Läkemedel som du tar med sprutor

Skriv ut (ca 5 sidor)

Vissa läkemedel tar du själv med spruta, en injektion. Många sprutor ser ut som pennor och kallas därför för injektionspennor.

Skriv ut

  • insulininjektion

    Oftast kan du ge dig själv subkutana injektioner. Det är bra att variera så att du inte tar sprutorna på samma ställe varje gång.

De tre vanligaste sätten att spruta in läkemedel är:

  • subkutant, under huden
  • intramuskulärt, i en muskel
  • intravenöst, i blodet.

Du kan oftast ge dig själv subkutana injektioner. Däremot tar du nästan aldrig intravenösa sprutor på egen hand utan får hjälp med det av en sjuksköterska eller läkare. Oftast behöver du också få hjälp med intramuskulära injektioner.

Att använda sprutor

Det kan skilja sig åt hur du ska använda olika läkemedel. Därför ska du alltid följa läkarens anvisningar och läsa informationen som finns på förpackningen, på förpackningens etikett och i den så kallade bipacksedeln. Bipacksedeln är det informationsblad som följer med läkemedelsförpackningen. Fråga på ett apotek om du är osäker på hur du ska göra.

Sprutor eller injektionspennor kan vara förfyllda med vätska. Om de inte är det ska du själv ladda sprutan med läkemedel.

Subkutana injektioner

Subkutana injektioner

En subkutan injektion innebär att läkemedlet sprutas in i underhudsfettet. Därifrån tas det verksamma ämnet upp i blodet och sprids i kroppen och når på så sätt den del av kroppen där det ska verka.

Subkutana injektioner verkar oftast långsamt och i jämn takt. Insulin, som används vid diabetes, är exempel på ett läkemedel som tas subkutant.

Att ta subkutana injektioner

Eftersom det finns få nervändar i underhuden brukar inte subkutana injektioner göra ont. Nålen är oftast tunn och kort.

Innan du börjar ge dig själv subkutana injektioner får du öva med hjälp av vårdpersonal. För de flesta går det sedan bra att själva ta sprutan.

Du bör flytta injektionsstället några centimeter från gång till gång och variera mellan höger och vänster sida av till exempel magen.

Oftast sprutar du in läkemedlet på magen eller låren, eller i övre delen av skinkorna. Om du ska ta injektionen i magen eller låret kan det vara bra att nypa tag i några centimeter hud och lyfta upp ett hudveck. Sedan sprutar du in läkemedlet i hudvecket. Då minskar risken för att injektionen hamnar i en muskel. Ska du däremot ge injektionen i skinkan, behövs oftast inget hudveck eftersom fettväven är tjockare där. Du får närmare information av vårdpersonal eller i bipacksedeln.

Gör så här:

  • Förbered pennan eller sprutan enligt bruksanvisningen.
  • Håll pennan eller sprutan mot stickstället. Om du har lyft upp ett hudveck ska sprutan hållas i cirka 45 graders vinkel mot huden.
  • Injicera läkemedlet enligt bruksanvisningen.
  • Vänta en liten stund och dra sedan ut nålen. Genom att vänta en stund kan du undvika att det läcker ut injektionsvätska.
Fäll ihop

Intravenösa injektioner

Intravenösa injektioner

En intravenös injektion innebär att läkemedlet sprutas direkt in i blodet i en blodåder. Det verksamma ämnet sprids sedan i kroppen och når på så sätt den del av kroppen där det ska verka.

Intravenösa injektioner ger snabb effekt och är därför bra om du är akut sjuk eller om det finns någon annan anledning till att läkemedlet måste verka snabbt. Antibiotika och morfin är exempel på läkemedel som du kan få intravenöst.

Fäll ihop

Intramuskulära injektioner

Intramuskulära injektioner

En intramuskulär injektion innebär att läkemedlet sprutas in i en muskel. Därifrån tas det verksamma ämnet upp i blodet och sprids sedan i kroppen och når på så sätt den del av kroppen där det ska verka.

Intramuskulära injektioner verkar oftast snabbare än subkutana, men långsammare än intravenösa. Kortison och många vacciner är exempel på läkemedel som du kan få intramuskulärt.

Fäll ihop

Viktigt när du använder läkemedel

Viktigt när du använder läkemedel

Följ anvisningarna

För att ett läkemedel ska fungera som det är tänkt är det viktigt att du använder det på rätt sätt. Du får anvisningar av läkaren, som också ska skriva på receptet hur du ska ta läkemedlet. Informationen från receptet skrivs på apoteksetiketten som sätts på förpackningen. Personalen på apoteket brukar tala om hur du ska använda läkemedlet. Du kan alltid fråga om du är osäker.

Det är också viktigt att du förvarar läkemedlet på rätt sätt. Annars finns det risk för att det inte fungerar som det ska. Tänk också på att förvara läkemedel oåtkomliga för barn.

Det finns information på läkemedelsförpackningen och i den så kallade bipacksedeln, det vill säga informationsbladet som följer med förpackningen.

Viktigt att ta rätt dos

För att läkemedlet ska ge så bra verkan och så lite biverkningar som möjligt är det viktigt att du följer doseringsanvisningarna. Läkemedlet kanske inte hjälper om du tar för låg dos. Tar du i stället för hög dos kan effekten bli för kraftig och du kan få onödiga biverkningar. Det kan också vara farligt om du får i dig en för stor dos.

Det är lika viktigt att följa den rekommenderade dosen för receptfria läkemedel som det är för receptbelagda. För receptbelagda läkemedel står det på apoteksetiketten vilken dos du ska ta. För receptfria läkemedel finns doseringsanvisningar på eller i förpackningen. Om läkemedlet kan användas av barn anges dosering efter barnets vikt eller ålder.

Ta läkemedel med jämna mellanrum

För att få rätt effekt av ditt läkemedel är det oftast viktigt att du tar det så jämnt fördelat över tid som möjligt. Tre gånger dagligen betyder det tre gånger per dygn, det vill säga var åttonde timme. Ska du ta läkemedlet en gång om dagen bör du försöka ta det vid samma tid varje dag. Klockslagen behöver inte vara exakt samma, men du bör försöka hålla ungefärliga tid.

Bra att koppla medicineringen till regelbundna vanor

Vissa läkemedel ska du ta vid ett visst tillfälle, till exempel tillsammans med en måltid eller mellan måltider. Men ibland spelar det ingen roll och du kan välja själv. Det är lättare att komma ihåg att ta läkemedel om du gör det i samband med någon regelbunden vana. Det kan till exempel vara när du stiger upp på morgonen, borstar tänderna eller vid en måltid.

Läkemedel och alkohol

Alkohol och läkemedel kan vara en dålig eller till och med farlig kombination. Du bör fråga din läkare eller på ett apotek vad som gäller för det eller de läkemedel du har fått. Det är bäst att avstå från alkohol helt och hållet om du är osäker.

Läs mer om läkemedel och alkohol.

Läkemedel och bilkörning

Din förmågan att köra bil kan påverkas av läkemedel. Du kan till exempel bli dåsig, yr eller få dimsyn. Olika personer reagerar olika och du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga.

Läs mer om trafikfarliga läkemedel.

Avbryt inte behandlingen

Även om du känner dig frisk ska du aldrig avbryta eller ändra din medicinering i förtid utan att fråga den som har ordinerat läkemedlet. Ibland kan dina besvär snabbt komma tillbaka om du slutar för tidigt. Vissa läkemedel måste fasas ut gradvis enligt ett särskilt schema.

Ibland kan vissa biverkningar göra att du måste avbryta behandlingen. Det kan du läsa om i bipacksedeln.

Läkemedel är personliga

Ett läkemedel som är utskrivet på recept ska bara användas av den som fått receptet. Läkaren har valt läkemedel och dos med hänsyn till den sjukdom som behandlas, ålder, andra eventuella sjukdomar och läkemedel. En annan person kan få oväntade biverkningar och kanske inte heller någon nytta av läkemedlet. Därför ska du aldrig ge ditt receptbelagda läkemedel till någon annan, och du ska inte heller använda någon annans receptbelagda läkemedel.

Använd inte gamla läkemedel

Med tiden kan läkemedel brytas ner så att mängden av det verksamma ämnet minskar och mängden av oönskade nedbrytningsämnen ökar. Det kan också börja växa bakterier. Gamla läkemedel, och läkemedel som har förvarats felaktigt, kan därför ge sämre effekt och mer biverkningar och ibland till och med vara skadliga. Använd inte läkemedel som passerat utgångsdatum eller som har ändrat smak, lukt, konsistens eller utseende.

På förpackningen står hur länge du kan använda läkemedlet. Vissa läkemedel kan bara användas en viss tid efter att förpackningen har öppnats. Då är det bra att skriva öppningsdatum på förpackningen. Fråga på ett apotek om du är osäker på hur länge ett läkemedel går att använda.

Fråga på ditt apotek hur du ska göra med använda kanyler.

Om du är gravid eller ammar

En del läkemedel kan påverka fostret om du är gravid, eller överföras till barnet via modersmjölken. Vissa läkemedel kan påverka möjligheten att bli gravid. Du bör därför inte använda läkemedel när du är gravid, planerar att bli gravid eller ammar utan att först fråga din läkare, på mödravårdscentralen eller på ett apotek.

Läs mer om läkemedel vid graviditet och amning.

Äldre är extra känsliga

Kroppens förmåga att ta hand om läkemedel kan påverkas både av åldersförändringar i kroppen och av sjukdomar. Därför är det extra viktigt att du tar läkemedel på rätt sätt om du är äldre. Det är också viktigt att en längre tids medicinering regelbundet kontrolleras av sjukvårdspersonal.

Läs mer om att ta läkemedel när man är äldre.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-01-14
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Birgitta Baltzar, apotekare, Sollentuna

Illustratör:

Lotta Persson, Göteborg