finns metastaser.

Du kan få hormonbehandling som enda behandling om du till exempel har någon annan sjukdom som gör att det är olämpligt med operation eller strålbehandling. Behandlingen får du som tabletter.

Fäll ihop

Kontroller efter behandlingen

Kontroller efter behandlingen

Du behöver gå på kontroll när behandlingen är klar. Kontrollerna är till för att upptäcka om sjukdomen skulle komma tillbaka och för att du ska få hjälp med biverkningar som du kan ha fått av behandlingen.

Kontrollen innebär alltid en gynekologisk undersökning. Ibland behövs fler undersökningar, till exempel en lungröntgen eller datortomografi.

Risken att sjukdomen ska komma tillbaka är störst under de första åren efter avslutad behandling. Därför är det vanligt med kontroller var sjätte månad de tre första åren efter behandlingen, och därefter en gång om året i två år. Men det kan variera hur många kontrollbesök som behövs. 

Fäll ihop

Om sjukdomen kommer tillbaka

Om sjukdomen kommer tillbaka

Det finns flera olika möjligheter till behandling om sjukdomen kommer tillbaka. Behandlingen beror på hur du mår och var i kroppen cancern kommer tillbaka.

Ofta kan du få cytostatika, men kanske får du prova andra sorter än när du hade sjukdomen första gången. Du kan bli opererad igen om det finns en möjlighet att all cancer kan tas bort. Du kan också få behandling med gulkroppshormon.

Om du inte blir av med cancern

Ibland går det inte att bli av med sjukdomen. Då finns behandling som kan göra att du ändå får leva ett bra liv länge med sjukdomen. Det finns behandling som kan sakta ner sjukdomen och som kan lindra symtom under lång tid, ibland i många år. Sådan behandling kallas palliativ vård.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av livmodercancer?

Hur påverkas livet av livmodercancer?

Det varierar från person till person hur sjukdomen och behandlingarna påverkar livet. De flesta mår bra efter behandlingen och har inga eller bara små besvär.

Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt. Det kan också variera från en period till en annan. 

Här är några saker som du kan uppleva efter behandling för livmodercancer.

En del känner saknad

Livmodern behövs för att du ska kunna vara gravid. Den kan också vara en viktig del av vem man är – oavsett om du redan har fött barn eller inte kan eller tänker göra det. Det kan vara orsaken om du känner sorg och saknad efter behandlingen mot livmodercancer.

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Trötthet kan ha olika orsaker

En del kan känna sig mycket trötta. Tröttheten finns kvar fastän du vilar och sover.

Tröttheten kan ha en eller flera orsaker, till exempel:

  • Sjukdomen kan påverka kroppen på olika sätt så att du blir trött.
  • Du får i dig för litet energi.
  • Behandlingen kan vara tröttande på olika sätt.
  • Oro eller depression.

Berätta för vårdpersonalen om du är mycket trött. Se till att du och eventuella närstående får veta mer om tröttheten och vad den beror på. Det kan hjälpa och ökar också förståelsen från omgivningen.

Fysisk aktivitet kan göra att du känner dig mindre trött. Rör på dig på ett sätt som passar dig.

Flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus.

Läkemedel kan också hjälpa mot tröttheten.

Urininkontinens och avföringsinkontinens

Strålbehandlingen kan göra att du får inkontinens. Det betyder att det är svårt att hålla dig. Du kan få urininkontinens eller avföringsinkontinens.

En sjukgymnast kan hjälpa dig att träna upp muskulaturen så att du kan knipa om det behövs. Det finns läkemedel som lindrar besvären. Det finns också olika slags inkontinensskydd. Distriktssköterskan kan ordna gratis inkontinensskydd.

Här kan du läsa mer om avföringsinkontinens och om urininkontinens.

Matlusten och tarmarna kan påverkas av strålbehandling

Återhämtningen beror mycket på att du får i dig den näring du behöver. Ibland är det svårt.

Sjukdomen och behandlingarna kan påverka lusten att äta. Smakupplevelsen kan påverkas. Du kan också få förstoppning eller diarré.

Säg till din läkare eller kontaktsjuksköterska som kan se till att du får träffa en dietist. Dietisten kan hjälpa dig med tips om mat och strategier för att äta och få ordning på tarmarna.

Här kan du läsa mer om mat vid cancer.

Lymfödem kan behandlas

Du kan få lymfödem om lymfkörtlar har opererats bort eller om du har fått strålbehandling.

Lymfödem innebär att det samlas lymfvätska så att du får besvär av svullnader. Du kan få svullnader i underlivet eller i benen.

Säg till läkaren eller kontaktsjuksköterskan om du får svullnader eller en tyngdkänsla, så att du kan få behandling så snart som möjligt. Det minskar risken för att besvären ska bli svåra.

Här kan du läsa mer om lymfödem.

Sexualitet och närhet

Det går att ha ett bra sexliv och samliv efter livmodercancer, men det kan ta tid.

Sjukdomen och behandlingarna kan göra att du tänker annorlunda om dig själv och din kropp. En del tappar lusten därför att de känner sig oroliga eller nedstämda.

Det kan vara svårt att tala om den förändrade situationen. Det går att få hjälp, till exempel av en psykoterapeut eller en sexolog.

Du kan få hjälp oavsett om du har en partner eller inte. Har du en partner kan hjälpen handla om samtalsstöd för att ni ska kunna prata med varandra eller för att upptäcka nya sätt att vara tillsammans på.

Du kan läsa mer i texten om cancer och sexualitet.

Klimakteriebesvär

Du kommer i klimakteriet om äggstockarna också har tagits bort och du fortfarande hade mens. Då kan du få vallningar, eller besvär av att slidan bli torr och svider. Det finns olika slags läkemedel som kan hjälpa.

Här kan du läsa mer om läkemedel vid klimakteriebesvär.

Fäll ihop

Vad beror livmodercancer på?

Vad beror livmodercancer på?

Det går inte att säga exakt varför någon får livmodercancer, men hormonerna östrogen och gulkroppshormon har ofta betydelse. Gulkroppshormon är samma sak som progesteron.

Östrogen och gulkroppshormon styr menscykeln genom att påverka slemhinnan i livmodern på olika sätt. Östrogen bygger upp slemhinnan. Gulkroppshormon avbryter uppbyggnaden.

Risken för livmodercancer ökar om östrogen kan verka utan att balanseras av gulkroppshormon. Det kan ske av olika anledningar som du kan läsa om här.

Din vikt påverkar risken

Den största risken för livmodercancer är övervikt. Det beror på att östrogen tillverkas i kroppsfettet, förutom i äggstockarna. Ju mer övervikt du har, desto mer östrogen bildas.

Risken ökar ju äldre du är

Äggstockarna slutar att tillverka hormonerna östrogen och gulkroppshormon när du har haft din sista mens. Men kroppen fortsätter att bilda en viss mängd östrogen i kroppsfettet.

Mensen har betydelse

Du utsätts för mer östrogen ju fler gånger du har haft mens. Risken för cancer ökar alltså om du börjar få mens tidigt och slutar att ha mens sent.

Risken för livmodercancer kan öka om det går lång tid mellan gångerna som du har mens, som vid polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS. Då har du ingen ägglossning och bara lite gulkroppshormon.

Viss behandling mot klimakteriebesvär

Behandling med östrogen utan tillägg av konstgjort gulkroppshormon ökar risken för livmodercancer om du har livmodern kvar. Konstgjort gulkroppshormon kallas också gestagent hormon.

Sjukdomen är sällan ärftlig

Mindre än fem procent av all livmodercancer är ärftlig. Ärftlig livmodercancer kan bero på en förändring i några gener som kallas Lynch-generna. Förändringen ökar risken även för tjocktarmscancer och ändtarmscancer.

Du kan få remiss till en cancergenetisk mottagning om du har nära genetiska släktingar som har haft tjocktarmscancer, ändtarmscancer eller livmodercancer och som blev sjuka före 50 års ålder. På mottagningen görs en utredning som kan visa om du också har genförändringen.

Du kan få ta bort livmodern fast den är frisk om du har en ärftlig risk för cancer. Du utreds noga och träffar både specialistläkare och en psykolog före ett beslut om operation som kan hindra att du får livmodercancer.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för livmodercancer?

Hur kan jag minska risken för livmodercancer?

Att undvika övervikt är det viktigaste du kan göra för att minska risken för livmodercancer. Ät bra mat och rör på dig.

Graviditet skyddar mot livmodercancer. Det beror på att du har mer gulkroppshormon i kroppen om du är gravid. Risken för cancer minskar ju fler gånger du har varit gravid.

P-piller, p-ring eller p-plåster skyddar också mot livmodercancer. Skyddet finns kvar i flera år efter att du har slutat med p-piller, p-ring eller p-plåster.

Behandling mot klimakteriebesvär minskar risken om östrogen kombineras med gestagen, som är konstgjort gulkroppshormon.

Behandling så att du får igång mensen minskar risken för livmodercancer om du har polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS och är i fertil ålder.

Fäll ihop

Var med och påverka din vård

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta om din behandling.

Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska.

Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Gör en vårdplan

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska innehålla information som är viktig för dig, till exempel kontaktuppgifter och hur du får den rehabilitering som du behöver. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig. 

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Halland

Vad händer nu?

När det finns misstanke om cancer eller när man drabbats av en cancersjukdom är det tryggt och viktigt att veta vad som sker just nu och vad som är nästa steg.

Region Halland har tagit fram bilder som beskriver vad som händer i din kontakt med vården och vem som har ansvar för vad. Här hittar du vård- och behandlingsprocessen för livmodercancer.

Du kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som ska vara särskilt tillgängliga för den som är sjuk och för närstående. Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskor.

Du kan få stöd på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor.

Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Gynsam är en patientorganisation där du kan få kontakt med en eller flera personer som har egna erfarenheter av gynekologisk cancer. Livmodercancer är en gynekologisk cancersjukdom.

Här hittar du kontaktuppgifter till Cancerrådgivningen, Cancerfonden och patientföreningar, till exempel Gynsam.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända. Här kan du läsa mer om den första tiden efter beskedet.

Barn behöver få veta

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad du ska säga, om du själv vill och kan berätta för barnet.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Men du kan behöva anpassa informationen och måste inte berätta allt. Det kan vara bra att utgå från barnets egna frågor.

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan få avlastning om du hjälper till med att ta hand om eller att stötta den som är sjuk. Du kan också få stöd till exempel i form av samtal eller hjälp med praktiska saker.

Här kan du läsa mer om stöd för närstående.

Film: Våga fråga den som har cancer!

Fäll ihop
Skriv ut (ca 13 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-09-05
Redaktör:

Susanna Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Janusz Marcickiewicz, gynekolog och tumörkirurg, Kvinnokliniken, Hallands sjukhus, Varberg. Ansvarig för vårdprocessen vid livmodercancer i RCC Väst

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Halland
Redaktör:
Åsa Johnsson, kommunikatör Region Halland
Manusunderlag:
Jeanette Törnqvist, hälso- och sjukvårdsstrateg Region Halland