Propranolol

Skriv ut (ca 3 sidor)
Skriv ut

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet propranolol finns under flera olika namn, från olika tillverkare.

Exempel är

  • Inderal
  • Propranolol Accord.

Vad är propranolol?

Vad är propranolol?

Propranolol används bland annat vid behandling av högt blodtryck och som förebyggande behandling av kärlkramp och migrän. Läkemedlet används även om vid vissa typer av oregelbunden hjärtrytm och hjärtklappning. Det kan också användas mot darrhänthet.

Propranolol tillhör läkemedelsgruppen beta-blockerare.

I vilka former finns propranolol?

Propranolol finns som tabletter i styrkorna 10 och 40 milligram. Läkemedlet är receptbelagt.

Propranolol finns också i flytande form och används mot smultronmärken i huden, så kallt hemangiom. Propranolol i flytande form beskrivs inte i denna text.

Så här fungerar läkemedlet

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När halten av dessa hormoner ökar i blodet stiger blodtrycket. 

I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för adrenalin och noradrenalin, så kallade beta-receptorer, som hjälper till att reglera blodtrycket. Beta-blockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna inte kan utöva sin fulla effekt på dem. På så sätt dämpas hormonernas naturliga effekter i kroppen.

När adrenalin och noradrenalin hindras från att verka fullt ut på hjärtat och i blodkärlen, blir rytmen långsammare. Kraften i hjärtats slag dämpas något. Hjärtat får då lättare att arbeta och behöver mindre syre. Beta-blockerare sänker på så sätt blodtrycket och minskar risken för kärlkrampsanfall.

Det finns olika sorters beta-receptorer i kroppen, till exempel i hjärtat, i blodkärlen och i luftvägarna. Propranolol påverkar även beta-receptorer i luftvägarna och kallas därför för en icke-selektiv betablockerare.

Propranolol börjar verka efter en till två timmar och effekten varar i minst tolv timmar.

För det mesta märker du inte själv läkemedlets effekt på hjärtat och blodtrycket.

Fäll ihop

Hur använder du propranolol?

Hur använder du propranolol?

Tabletterna sväljs med lite vatten.

Dosering

När du har fått ett läkemedel utskrivet på recept är dosen anpassad till dig. Följ därför de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. 

Propranolol tas vanligen två gånger om dagen.

Vid behandling av högt blodtryck och kärlkramp är det vanligt att börja med 160 milligram om dagen. Vid oregelbunden hjärtrytm tas vanligen 40-120 milligram dagligen, mot darrningar och migrän 120-160 milligram dagligen.

Fäll ihop

Att tänka på när du använder propranolol

Att tänka på när du använder propranolol

Använd inte propranolol om du har astma eller andra lungsjukdomar, där andningen kan påverkas. Detsamma gäller om du har obehandlad hjärtsvikt, lågt blodtryck, långsam hjärtrytm eller svår påverkan på blodcirkulationen.

Du ska inte använda propranolol om du har fastat. Det gäller särskilt om du har diabetes och behandlas med insulin eller blodsockersänkande tabletter. Läkemedlet dämpar den pulsökning som gör att du normalt märker att blodsockret håller på att bli för lågt.

Det är viktigt att aldrig på egen hand avbryta en regelbunden behandling med ett beta-blockerande läkemedel. Gör du det kan blodtrycket höjas plötsligt och du kan få ett kärlkrampsanfall. Behandlingen ska alltid avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Om du tar andra läkemedel samtidigt

Det finns risk för att olika läkemedel som du tar samtidigt påverkar varandra. Det gör att till exempel dosen kan behöva ändras. Fråga din läkare eller på ett apotek om att det går bra att ta andra läkemedel, växtbaserade läkemedel eller naturläkemedel samtidigt.

Vissa läkemedel bör inte användas tillsammans med propranolol. Några exempel är

  • Rytmonorm, som används mot oregelbunden hjärtrytm
  • Isoptin , Verapamil eller Cardizem, som används mot hjärtsjukdomar och högt blodtryck
  • Teovent, som används mot andningsbesvär.

Biverkningar

En del personer kan till exempel bli trötta, få kalla händer eller kalla fötter. Vissa kan få sömnstörningar, mardrömmar eller bli andfådda.

Eftersom beta-blockerare fungerar som en skyddande broms på hjärtat och sänker pulsen, kan du märka att du orkar mindre när du anstränger dig. Men att hjärtat slår långsammare är ett av behandlingens mål, och alltså en naturlig följd av behandlingen.

Om biverkningarna är besvärliga bör du kontakta den läkare som skrev ut receptet. Ibland kan det räcka med att byta preparat inom gruppen beta-blockerare, eller få dosen ändrad, för att biverkningarna ska minska.

Graviditet och amning

Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas, särskilt under sista tredjedelen av graviditeten.

Du kan använda läkemedlet när du ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om du följer doseringsanvisningarna är det osannolikt att barnet påverkas. Men du bör ändå rådgöra med läkare om du behöver använda läkemedlet mer än tillfälligt.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden är en kortfattad beskrivning av läkemedlet. Här kan du läsa mer om texternas innehåll och hur de tas fram.

Utbyte av läkemedel på apotek

Apoteket erbjuder ofta ett annat likvärdigt läkemedel som har ett lägre pris när du köper läkemedel på recept. Detta kallas generiskt utbyte. 
Här kan du läsa mer om generiskt utbyte.

Om du har frågor om läkemedel

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och ställa frågor om dina läkemedel.
Läkemedelsupplysningen har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 18.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-06-12
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Rickard Malmström, docent, Enheten för klinisk farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm