Den skada som redan har skett på lungorna går inte att reparera. Därför går behandlingen vid KOL ut på att försöka förhindra en fortsatt försämring. Ju tidigare du söker hjälp desto bättre möjligheter till behandling har du.
Om du har svår KOL går en stor del av vården ut på att hitta sätt att få din vardag att fungera så bra som möjligt.
Viktigast att sluta röka
Det allra vanligaste är att sjukdomen beror på rökning och då är det absolut viktigaste att sluta röka och att inte börja igen senare. Rökstopp är det enda som kan stoppa utvecklingen av sjukdomen.
De flesta brukar må bättre när de har slutat röka. Det finns bra stöd att få om du behöver hjälp för att kunna sluta.
Hjälp med att sluta röka
Sjukvården har resurser och metoder för att hjälpa människor att sluta röka. Finns det särskilda mottagningar för rökavvänjning i din närhet, kan du kontakta dem.
Sjuksköterskor och läkare på en vårdcentral kan hjälpa dig och ge handledning när du ska sluta röka. Det kan vara lättare att sluta om du får möjlighet att prata med en erfaren person om förväntningar och problem vid rökstopp.
Du kan också behöva använda något läkemedel för att sluta röka. Läkemedlen minskar suget efter nikotin eller blockerar nikotinets positiva effekter.
1177 Vårdguidens har en app som du kan använda. Appen heter Rökfri. En annan hjälp är Sluta röka-linjen.
Läkemedel kan lindra
Inget av de läkemedel som används vid KOL kan stoppa själva sjukdomen. Läkemedlen används framför allt för att minska de dagliga besvären.
Ibland kan du också få läkemedel för att minska antalet perioder då du mår sämre. Perioderna kallas exacerbationer. De orsakar ofta svåra besvär och är ett stort problem för vissa personer med KOL. Försämringsperioderna beror vanligtvis på infektioner i luftvägarna.
Du märker oftast inte av några besvär om du har en lindrig form av KOL. Då behöver du inte ta något läkemedel alls, bortsett från de som används för rökavvänjning.
De olika typer av läkemedel som används vid KOL är följande:
- luftrörsvidgande läkemedel
- kortison
- särskilda läkemedel mot försämringsperioder
- syrgas.
Luftrörsvidgande medel
Du får oftast ett luftrörsvidgande läkemedel om du har lindrig till medelsvår KOL och bara märker av symtomen ibland. Du andas in läkemedlet genom en inhalator. Det kan räcka med använda ett snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel när du behöver.
Om du har större besvär av KOL behöver du ofta dessutom dagligen andas in ett eller två luftrörsvidgande läkemedel som är långverkande.
Kortison kan hjälpa när sjukdomen blir svårare
Du behöver ibland kortison i kombination med läkemedel som vidgar luftrören om du har medelsvår till svår KOL och har återkommande perioder av försämring. Kortisonet andas du in genom en inhalator.
Du kan få kortison i tablettform som kortvarig behandling vid försämringsperioder. Behandlingen kan förkorta sådana perioder. Däremot bör du undvika att använda kortisontabletter regelbundet eftersom biverkningarna kan bli svåra.
Andra läkemedel mot försämringsperioder
Du kan ibland få använda ett läkemedel med det verksamma ämnet rofumilast, om du har medelsvår eller svår KOL och har försämringsperioder med mycket besvär av slem. Läkemedlet heter Daxas.
Acetylcystein är en brustablett som löses i vatten. Acetylcystein har länge ansetts ha en slemlösande effekt, men någon sådan verkan är inte bevisad när medlet tas som tablett. Hos vissa personer kan däremot acetylcystein skydda mot försämringsperioder. Därför kan du ibland få prova läkemedlet.
Du utvärderar resultaten med läkaren
Det är viktigt att du tillsammans med din läkare gör en utvärdering av varje läkemedel som du får prova. Undersökning med spirometri kan ge viss vägledning, men allra viktigast är hur du själv mår.
Hjälp av fysioterapeuter och arbetsterapeuter
Ju mer fysiskt aktiv du är desto långsammare utvecklas sjukdomen. Det gäller oavsett hur mycket dina lungor är påverkade.
En fysioterapeut eller sjukgymnast kan ge dig råd och hjälp om fysisk aktivitet och träning. Tillsammans kan ni göra en plan för hur ofta och på vilket sätt du ska träna eller röra på dig.
En fysioterapeut eller sjukgymnast ger också råd om andningsteknik och hur du mest effektivt får upp slem från luftvägarna. Hen kan också hjälpa dig med tekniker för att ta dina läkemedel.
En arbetsterapeut kan ge dig råd om hur du bäst kan hushålla med krafterna för att orka med det du vill göra. Hen kan också bedöma vilka hjälpmedel som kan underlätta för dig i hemmet.
Syrgas på sjukhus eller i hemmet
Du kan behöva syrgasbehandling på sjukhus om du blir sämre och får tillfällig syrebrist i blodet.
Du kan behöva syrgasbehandling i hemmet om du har svår KOL med ständig syrebrist i blodet. Syrgasbehandling i hemmet kan bara användas om du inte röker.
Vaccin kan förebygga försämringar
En virusinfektion som influensa kan bli mycket allvarlig om du har KOL. Därför bör du vaccinera dig mot influensa varje år. Du bör även vaccinera dig mot pneumokocker för att minska risken för att få svår lunginflammation.
KOL-mottagningar och behandlingsplan
På många vårdcentraler och sjukhus finns speciella KOL-mottagningar. De hör oftast till astmamottagningar. På en KOL-mottagning brukar det finnas läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator.
Teamet på mottagningen utbildar dig om sjukdomen och ger råd om hur du kan leva så bra som möjligt med KOL. Du kan också få en behandlingsplan, som bland annat innehåller information om rökavvänjning, kost, motion och de tecken på försämring som du ska vara vaksam på.
Var uppmärksam på dina besvär
Lär dig att känna igen tecken på att du är på väg in en försämringsperiod. Då kan du förbereda dig tidigt och justera din behandling. Vid behov ska du ta kontakt med vården. Förhoppningsvis kan du då förkorta perioden du mår sämre. Du kan behöva åka till en akutmottagning och få behandling om andnöden blir svår.