Inflammerade tarmfickor

Skriv ut (ca 4 sidor)

En tarmficka är en utbuktning i tjocktarmens slemhinna. Det är vanligt att ha tarmfickor och oftast märks de inte. En tarmficka kan bli inflammerad, du får då ont i magen och feber. Inflammationen går ofta över utan behandling, men om du blir mycket sjuk kan du behöva få vård på sjukhus.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Du kan få följande symtom om du har en inflammerad tarmficka:

  • Ont i magen, ofta nedtill eller på vänster sida.
  • Feber.

Du kan också ha ett eller flera av följande symtom:

  • Du kan må illa.
  • Du kan känna dig uppblåst i magen.
  • Du kan bli hård i magen, eller få diarréer.
  • Du kan behöva kissa oftare än vanligt.

Inflammationen kan göra att tarmfickan spricker och inflammationen kan då sprida sig. Du får mycket ont i hela magen om det händer.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om tror att du har en inflammerad tarmficka. Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har mycket ont i magen och känner dig väldigt sjuk.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga?

Hur kan jag förebygga?

Det finns en del du kan göra själv för att undvika att få inflammerade tarmfickor:

  • Äta bra mat. Läs om vad som är bra mat i texten Så äter du hälsosamt.
  • Undvika att få förstoppning. Läs om vad du själv kan göra i artikeln Förstoppning.
  • Motionera eller vara fysiskt aktiv i vardagen. Läs om vad det innebär i artikeln Råd om träning.
  • Minska eller sluta röka, om du röker. Prata din läkare om du behöver hjälp att sluta.

Har du haft inflammerade tarmfickor tidigare kan du få rådet att äta fiberrik mat, för att minska risken att bli sjuk igen. Det är inte bevisat att det hjälper mot tarmfickor, men fibrer är bra på flera sätt. Du behöver inte avstå från nötter och frön, vilket har rekommenderats tidigare.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

En inflammerad tarmficka läker oftast av sig själv efter ett par dagar, och behöver inte behandlas. Det kan hjälpa att äta flytande mat ett par dagar, till exempel soppa.

Ibland kan du behöva stanna kvar på sjukhus. Du kan behöva behandling med antibiotika om inflammationen inte blir bättre. Du kan då få antibiotika direkt i blodet eller som tabletter.

Har du mycket ont kan du få smärtlindrande läkemedel.

Du kan behöva opereras

Du kan behöva opereras om en inflammerad tarmficka spricker och antibiotika inte hjälper. Du är sövd under operationen.

Vid operationen tar kirurgen bort den skadade tarmdelen. Kirurgen kan därefter sy ihop tarmdelarna, eller lägga ut en bit av tarmen genom en öppning på magen. Det kallas för att få en stomi. Ofta kan tarmen sys ihop efter tre till sex månader och du behöver inte längre ha stomin.

En metod som också kan användas är att buken sköljs ren genom en titthålsoperation. Då behövs ingen stomi.

Vilken behandling som du får beror bland annat på hur pass inflammerad tarmfickan är och vilka besvär du har.

Du kan också behöva opereras om du ofta har inflammerade tarmfickor som ger dig besvär. Då opereras du när inflammationen har läkt. Det gör att kirurgen kan sy ihop tarmdelarna direkt och du behöver ingen stomi.

Fäll ihop

Vad är inflammerade tarmfickor?

Vad är inflammerade tarmfickor?

En tarmficka är en utbuktning av tarmväggens slemhinna.

Tarmfickan bildas när det samlas mycket tarminnehåll i tarmen, vilket ökar trycket på tarmväggen. När trycket blir högt pressas slemhinnan så småningom ut igenom tarmväggens muskellager och slemhinnan formas till små fickor på tarmens utsida.

Tarmfickor kan finnas längst med hela tjocktarmen, men det är vanligast att de finns i den sista delen av tjocktarmen.

Det är mycket vanligt att ha tarmfickor, och det blir vanligare ju äldre man blir. Oftast ger tarmfickor inga symtom.

Inflammationen beror på att det fastnar något

Tarmfickan och vävnaden runt tarmfickan kan inflammeras om det fastnar tarminnehåll i fickan. Inflammationen beror på att bakterierna i tarminnehållet växer till sig och skadar tarmväggen.

Ju fler tarmfickor tarmen har, desto större blir risken för att de inflammeras.

Tarmfickor kallas också för divertikel eller divertikulos. En inflammerad tarmficka kallas för divertikulit.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Inflammationen i tarmfickan kan bli allvarlig. Det som kan hända är följande:

  • Inflammation sprider sig till bukhinnan, som är en del av bukväggen. Bukväggen är den vävnad som finns mellan huden och magens organ.
  • Det bildas var och varbölder i tarmen och i buken.
  • Tarmfickan spricker. Det blir då hål i tarmen och inflammationen kan sprida sig.
  • Det bildas en så kallad fistel mellan tarmen och andra organ, även om det är ovanligt. En fistel är en liten kanal. Fisteln kan skapas mellan tarmen och urinblåsan, eller mellan tarmen och slidan. Det kan då komma ut luft och avföring i urinen, eller från slidan.

Har du haft många inflammerade tarmfickor kan tarmväggen får ärr och bli stel. Det kan göra att det blir stopp i tarmen.

Försvagat immunförsvar ökar risken för komplikationer

Inflammerade tarmfickor kan också bli allvarliga om du har en sjukdom som försvagar immunförsvaret, eller om du använder läkemedel som försvagar immunförsvaret.

Risken för komplikationer ökar också om du använt vissa läkemedel en längre tid, till exempel antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel. De kallas också för NSAID eller cox-hämmare.

Behandling med kortison ökar risken för att en inflammerad tarmficka spricker.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Det är inte klarlagt varför tarmfickor bildas, men följande ökar risken:

  • Att ofta ha förstoppning.
  • Att äta mat med lite fibrer.
  • Att röka.
  • Att ha övervikt.

Risken att få tarmfickor ökar också ju äldre man blir.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du får lämna blodprov och urinprov om läkaren misstänker att du har inflammerade tarmfickor. Det kan ibland räcka för att ställa diagnos.

Du kan bli undersökt med ultraljud eller datortomografi, om du har mycket ont eller om du inte har haft inflammerade tarmfickor tidigare.

Fler undersökningar när du har blivit frisk

Du får genomgå fler undersökningar när inflammationen har läkt, om det är första gången du har inflammerade tarmfickor. Du undersöks då antingen med datortomografi av tjocktarmen, eller med koloskopi. Du får en remiss av din läkare till en av undersökningarna.

Undersökningarna görs för att undersöka tjocktarmen, tarmfickorna och för att utesluta andra sjukdomar.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-10-16
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anders Thornell, kirurg, Kirurgkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg