Flukonazol

Skriv ut (ca 3 sidor)
Skriv ut

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet flukonazol finns under flera olika namn, från olika tillverkare.

Exempel är

  • Diflucan
  • Fluconazol Actavis
  • Fluconazol Aurobindo
  • Fluconazol Accord
  • Fluconazol Hexal
  • Fluconazol Krka
  • Flukonazol Medartum
  • Solona.

Vad är flukonazol?

Vad är flukonazol?

Flukonazol är ett läkemedel mot svampinfektioner. Det används vid svampinfektion i underlivet hos kvinnor när behandling med andra läkemedel som smörjs på huden eller förs in i slidan inte har hjälpt. Flukonazol används även vid infektioner i huden och slemhinnorna, till exempel i munhålan, matstrupen och luftvägarna.

Flukonazol kan också användas för att behandla en viss typ av hjärnhinneinflammation och andra typer av svampinfektioner vid nedsatt immunförsvar.

I vilka former finns flukonazol?

Fluconazol finns som kapslar i styrkor mellan 50 och 200 milligram och i flytande form i styrkorna 10 och 40 milligram per milliliter.

Läkemedlet är receptbelagt.

Så här fungerar flukonazol

Flukonazol angriper svampens cellvägg så att svampen inte kan fortsätta växa.

Fäll ihop

Hur använder jag flukonazol?

Hur använder jag flukonazol?

Du kan ta läkemedlet med eller utan mat.

Kapslarna bör sväljas hela med ett glas vatten eftersom innehållet smakar illa. Om du har svårt att svälja kapslarna kan de öppnas och innehållet sväljas med mycket vatten. Du kan också röra ut innehållet i till exempel sylt eller yoghurt för att dölja smaken. Då måste du vara noga med att få i dig hela dosen.

Skaka flaskan med den flytande medicinen. Då blandas innehållet ordentligt och du får i dig rätt mängd av det verksamma ämnet. Flaskan ska förvaras vid högst 30 grader och den får inte frysas. Hållbarheten är 28 dagar.

Dosering

Det är viktigt att följa doseringsanvisningarna. Dosen är anpassad till dig om du har fått läkemedlet utskrivet på recept. Följ därför de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. Annars ska du följa de anvisningar om dosering som står på läkemedelsförpackningen eller i bipacksedeln, det informationsblad som finns i förpackningen.

Doseringen varierar beroende på var infektionen sitter. Dosen till barn beror även på barnets vikt.

En vanlig dos vid svampinfektioner i underlivet är 150 milligram som en engångsdos.

Vid svampinfektioner i huden är en vanlig dos 150 milligram en gång per vecka. Behandlingen kan behöva pågå i upp till 6 veckor.

Vid svampinfektioner hos personer med nedsatt immunförsvar kan doseringen variera mycket. Doser på upp till 400 milligram per dag kan behövas och behandlingen måste ofta pågå i flera veckor.

Fäll ihop

Att tänka på när du använder flukonazol

Att tänka på när du använder flukonazol

Ibland består behandlingen bara av en enda dos. Vid längre behandlingar är det viktigt att inte avbryta behandlingen även om besvären har gått över. Om du avbryter behandlingen för tidigt kan några svampar överleva, börja föröka sig och orsaka ett återfall i infektionen.

Om du haft fler än två svampinfektioner i underlivet under ett halvår ska du kontakta läkare för en undersökning och för att få råd om behandling.

Om du har någon lever- eller njursjukdom, svår hjärtsvikt eller om du har oregelbunden hjärtrytm ska du tala om det för läkaren innan du börjar använda läkemedlet. Du kan då behöva gå på regelbundna kontroller eller få dosen anpassad.

Om du tar andra läkemedel samtidigt

Det finns risk för att olika läkemedel som du tar samtidigt påverkar varandra. Det gör att till exempel dosen kan behöva ändras. Fråga din läkare eller på ett apotek om att det går bra att ta andra läkemedel, växtbaserade läkemedel eller naturläkemedel samtidigt.

Du bör inte använda flukonazol tillsammans med:

  • tabletter mot diabetes
  • blodförtunnande läkemedel som innehåller warfarin, till exempel Waran
  • antibiotika som innehåller erytromycin, till exempel Ery-Max
  • smärtstillande läkemedel som innehåller fentanyl
  • läkemedel mot bröstcancer som innehåller lapatinib
  • läkemedel som innehåller ergotamin eller dihydroergotamin och som används mot exempelvis migrän, till exempel Anervan Novum och Orstanorm
  • läkemedel mot schizofreni som innehåller sertindol, till exempel Serdolect
  • läkemedel mot högt blodtryck som innehåller lerkanidipin, till exempel Zanidip
  • läkemedel som innehåller metylergometrin, till exempel Methergin som används till exempel efter förlossning eller abort.

Biverkningar

En del personer kan få ont i huvudet, hudutslag eller magbesvär som illamående, diarré eller ont i magen. Om du får besvärande biverkningar ska du kontakta läkare.

Graviditet och amning

Du bör inte använda läkemedlet när du är gravid. Det finns idag inte tillräcklig kunskap om hur läkemedlet fungerar under graviditet och det finns en risk för att fostret kan påverkas. Om du blir gravid när du använder läkemedlet ska du rådgöra med läkare.

Du kan ta en engångsdos på högst 200 milligram om du ammar. Om du behöver upprepade behandlingar eller behöver använda läkemedlet under en längre tid bör du först kontakta läkare.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden är en kortfattad beskrivning av läkemedlet. Här kan du läsa mer om texternas innehåll och hur de tas fram.

Utbyte av läkemedel på apotek

Apoteket erbjuder ofta ett annat likvärdigt läkemedel som har ett lägre pris när du köper läkemedel på recept. Detta kallas generiskt utbyte. 
Här kan du läsa mer om generiskt utbyte.

Om du har frågor om läkemedel

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och ställa frågor om dina läkemedel.
Läkemedelsupplysningen har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 18.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-31
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britt-Marie Landgren, professor, gynekolog och förlossningsläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge