Sulfasalazin

Skriv ut (ca 3 sidor)
Skriv ut

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet sulfasalazin finns under flera olika namn, från olika tillverkare.

Exempel är

  • Salazopyrin
  • Salazopyrin EN, enterotabletter
  • Sulfasalazin Medac.

Vad är sulfasalazin?

Vad är sulfasalazin?

För vad används medicinen?

Sulfasalazin används vid inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, hudsjukdomen pyoderma gangraenosum och ledgångsreumatism.

I vilka former finns sulfasalazin?

Läkemedel som innehåller sulfasalazin finns som enterotabletter, vanliga tabletter och även som stolpiller, som man för in i ändtarmen. Medicinen är receptbelagd.

Så här fungerar medicinen

Medicinen är inflammationshämmande.

Vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom minskar medicinen inflammationen i tarmens slemhinna och hämmar även tillväxten av tarmbakterier. Då minskar de diarréer som sjukdomen orsakar.

Vid ledgångsreumatism blir lederna inflammerade. De blir ömma, svullna och stela. Medicinen bromsar sjukdomsförloppet genom att minska inflammationen. Då blir problem med smärta, stelhet och svullnad mindre. Från att man börjar ta medicinen kan det ta upp till tre månader innan man märker att man blir bättre i sina leder.

Fäll ihop

Hur använder man sulfasalazin?

Hur använder man sulfasalazin?

Så här gör man

Enterotabletterna ska sväljas hela. Tabletterna är täckta med ett hölje som gör att de inte löser upp sig förrän i tarmen. Det kan vara en fördel om man mår illa av de vanliga tabletterna.

För att minska risken för att man ska må illa av de vanliga tabletterna är det bra att ta dem tillsammans med mat.

Stolpillren förs in i ändtarmen med den trubbiga änden först, om möjligt efter att man har haft avföring.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. 

Dosen är olika beroende på vilken sjukdom man har och hur svår den är.

När man ska börja med medicinen brukar man trappa upp behandlingen under någon eller några veckor för att minska risken för biverkningar.

Det är bra att försöka fördela doserna så jämnt som möjligt under dygnet. Om man har glömt en dos ska man inte ta dubbel dos istället.

Inflammatoriska tarmsjukdomar

Vid inflammatorisk tarmsjukdom i lugnt skede är doseringen vanligen 2 tabletter eller enterotabletter 2-3 gånger om dagen. Under perioder när sjukdomen förvärras kan läkaren höja dosen.

Vid inflammation i ändtarmen kan man använda stolpiller och då brukar man ta 1-2 stolpiller på morgonen och innan man går och lägger sig. Efter ett tag kan dosen halveras.

Stolpiller och tabletter kan kombineras.

När det gäller barn beror dosen på hur mycket barnet väger.

Ledgångsreumatism

Vid behandling av ledgångsreumatism är en vanlig dos 2 tabletter eller enterotabletter 2 gånger om dagen. I vissa fall kan man behöva ta upp till 6 tabletter per dag.

Fäll ihop

Att tänka på när man använder sulfasalazin

Att tänka på när man använder sulfasalazin

Viktigt

Man ska inte använda medicinen om man är överkänslig mot sulfa eller acetylsalicylsyra. Om man har akut intermittent porfyri, en enzymbrist som leder till ökade mängder blodfärgämnen, ska man inte heller använda medicinen.

I ovanliga fall kan antalet vita blodkroppar minska, och leda till att man får en ökad risk för infektioner. Därför ska man alltid kontakta sin läkare om man få hög feber eller andra symtom på infektion, när man använder medicinen. Risken för en minskning av antalet vita blodkroppar är störst under de första månaderna som man använder medicinen.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, växtbaserade läkemedel eller naturläkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan få magbesvär som till exempel ont i magen, illamående eller diarré. För att minska risken för magbesvär är det bra att ta tabletterna tillsammans med mat.

Vissa kan få ont i huvudet, klåda, hudutslag, feber eller aptitlöshet.

Hos män kan spermieproduktionen minska, men den återgår till det normala när man slutar med medicinen.

En del som tar läkemedlet kan få en tillfällig ökning av sina levervärden, men det är övergående. Blodkropparna kan påverkas, exempelvis kan antalet vita blodkroppar minska.
Under behandlingen får man regelbundet lämna blodprov för att kontrollera blodkroppar, levern och njurarna.

Det verksamma ämnet i medicinen kan i sällsynta fall gulfärga hud och kroppsvätskor som till exempel saliv, tårvätska och urin. Det är ofarligt, men om man använder kontaktlinser kan det vara bra att tänka på att linserna kan färgas gula.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid.

Man kan använda medicinen när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om man följer doseringsanvisningarna är det inte sannolikt att barnet påverkas.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden är en kortfattad beskrivning av läkemedlet. Här kan du läsa mer om texternas innehåll och hur de tas fram.

Utbyte av läkemedel på apotek

Apoteket erbjuder ofta ett annat likvärdigt läkemedel som har ett lägre pris när du köper läkemedel på recept. Detta kallas generiskt utbyte. 
Här kan du läsa mer om generiskt utbyte.

Om du har frågor om läkemedel

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och ställa frågor om dina läkemedel.
Läkemedelsupplysningen har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 18.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-05-11
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Åsa Häggström, läkare, specialist i reumatiska sjukdomar, Länssjukhuset, Kalma