SMÄRTA OCH HUVUDVÄRK

Huvudvärk hos barn

Att ha ont i huvudet är vanligt hos både tonåringar och yngre barn. Det kan bero på förkylning och infektioner men huvudvärk kan också bero på andra sjukdomar, psykisk ohälsa eller sömnbrist. Ofta går det inte att hitta någon förklaring till huvudvärken. För det mesta går värken över av sig själv, men ibland kan den sitta i längre och återkomma i perioder.

Den här texten handlar om huvudvärk hos barn från 0–18 år. Mer än hälften av alla barn från sju år och uppåt har huvudvärk minst en gång per år och bland tonåringar är det ännu vanligare.

Olika typer av huvudvärk

Huvudvärk hos barn kan delas in i följande kategorier:

  • spänningshuvudvärk
  • migrän
  • huvudvärk vid sjukdom
  • annan huvudvärk.

Spänningshuvudvärk

Den vanligaste typen av huvudvärk hos barn är så kallad spänningshuvudvärk.

Spänningshuvudvärk är ofta tryckande och molande

Spänningshuvudvärk börjar ofta med svag värk som blir starkare under dagen. Den sitter över tinningarna, pannan eller hjässan eller som ett band runt huvudet. Ibland kan värken också sitta i nacken eller i skuldrorna. Värken, som ofta känns tryckande och molande brukar vara mild till måttligt intensiv.

Värken brukar gå över inom ett dygn, men kan bli långvarig

Vanligast är att spänningshuvudvärk kommer tillfälligt under viss tid. Den pågår ofta från 30 minuter och upp till några timmar under dagen, men kan i vissa fall pågå ända till kvällen.

Kronisk spänningshuvudvärk

En del tonåringar har daglig eller nästan daglig spänningshuvudvärk som varat i minst tre månader. Då räknas det som kronisk spänningshuvudvärk.

Kronisk spänningshuvudvärk kan göra att tonåringen undviker aktiviteter på fritiden och kontakt med vänner. Då är det viktigt att försöka utreda vad som orsakar huvudvärken och att tonåringen får behandling mot huvudvärken. Tonåringen kan också behöva få hjälp med att hantera värken. Läs mer om olika typer av behandling längre ned i texten.

Oro, sömnbrist och stress kan orsaka spänningshuvudvärk

Ofta går det inte att hitta någon säker förklaring till huvudvärken, men vanliga orsaker kan vara oro, sömnbrist, trötthet och stress i omgivningen. Det kan till exempel handla om konflikter och stress i skolan eller hemma. Huvudvärken kan också bero på psykiska besvär såsom ångest och depression.

Läs mer om stress hos barn och om när barn mår psykiskt dåligt.

Namnet spänningshuvudvärk kommer av att man tidigare trodde att det var spända muskler runt skallen eller i nacken som gör att man får ont i huvudet. Men det är inte alla som får spänningshuvudvärk som har spända muskler.

Spänningshuvudvärk förvärras inte av fysisk aktivitet

Spänningshuvudvärk påverkas sällan av fysisk aktivitet. Barnet kan röra sig fritt på vanligt sätt hemma och i skolan utan begränsningar. Ljud och ljus brukar inte heller påverka huvudvärken.

Migrän

Migrän kommer ganska plötsligt, i återkommande attacker. Attackerna kan ibland uppträda ofta och ibland mer sällan. Anfallen varar ofta kortare tid hos barn än hos vuxna, från en timme upp till några timmar. Ibland kan attackerna vara upp till ett dygn. Det är mycket ovanligt att barn har migränattacker som pågår i flera dagar.

Ibland börjar och slutar ett migränanfall med spänningshuvudvärk. Det är också ganska vanligt att barn omväxlande får både spänningshuvudvärk och migrän.

Migrän är ofta ärftligt till skillnad från spänningshuvudvärk.

Vissa barn känner att migränattacken är på väg

Ibland känner barnet i förväg att "något är på gång" till exempel dagen innan anfall. Sådana förkänningar kan vara olust, rastlöshet, minskad aptit eller trötthet. 

En del får även så kallad aura, ett förstadium till migränattacken. Då kan barnet få något av följande symtom:

  • Delar av synfältet försvinner. Ofta får barnet samtidigt dimsyn, flimmer eller blixtar och sicksacklinjer som uppträder framför ögonen.
  • Barnet kan känna myrkrypningar runt mungipan.
  • Barnet kan känna stickningar i ena armen. Armen kan också domna eller förlora sin rörlighet.

Aura brukar komma strax innan huvudvärken börjar. Symtomen sitter ofta i 5–10 minuter men kan vara kvar upp till en timme innan huvudvärken börjat. Symtomen kan också uppträda samtidigt med huvudvärken. Ofta försvinner symtomen när huvudvärken kommer.

Migrän kan ofta orsakas av stress, trötthet, dålig sömn och viss mat

Migränattacker kommer ofta i samband med stress. Det kan vara anspänning inför en skoluppgift, ett prov, en tävling eller av stoj och stökighet i omgivningen. Fysisk aktivitet, trötthet efter sena kvällar och dålig nattsömn kan också orsaka migrän. Anfallen kan också komma i slutet av veckan då barnet slappnar av och tar det lugnt.

Ibland framkallar viss mat som innehåller ämnet tyramin migränanfall, till exempel choklad och stark ost. Starka lukter, till exempel parfym och starkt, flimrande ljus kan också utlösa migrän.

Vanligt att kräkas vid migrän

Symtomen på migrän varierar med ålder och de är inte alltid så tydliga som det beskrivs ovan. Små barn som har migrän kan se bleka ut och se ut att ha ont. De kan säga ont och peka på huvudet. Vid migränanfall är det vanligt att må illa och kräkas. Hos små barn kan plötsliga kräkningar vara ett tydligt symtom på migrän då barnet har svårt att beskriva hur huvudvärken känns.

Efter att barnet har kräkts brukar huvudvärken bli svagare och försvinna.

Fysisk aktivitet kan förvärra huvudvärken

Vid migrän blir värken ofta värre av fysisk aktivitet. Barnet vill helst hålla huvudet helt stilla. Många blir också känsliga för ljud och ljus och vill helst ligga i ett tyst rum med dämpad belysning.

Huvudvärk vid sjukdom

Huvudvärk kan orsakas av sjukdomar som till exempel förkylning. Ibland kan orsaken vara en allvarlig sjukdom, men det är ovanligt.

Huvudvärk vid infektioner

Det är vanligt att olika infektioner i luftvägarna orsakar huvudvärk, som till exempel förkylning, influensa eller bihåleinflammation. Huvudvärken brukar då sitta i pannan, ansiktet eller i hela huvudet. Oftast är huvudvärken inte så kraftig. Hos små barn kan huvudvärk också vara ett symtom vid öroninflammation.

Huvudvärk på grund av allvarlig sjukdom

Hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation kan orsaka huvudvärk. Vid dessa sjukdomar blir barnet snabbt mycket sjuk, får feber, illamående och ibland kräkningar. Att vara stel i nacken kan också vara ett symtom.

Huvudvärk kan orsakas av vätska under hjärnhinnan eller en växande tumör, men det är mycket ovanligt. Då brukar huvudvärken öka i styrka under dagar eller veckor. Den kan då vara särskilt kraftig på morgonen vilket kan göra att barnet mår illa och kräks. När barnet hostar eller bajsar blir huvudvärken ofta värre.

Annan huvudvärk

Huvudvärk kan utlösas av många saker, till exempel ett slag mot huvudet, bettfel och brytningsfel i ögat.

Huvudvärk efter slag mot huvudet

Huvudvärk efter ett lättare slag går oftast över efter några timmars vila. Men om barnet har slagit sig ordentligt, svimmat eller kräkts i samband med olycka eller våld mot huvudet behöver hen undersökas på en akutmottagning eller barnläkarmottagning så snart som möjligt. Barnet behöver också undersökas på en akutmottagning om något av följande stämmer efter ett slag mot huvudet:

  • Huvudvärken går inte över.
  • Barnet får andra symtom, som svårigheter med motoriken, balansen eller talet.
  • Barnet verkar mycket trött, ger inte samma kontakt som vanligt och är ointresserat av omgivningen.

Huvudvärk och käksmärta

Det är vanligt att barn gnisslar tänder på natten. Det kan ibland göra att barnet får ont i käkmusklerna och tinningmusklerna.

Även vissa bettfel kan bidra till sådan värk, till exempel om tonåringar bara biter på bakre tänderna. Ljud från käkleden, till exempel knäppningar är ett vanligt symtom på detta hos tonåringar.

Det är också vanligt att det känns svårt att gapa, är ömt och stelt i käkarna, i käklederna eller i tinningarna. Orsaken kan vara att tonåringen pressar eller gnisslar tänder under sömnen eller att hen tuggar tuggummi mycket. Huvudvärken vid dessa problem är nästan alltid spänningshuvudvärk och kan komma ofta.

Huvudvärk på grund av brytningsfel i ögat

En del barn blir trötta i ögonen eller får huvudvärk när de läser eller måste ha boken eller skärmen nära ögonen. Då är det viktigt att de får besöka en optiker som kontrollerar synen.

Men det är ännu oklart om det finns samband mellan huvudvärk och olika brytningsfel i ögat, till exempel vid närsynthet, översynthet eller annan synstörning hos barn. Under tonåren är det vanligast att utveckla närsynthet. Ett svagt samband finns mellan översynthet och huvudvärk men däremot inget samband mellan närsynthet och huvudvärk.

Huvudvärk vid psykiska besvär

Många barn och tonåringar med ångest och depression har också huvudvärk. Men huvudvärk kan även komma i samband med andra smärtor, till exempel återkommande ont i magen.

Huvudvärk vid kraftig ansträngning, värme, kyla, hunger och vätskebrist

I samband med kraftig kroppsansträngning, till exempel efter jobbig löpning eller fotbollsmatch, kan barn ibland få huvudvärk som känns pulserande eller dunkande. Huvudvärken försvinner oftast när barnet eller tonåringen har vilat ut efter ansträngningen.

Barn och tonåringar kan också få huvudvärk av kyla då de ätit glass. Huvudvärken kan sitta i ungefär en kvart. En del får också huvudvärk om de inte har ätit på länge eller om de har varit ute mycket under soliga och varma dagar och druckit för lite.

Vad kan jag göra om jag eller mitt barn har huvudvärk?

Vid återkommande huvudvärk är det är bra om barnet lär sig att känna igen situationer som kan bidra till huvudvärken. Då kan hen så småningom lära sig att förebygga den.

Tonåringar kan ofta lära sig själva vad som kan bidra till huvudvärken. Yngre barn kan behöva få hjälp av en vuxen med att känna igen olika saker som kan bidra till huvudvärken och vad som kan lindra.

Att leva hälsosamt kan förebygga huvudvärk

Ett regelbundet liv med regelbundna måltider, lagom av aktiviteter och frisk luft kan hjälpa till att förebygga huvudvärk. Det är också viktigt att få tillräckligt med sömn eftersom sömnbrist och trötthet kan utlösa både spänningshuvudvärk och migrän.  

Läs mer om barn och sömn.

Läs om sömn för dig som är tonåring på UMO.se.

Skriv ner när besvären kommer i en huvudvärksdagbok

Det är bra att göra anteckningar i en så kallad huvudvärksdagbok. Det kan ge viktig information om när och hur ofta huvudvärken kommer och hur den känns. En sådan huvudvärksdagbok gör det lättare att se troliga orsaker till huvudvärken. Yngre barn behöver hjälp och stöd av en vuxen, medan tonåringar ofta kan föra huvudvärksdagbok på egen hand.

Det finns två typer av dagböcker. En anfallsdagbok för migrän, och en för huvudvärk som kommer oftare, till exempel spänningshuvudvärk. I båda dagböckerna anges vilket läkemedel barnet tog vid huvudvärken, dos och antal tabletter och i vilken grad barnet påverkades i det dagliga livet av värken.

Dagboken för migrän innehåller information om symtom som förkänningar, illamående och kräkning. I dagboken för huvudvärk som kommer ofta registreras graden av huvudvärk på en skala, för varje veckodag under en viss tid.

Efter en tid har förhoppningsvis barnet eller barnets anhöriga fått en god uppfattning om vad som har samband med värken. Då kan barnet hjälpa till att förebygga värken genom att känna igen och undvika situationer som bidrar till eller utlöser huvudvärk.

På patientföreningen Huvudvärksförbundet finns exempel på huvudvärksdagböcker som du gratis kan ladda ner

När och var ska jag söka vård?

Boka tid på en vårdcentral eller barnläkarmottagning om barnet får något av följande symtom:

  • Huvudvärk i kombination med långdragen snuva, hosta, ont över pannan eller kinderna.
  • Migränliknande huvudvärk eller långdragen och ofta återkommande huvudvärk som inte går över på några veckor. Det gäller särskilt om huvudvärken har förändrats.

Sök vård direkt på en akutmottagning eller barnläkarmottagning om barnet eller tonåringen har något av följande symtom:

  • Kraftig huvudvärk, feber och trötthet. Hen vill ligga stilla och verkar stel i nacken.
  • Plötslig intensiv huvudvärk och trötthet, samt att hen inte ger samma kontakt som vanligt.
  • Ökande huvudvärk som varat under en tid. Barnet eller tonåringen vaknar av den eller har huvudvärk med kräkningar på morgonen.
  • Huvudvärk som inte går över efter att ha slagit i huvudet.
  • Huvudvärk och samtidigt feber med svullnad och rodnad i ögonvrån.

Kontakta en tandvårdsmottagning vid misstanke om att huvudvärken kan bero på att barnet pressar tänder.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan barnet eller du som är anhörig få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var ni kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Vid ett läkarbesök är det bra om barnet eller du som är anhörig kan berätta så mycket som möjligt om värken. Det är bra att ta med information om huvudvärken i en huvudvärksdagbok eller annan form av anteckningar. Läkaren brukar ställa följande frågor:

  • När hade barnet huvudvärk de senaste gångerna? Ange tidpunkt på dygnet och veckodag, om det går.
  • Har barnet olika sorters huvudvärk, till exempel både migrän och spänningshuvudvärk?
  • Kom värken plötsligt, som ett anfall eller kom den sakta?
  • Hur länge varade värken och hur intensiv kändes den?
  • Var i huvudet kändes värken?
  • Har huvudvärken förändrats?
  • Använder barnet läkemedel mot huvudvärken? Hjälper det? Hur ofta brukar barnet använda läkemedlet?
  • Finns det annat som lindrar eller förvärrar värken, till exempel vissa aktiviteter, situationer eller viss mat, dryck, trötthet, stress eller oro?

Efter samtalet gör läkaren en undersökning av kroppen. Ibland kan barnet också få lämna prover. Barnet kan också få en remiss för bedömning hos en annan specialist.

Behandling med läkemedel

Receptfria och smärtlindrande läkemedel kan lindra huvudvärk vid infektioner, spänningshuvudvärk och migrän. 

Sådana läkemedel kan antingen innehålla paracetamol eller ibuprofen.

För barn över sju år hjälper också läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra. Det ska inte ges till barn under sju år och aldrig till barn som har feber.

Till äldre barn finns receptbelagda läkemedel som är speciellt verksamma mot migränattackerna, så kallade triptaner. Dessa finns i tablettform eller nässprej och kan prövas när receptfria läkemedel inte hjälper. Det är viktigt att följa anvisningarna om antal och dosering på förpackningen.

Läkemedel kan förvärra huvudvärken om de används för ofta

De läkemedel som nämnts här ger bara tillfällig hjälp. De ska därför bara användas under begränsad tid och högst 1-2 gånger i veckan. Det finns också risk att läkemedel framkallar mer huvudvärk om barnet tar dem för ofta eller för mycket.

Kontakta en vårdcentral om läkemedlen inte hjälper mot huvudvärken.

Det är viktigt att skriva upp vilken sorts läkemedel barnet tar och hur mycket, eller vilken dos. Det är för att vara medveten om hur många tabletter barnet tar för att minska risken för huvudvärk som orsakas av läkemedel. Tonåringar kan ofta skriva upp detta själva men yngre barn behöver hjälp av en vuxen.

Viktigt att ta läkemedlet tidigt

Det är viktigt att barnet tar läkemedlet tidigt, redan då huvudvärken är på väg. Det gäller vid både migrän och spänningshuvudvärk. Det är vanligt att vänta för länge, tills huvudvärken har blivit för stark. Då minskar effekten av läkemedlet.

Förebyggande läkemedel finns för migrän som kommer ofta

En del barn som har haft migrän under en längre tid kan få förebyggande receptbelagd medicin. Det gäller främst för barn som har migränfall som kommer ofta, minst en gång i veckan.  

Behandling med fysioterapi

Ibland ger varken tillfälliga läkemedel eller förebyggande läkemedel tillräcklig hjälp. Då kan barnet behöva prova en annan behandling. Det kan till exempel vara behandling med fysioterapi, sjukgymnastik.

Sådan behandling kan vara särskilt bra för barn som har haft en längre tids huvudvärk som kommer ofta, det vill säga flera gånger i veckan. 

Fysioterapi kan hjälpa vid spända muskler i huvudet och nacken

Behandling med fysioterapi kan bland annat vara bra om huvudvärken orsakas av att huvudets och nackens muskler är spända, till exempel på grund av hur barnet eller tonåringen sitter eller håller huvudet. Behandlingen syftar då till ett förbättrat kroppsmedvetande ofta kombinerad med fysisk träning.

Behandling med psykologiska metoder

Det finns olika psykologiska metoder som kan hjälpa mot huvudvärk.

Avslappningsträning

Avslappningsträning ger ofta god hjälp för att lindra värken vid både migrän och spänningshuvudvärk. 

Syftet med avslappningsträningen är att lära barn och tonåringar att minska upplevelsen av stress och huvudvärk. Det sker genom att träna på att använda en metod som ger snabb avslappning när huvudvärken börjar kännas. Detta kan minska värkens styrka och hur ofta huvudvärken kommer. Det har även visats att förbättringen består efter avslutad behandling.

Metoden bör ges av en psykolog. 

Behandling med KBT

Kognitiv beteendeterapi, KBT, vid huvudvärk kan hjälpa barn och tonåringar att minska negativa tankemönster vid huvudvärk. Det kan till exempel gälla så kallade tankar som ”nu kommer huvudvärken igen och jag kan inte göra något åt den”.

Ett annat syfte med KBT är att stötta barnet i att kunna behålla sina vanliga aktiviteter i vardagen så mycket som möjligt.

Barnet behöver vara minst sju år för att få behandling mot KBT. Är barnet yngre än så kan det bli svårt att förstå hur olika kroppssignaler ska kopplas ihop med vissa metoder för att minska huvudvärken.

Självhjälpsprogram på nätet

Det finns också självhjälpsprogram på internet för tonåringar med besvärande huvudvärk.

Programmen utgår ofta från psykologiska metoder som ger god hjälp vid traditionell behandling hos en terapeut. Det kan till exempel vara avslappningsträning och KBT.

Resultatet blir ofta bäst om tonåringen samtidigt har kontakt med en kunnig psykolog som kan stödja och hjälpa till när problem uppstår under behandlingen.

Viktigt med läkarundersökning före behandling

Innan barnet eller tonåringen påbörjar en behandling hos en fysioterapeut, psykolog eller via internet är det viktigt att en läkare först gör en undersökning för att utesluta att en kroppslig sjukdom orsakar huvudvärken.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Läs mer om barn och vårdnadshavares rättigheter i vården.

Läs mer på 1177.se

Till toppen av sidan