Frätskador på tänderna blir allt vanligare, även bland barn och ungdomar. En orsak är alla sura produkter som dricks, till exempel juice, läsk, vin, sport- och energidrycker. Surt godis och många frukter bidrar också till frätskadorna.
Det finns också sura ämnen som kan komma in i munnen genom luften, exempelvis om man arbetar inom vissa kemiska industrier. För elitsimmare finns risk för frätskador eftersom de befinner sig många timmar i klorerat vatten.
Frätskador kan också uppstå på grund av sjukdomar där man kräks eller får sura uppstötningar som påverkar tänderna. Ätstörning med kräkningar är en sådan sjukdom liksom halsbränna.
Slitage kan förvärras
Vid en frätskada blir tandens yta mer känslig för annat slitage. Det kan till exempel vara att du borstar tänderna för hårt, att tandkrämen innehåller slipmedel, att du ofta tuggar på hårda saker som till exempel en penna. Till och med av tuggning i sig kan tandytan slitas lättare.
Oftast är det här slitaget en process som pågår under många år och skadorna beror på en kombination av olika sorters slitage.
Det skyddande tandköttet kan försvinna
Hos yngre personer är tandhalsen täckt av tandkött, men i takt med att man blir äldre kan tandköttet dra sig tillbaka så att tandhalsen blir synlig. Eftersom tandhalsen inte är täckt av emalj är den mycket sårbar för frätskador om tandköttet försvinner. Då kan det bli en frätskada direkt på tandbenet.
Socker i drycken spelar ingen roll för frätskador
Det är framför allt mängden syra och surhetsgraden, det så kallade pH-värdet, som avgör om en dryck kan ge frätskador eller inte. Även om det finns undantag kan man säga att ju lägre pH i drycken, desto större är risken för erosionsskador. Det spelar inte någon större roll om drycken innehåller socker eller konstgjort sötningsmedel. Så länge den är sur kan den orsaka frätskador.
Det finns produkter som kan innehålla ämnen som har ett naturligt skydd mot frätskador Andra drycker kan innehålla ämnen som förstärker risken för att utveckla skador. Till läskedrycker tillsätts ofta olika syror för att förhöja smaken.
Hur du äter och dricker påverkar också
Det är inte bara vad du äter och dricker som påverkar risken att få frätskador, utan också hur du gör det. Om du till exempel håller kvar en sur dryck i munnen innan du sväljer, ökar risken för skador eftersom tänderna kommer i kontakt med drycken under längre tid. Det har också visat sig att risken att få frätskador ökar om du trycker med tungan mot tänderna direkt efter att ha ätit något surt.
Saliven skyddar
Kroppens viktigaste försvar mot frätskador på tänderna är saliven som innehåller skyddande ämnen. Vid sväljning förs sura ämnen bort från munnen. Risken att få frätskador ökar därför om du har lite saliv eller lider av muntorrhet.
Saliven hos varje person har dessutom olika kemisk sammansättning. En del har bättre skydd av sin saliv än andra. Det kan minska risken för frätskador på tänderna när de äter eller dricker något surt. Tandkvaliteten hos varje person skiftar också, till exempel tändernas hårdhet. Troligen påverkar det om man får frätskador eller inte.
