FÖRE OCH EFTER OPERATION

Narkos

Narkos, eller sövning som det även kallas, innebär att du inför en operation eller undersökning blir sövd med hjälp av läkemedel. Den djupa sömnen tillsammans med smärtstillande läkemedel gör att du slipper ha ont och ta del av det som händer under operationen eller undersökningen.

Den här texten riktar sig till dig som är vuxen. Läs mer om barn som ska sövas i kapitlet nedan.

Förberedelser

Förberedelserna som beskrivs här är förberedelser som görs på kliniken samma dag som operationen. Du får träffa en narkosläkare före sövningen för att berätta om din hälsa och för att få möjlighet att ställa frågor. Ibland kan du behöva lämna blodprov och genomgå olika undersökningar. Detta för att narkosläkaren ska kunna se att du är i form inför narkosen och den efterföljande operationen.

Före narkosen behöver du alltid fasta så att du inte riskerar att kräkas och få ner maginnehåll i lungorna under sövningen. Fasta innebär att du inte får äta fast föda sex timmar innan narkosen. Du får däremot dricka klara vätskor fram till två timmar innan narkosen.

Här är exempel på klar vätska:

  • läskedryck
  • kaffe och te utan mjölk
  • saft utan fruktbitar
  • vatten.

Det betyder att om du till exempel ska opereras på morgonen fastar du från midnatt. Du kan äta frukost om operationen görs tillräckligt sent på dagen. Reglerna kring mat och dryck före sövning är viktiga att följa. Du får ofta reglerna skriftligt från sjukhuset för att veta vad som gäller.

Det är vanligt att du får några tabletter att ta med lite vatten en stund innan sövningen. Det kallas premedicinering och består av tabletter som är svagt smärtstillande och mot illamående. Eller så får du enbart tabletter mot illamående. Berätta om du vet med dig att du brukar må illa efter narkos, eller har lätt för att bli åksjuk eller sjösjuk. Då kan du få ett långverkande läkemedel mot illamående innan du sövs.

Berätta om du tar några läkemedel

Tala om för läkaren om du tar några läkemedel, eftersom du kan behöva sluta ta dem tillfälligt eller ändra dosen. Det gäller även barn som ska sövas. Det är extra viktigt om det gäller diabetesläkemedel och blodförtunnande läkemedel. Det finns även andra läkemedel som inte ska tas före operation. En bedömning görs av narkosläkaren och information om läkemedel bör du få i god tid före operationsdagen.

Tänk på det här

Det finns risker med att sövas om du har en pågående förkylning och inte är helt frisk. Då behöver operationen flyttas fram.

Här är några andra saker du bör tänka på:

  • Ta bort smycken och piercing.
  • Undvik hudlotion och parfym.
  • Ta bort nagellack.

Så går det till att få narkos

Före narkosen får du ofta lugnande och smärtstillande medel. Narkosmedlet får du antingen direkt i blodet eller så andas du in det genom en mask. Det är vanligast att sövas genom att få smärtstillande läkemedel eller sömnmedel direkt i blodet, genom en tunn plastslang. Det kallas för en venkateter. Genom katetern får du vätska och läkemedel före, under och efter operationen.

Inne på operationssalen

När du är inne i operationssalen får du lägga dig på ett operationsbord. Du får en blodtrycksmanschett runt överarmen, EKG-elektroder på bröstet och en liten klämma på en av handens fingrar. Det gör det möjligt att övervaka hjärtats och lungornas funktion under hela operationen. Ibland krävs ännu mer mätningar och kontroller under narkosen och då informeras du om det.

Extra syre och läkemedel

Först andas du in extra syrerik luft genom en mask som placeras över näsa och mun. Samtidigt får du några olika läkemedel via venkatetern, till exempel smärtstillande läkemedel. Du kan bli torr i munnen. Ibland känns det som att hjärtat slår snabbare eller att du känner dig lite yr en kort stund.

Du får ett narkosmedel som gör att du somnar. Det får du insprutat direkt i blodet genom venkatetern, eller så andas du in sömnmedel genom en mask. Vilken metod som används beror bland annat på vilket ingrepp som ska göras, hur gammal du är, allmän hälsa samt operationsavdelningens rutiner.

Luft genom mask eller tub

När du har somnat kommer narkosläkaren eller narkossköterskan att se till att du får luft. Ibland räcker det med att masken hålls framför näsan och munnen under operationen. Men vid en djupare sövning behöver du få en mjuk slang, en så kallad tub, ner i luftstrupen för att du ska få tillräckligt med luft ner i lungorna. Den förs ner när du redan sover djupt, så du inte upplever något obehag.

Ett alternativ till vanlig tub är larynxmask. Det är en form av tub som bara förs in i bakre delen av svalget och håller bort tungan så att luften lättare kommer ner i lungorna. Larynxmasken gör att du inte behöver sövas lika djupt.

Narkosmedlet gör att du endast sover några minuter. Det finns olika sätt för att förlänga sömnen så att du sover under hel operation. Du kan antingen få mer narkosmedel genom venkatetern eller andas in en gasblandning genom masken som gör att du fortsätter sova.

Hur känner jag mig trygg?

En del kan känna oro inför en sövning, kanske vara rädda för att inte vakna eller för att vara vaken under ingreppet utan att kunna meddela sig. Dagens narkosmedel och metoder för sövning är mycket säkra. Narkosläkaren eller narkossköterskan styr sömnens djup och längd. De avbryter den när undersökningen eller operationen är färdig. De har hela tiden uppsikt över den som är sövd och lämnar aldrig sin plats.

Det är inte ovanligt att tycka att det är obehagligt att bli utlämnad och att inte själv kunna styra och påverka det som händer. Det är tyvärr oundvikligt, men narkosläkaren och narkossköterskan brukar försöka göra det bästa av situationen genom att hela tiden berätta vad de gör och hur det kommer att kännas. Du ska också alltid få möjlighet att få så mycket information om narkosen som du behöver för att känna dig trygg.

Lämnas aldrig ensam

Under hela narkosen övervakas du av en narkossköterska eller narkosläkare. Narkospersonalen sitter nära intill för att se till så att du sover gott och att hjärta och lungor fungerar som de ska.

När operationen eller undersökningen är färdig avbryts narkosen och efter några minuter vaknar du. Efter en lång narkos kan du känna dig ganska trött och vill gärna somna om. Därför får du ligga på en uppvakningsavdelning de första timmarna tills du känner dig lite piggare.

Så mår jag efteråt

Tala om för vårdpersonalen om du har ont efteråt eller känner dig illamående. Då kan du få läkemedel som lindrar besvären.

Du får alltid stanna kvar ett tag på sjukhuset efter att du vaknat.

Effekterna av narkosmedlen finns kvar även efter du har vaknat. Beroende på vilken operation du har gått igenom kan du få åka hem redan samma dag eller bli kvar flera dagar på sjukhuset. Det tar alltifrån en halvtimme upp till ett halvt dygn för narkosmedlen att lämna kroppen.

Kör inte bil eller något annat fordon under det närmaste dygnet. Det kan ibland vara bra att ta hjälp av någon för att komma hem.

Barn som ska sövas

Samma föreberedelser gäller för barn som för vuxna. Barnet ska inte äta något sex timmar innan operationen. Det är tillåtet att dricka klara vätskor fram till två timmar innan narkosen.

Här är exempel på klar vätska:

  • läskedryck
  • kaffe och te utan mjölk
  • saft utan fruktbitar
  • vatten.

Små barn kan få dricka välling eller ammas fram till fyra timmar innan operationen.

På operationsavdelningen får barnet en säng att ligga i och läkemedel i form av nässpray eller utblandat i vätska, till exempel läsk eller saft. Läkemedlet gör att barnet blir lugn och sömnig och inte bryr sig lika mycket om den nya och kanske skrämmande miljön. Ibland kan barnet även få läkemedel stjärten i form av ett stolpiller. Läkemedel som barnet får ingår i förberedelserna inför sövningen. Sedan körs barnet in i operationssalen. En förälder eller närstående får oftast följa med barnet in i operationssalen och vara med tills hen somnar. 

Barnet kan också sövas genom att andas in narkosmedel genom en andningsmask. Då sätts venkatetern på plats när hen har somnat och behöver inte känna sticket. När barnet har somnat får hen ytterligare narkosmedel direkt i blodet.

Bedövningsplåster kan lindra sticket

En del är rädda för att sövas eller känner oro för sticket. Då finns bedövning som gör att själva sticket inte känns i huden. För att bedövningsplåstren ska fungera bra bör de sättas på minst en timme innan. Plåstren finns att köpa receptfritt på apotek.

När operationen är klar körs barnet i sin säng till uppvakningsavdelningen. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket brukar ta upp till en timme. Närstående kan vänta på uppvakningsavdelningen.

Läs mer: Narkoswebben - Narkos för barn och ungdomar, information till föräldrar och närstående.

Varför får jag narkos?

Narkos innebär att du under en undersökning eller operation sover djupt med hjälp av olika läkemedel. Den djupa sömnen tillsammans med smärtstillande läkemedel gör att du slipper ha ont eller uppleva ingreppet. Under sömnen kan du dessutom få muskelavslappnande medel, om det är nödvändigt för den operation du ska genomgå.

Vad händer före narkosen?

Innan du blir sövd behöver du berätta om din hälsa för att sövningen ska kunna planeras på ett bra sätt. Ibland gör narkosläkaren enbart en bedömning utifrån patientjournalen och en hälsodeklaration som du har fått fylla i.

Det här är saker som du kan behöva berätta om:

  • Tidigare narkoser.
  • Användning av läkemedel.
  • Överkänslighet, allergier eller andra sjukdomar.
  • Användning av tobak.
  • Nackproblem.
  • Illamående eller åksjuka.
  • Din kondition.
  • Lösa tänder eller piercing i tungan eller något annat ställe på kroppen.
  • Sura uppstötningar.
  • Mat och dryck de senaste timmarna.

Du kan ibland få lämna en del blodprover och läkaren går igenom till exempel en EKG-undersökning eller röntgen av hjärta och lungor. Om något talar emot en sövning kan narkosläkaren föreslå en annan bedövningsform.  

Sövning eller annan bedövningsform?

Om du är ung och frisk kan du ofta själv få vara med och bestämma om du ska sövas eller få någon annan bedövningsform. När det gäller äldre personer kanske narkosläkaren i stället föreslår ryggbedövning eller lokalbedövning. Dessa bedövningsformer är skonsammare för kroppen än narkos.

Biverkningar eller komplikationer

En del personer kan må illa efter narkosen. Då är det viktigt att tala om det på en gång. Likaså om du har ont efter operationen. Då kan du snabbt få läkemedel som lindrar besvären. Det är vanligt att ha lite ont i halsen efteråt om du haft en andningstub under narkosen.

När är narkos olämplig?

Narkos innebär alltid en viss risk, även om den idag är betydligt mindre än tidigare. För en ung, frisk person är riskerna vid sövning mycket liten. När det gäller äldre personer som kanske har problem med hjärtat, hjärnan, blodtrycket eller andningen ökar riskerna både med narkos och med operation. Inför varje undersökning eller operation görs därför en individuell bedömning av eventuella sjukdomar och behandlingar. Riskerna måste alltid vägas mot vinsterna av att bli opererad, och det är därför vanligt att du får vara med i diskussionen om behandlingen med narkosläkare och kirurg före operationen.

Läkaren kan föreslå en mindre riskfylld bedövningsform om det är möjligt med tanke på ingreppet. Det kan också förekomma att narkosläkaren helt avråder från narkos eller annan bedövning. Det kan innebära att operationen inte kan göras, men det är ovanligt.

Narkos vid andra tillfällen

Utöver operationer kan narkos användas inför vissa undersökningar, exempelvis då ett barn ska röntgas och det är nödvändigt att hen ligger stilla. Även hos tandläkaren kan det finnas möjlighet att bli sövd om du är rädd och spänd vid undersökning och behandling.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din eller ditt barns vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan