Östrogen och gestagen mot klimakteriebesvär

Skriv ut (ca 6 sidor)
Skriv ut

Läkemedel som innehåller östrogen i form av det verksamma ämnet östradiol tillsammans med ett gestagent hormon finns under flera olika namn, från olika tillverkare.

Exempel är

  • Activelle
  • Angemin
  • Cliovelle
  • Divina Plus
  • Estalis
  • Eviana
  • Femanor
  • Femasekvens
  • Indivina
  • Noresmea
  • Novofem
  • Sequidot
  • Trivina.

Vad är östradiol och gestagen?

Vad är östradiol och gestagen?

Östradiol är ett kvinnligt könshormon som finns naturligt i kroppen. Det tillhör en grupp hormoner som kallas östrogener. Läkemedelsgruppen som kallas gestagener är konstgjorda gulkroppshormon. Det finns flera olika gestagener och vilket som ingår skiljer sig mellan de olika preparaten.

Östradiol används för att lindra klimakteriebesvär som svettningar, vallningar och underlivsbesvär hos kvinnor. Det kan i undantagsfall användas för att förebygga benskörhet om de läkemedel som i första hand rekommenderas mot benskörhet inte kan användas.

Gestagen motverkar den ökade risken för cancer i livmoderslemhinnan orsakad av östrogen.

I vilka former finns läkemedlen?

Activelle, Angemin, Cliovelle, Divina Plus, Eviana, Femanor, Femasekvens, Indivina, Novofem, Trivina finns som tabletter.

Estalis och Sequidot finns som depåplåster. Ett depåplåster är en typ av plåster som har effekt under flera dagar.

Vissa tabletter och plåster är så kallade sekvensläkemedel. Det innebär att tabletterna eller plåstren i förpackningen har lite olika innehåll, vissa innehåller bara östradiol och andra både östradiol och gestagen. Detta för att likna hormonmönstret i den naturliga menscykeln.

Läkemedlen är receptbelagda.

Så här fungerar läkemedlen

Under klimakteriet, även kallat övergångsåldern, sker en gradvis förändring av hormonbalansen i kroppen. Mängden östrogen minskar och stannar på en konstant låg nivå ungefär fem till tio år efter den sista mensen. När mängden östrogen minskar kan du få klimakteriebesvär med svettningar, värmevallningar och sömnbesvär. Du kan också få torra och sköra slemhinnor i underlivet och urinvägarna. Det kan leda till besvär som sveda och klåda och en ökad risk för urinvägsinfektioner. Det kan också göra ont vid samlag. Dessutom medför låg östrogenhalt en ökad risk för urkalkning av skelettet som på lång sikt kan leda till benskörhet.

Östradiol ersätter det östrogen som kroppen inte längre tillverkar. Då försvinner eller minskar svettningarna och värmevallningarna, och sömnen förbättras. Slemhinnorna i slidan och urinvägarna blir ofta fuktigare och starkare och besvär med sveda och klåda lindras.

Östrogen påverkar slemhinnan i livmodern som kan växa och bli tjock. Då finns en ökad risk för att utveckla cancer i livmoderslemhinnan. Gestagen motverkar tillväxten av livmoderns slemhinna och därmed försvinner denna riskökning.

Ofta upplevs en lindring av övergångsbesvären inom två till tre veckor efter att behandlingen har börjat. Om du inte känner dig bättre efter tre månaders behandling bör du kontakta läkaren för att diskutera andra behandlingsalternativ.

Fäll ihop

Hur använder jag läkemedlen?

Hur använder jag läkemedlen?

Tabletter

Ta tabletterna vid ungefär samma tidpunkt varje dag för att få en så jämn halt som möjligt av de verksamma ämnena i blodet. Det blir också lättare att komma ihåg att ta tabletten om du tar den vid samma tidpunkt varje dag.

Överblivna tabletter ska lämnas in till ett apotek för att undvika att de verksamma ämnena sprids i naturen.

Depåplåster

Sätt depåplåstret på magen under midjan. Du ska inte sätta plåstret på brösten.

Det är viktigt att huden är ren och ordentligt torr innan plåstret sätts på. Sätt inte på plåstret direkt efter att du har duschat eller badat. Du ska inte heller smörja med någon hudlotion där plåstret ska sitta. Sätt inte plåstret på sårig eller irriterad hud. Sätt plåstren på olika ställen när du byter för att huden inte ska bli irriterad. Låt det gå minst en vecka innan du använder samma hudyta igen.

Plåstret kan sitta kvar vid dusch och bad. I samband med bastubad bör det tas bort och direkt efteråt ersättas med ett nytt plåster. Om ett plåster skulle ramla av kan du försöka sätta tillbaka det igen, men om det inte fäster får du ta ett nytt. Om du solar ska du täcka plåstret med kläder eller badkläder. Solljus påskyndar nedbrytning av östrogen.

Plåstren bör förvaras i kylskåp. Du kan förvara den förpackning du använder i rumstemperatur men då är plåstren endast hållbara i 6 månader. Foliekuvertet som plåstret ligger förpackat i ska inte öppnas förrän plåstret ska användas. Om du tar ett plåster direkt ur kylskåpet bör du vänta tills det blivit rumstempererat innan du sätter på det.

Både använda och överblivna plåster ska lämnas in till ett apotek för att undvika att det verksamma ämnet sprids i naturen. Även ett använt plåster innehåller en viss mängd hormoner.

Dosering

När du har fått ett läkemedel utskrivet på recept är dosen anpassad till dig. Följ därför de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. 

Tabletter

En vanlig dos är 1 tablett dagligen.

Om du glömt en eller flera tabletter kan risken för blödningar öka. Blödningarna är ofarliga, men om du ofta glömmer att ta dina tabletter bör du diskutera problemet med din läkare.

Depåplåster

Från depåplåstren tas de verksamma ämnena långsamt upp i kroppen genom huden så att du får en jämn halt av läkemedel i blodet. Ett plåster innehåller läkemedel som räcker i 3-4 dygn.

En vanlig dos är 1 plåster 2 gånger i veckan. Du ska alltså byta plåster var tredje eller fjärde dag, gärna på samma veckodagar varje vecka.

Om du har glömt att byta plåster, gör det så snart som möjligt. Oavsett vilken dag detta inträffar ska du byta plåster enligt det ordinarie tidsschemat. Använd inte två plåster för att kompensera för ett glömt plåster.

Fäll ihop

Att tänka på när du använder östrogen och gestagen

Att tänka på när du använder östrogen och gestagen

Du ska inte använda läkemedlet om du har eller har haft bröstcancer, cancer i livmoderslemhinnan, blodpropp eller porfyri.

Tala alltid om för läkaren om du har några andra symtom eller behandlas för någon annan sjukdom innan du påbörjar behandlingen. Vissa symtom och sjukdomar måste utredas och kanske behandlas först. Ibland kan du tillsammans med din läkare behöva väga fördelar och risker med behandlingen mot varandra. Du bör tala om för din läkare om du har eller har haft exempelvis blödningar från underlivet efter det att mensen upphört, leversjukdom, diabetes eller sjukdomar som medför en ökad risk för blodproppar till exempel högt blodtryck, kärlkramp eller hjärtinfarkt. Detsamma gäller om du har haft blodpropp tidigare i livet, till exempel under graviditet eller vid användning av p-piller.

Kvinnor som har en ökad risk för blodpropp och har svåra klimakteriebesvär kan i vissa fall använda plåster. Eftersom östrogenet då tas upp via huden passerar det inte levern. Det gör att östrogendosen som ges är lägre och risken för blodpropp är mindre än om du tar tabletter. Du får diskutera med läkaren och väga risken mot fördelarna med höjd livskvalitet.

Om du under behandlingen plötsligt får kraftig huvudvärk, kraftigt förhöjt blodtryck, misstänkt blodpropp eller om hud och ögonvitor blir gulfärgade ska du genast avbryta behandlingen och kontakta läkare. Symtom på blodpropp i benen är till exempel att vaden svullnar, värker och den kan även bli missfärgad.

Om du skulle bli sängliggande under en längre tid eller om du ska genomgå en operation, bör du tala om att du använder läkemedlet. Det kan vara nödvändigt att göra ett uppehåll i behandlingen för att inte riskera att få blodpropp om du inte kan vara uppe och röra på dig.

Risker med behandlingen

Studier har visat att kvinnor som tar östrogenläkemedel löper en något högre risk att få blodpropp och bröstcancer jämfört med kvinnor som inte tar östrogen. Långa behandlingstider och höga doser ökar riskerna. Hur stor risken är beror även på flera andra omständigheter, till exempel ålder och ärftlighet. Därför är det viktigt att du diskuterar dina och eventuella sjukdomar i släkten med läkaren. Tillsammans med läkaren kan du då väga fördelar och nackdelar med behandlingen mot varandra.

Behandling med östrogen i mer än fem år ökar risken för bröstcancer, speciellt om du använder både östrogen och gestagen. Ökningen är liten men stiger med behandlingens längd. Idag rekommenderas att noga överväga vinsterna i form av ökad livskvalitet mot den ökade risken för bröstcancer efter fem års behandling. Du kan pröva att sluta med behandlingen under en månad varje år för att se om besvären kommer tillbaka. Om de inte gör det kan du sluta helt.

Om du tar andra läkemedel samtidigt

Det finns risk för att olika läkemedel som du tar samtidigt påverkar varandra. Det gör att till exempel dosen kan behöva ändras. Fråga din läkare eller på ett apotek om att det går bra att ta andra läkemedel, växtbaserade läkemedel eller naturläkemedel samtidigt.

Effekten av läkemedlet kan påverkas om du samtidigt tar

  • läkemedel mot epilepsi som innehåller fenobarbital, fenytoin, karbamazepin och oxkarbazepin
  • vissa medel mot tuberkulos som innehåller till exempel rifampicin och rifabutin
  • vissa läkemedel mot hiv
  • medel som innehåller johannesört.

Biverkningar

En del personer kan få ömma bröst, huvudvärk eller migrän. Några kan må illa, gå upp i vikt eller få svullna händer och fötter. Vissa kan få underlivsbesvär eller ryggvärk. Biverkningarna avtar oftast efter en tids behandling. Om du använder plåster kan huden bli irriterad där plåstret har suttit.

Om biverkningarna blir besvärliga ska du kontakta din läkare.

Läkemedlet kan orsaka oväntade blödningar från underlivet, speciellt i början av behandlingen. Om blödningarna återkommer efter en tids behandling eller kvarstår efter att behandlingen har avslutats bör du kontakta läkare. Risken för blödningar ökar om läkemedlet tas på annat sätt än läkaren har rekommenderat.

Graviditet och amning

Läkemedlen är inte avsedda för kvinnor som fortfarande kan bli gravida och ska inte användas under graviditet och amning. Om du skulle bli gravid under behandlingen ska du omgående avbryta behandlingen och kontakta läkare.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden är en kortfattad beskrivning av läkemedlet. Här kan du läsa mer om texternas innehåll och hur de tas fram.

Utbyte av läkemedel på apotek

Apoteket erbjuder ofta ett annat likvärdigt läkemedel som har ett lägre pris när du köper läkemedel på recept. Detta kallas generiskt utbyte. 
Här kan du läsa mer om generiskt utbyte.

Om du har frågor om läkemedel

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och ställa frågor om dina läkemedel.
Läkemedelsupplysningen har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 18.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-30
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britt-Marie Landgren, professor, gynekolog och förlossningsläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge