VÅRD OCH STÖD FÖR BARN

Barn och skärmtid

Innehållet gäller Gävleborg

Skärmar av olika slag, exempelvis surfplattor, mobiltelefoner, tv-apparater och dylikt, är idag en självklar del i barn och ungdomars vardag. Utifrån den snabba utvecklingen som skett på det här området kan det vara svårt för föräldrar att veta när användandet går för långt och riskerar att bli ett beroende.

Att helt försöka ta bort skärmtid för barn är sällan ett bra beslut. Det riskerar att bli en källa till irritation och konflikter. Barnet riskerar också att hamna utanför de sociala sammanhangen. Skärmrelaterade aktiviteter är i dag ett viktigt sätt för många barn och unga att kommunicera med varandra. Speciellt barn med neuropsykiatriska diagnoser kan ha särskild nytta av skärmar, eftersom det kan underlätta koncentrationen och hjälpa till att få en bättre överblick och göra världen mer tydlig.

Livet framför skärmen kan vara väldigt varierande och har därmed många olika funktioner för användaren, både positiva och negativa. Ett barn som tillbringar mycket tid framför datorn eller med mobilen kan både vara kreativ och passiv; Fixa hemläxor, lösa en gruppkonflikt i skolan, göra en egen video eller slappna av framför en film.

Men när börjar skärmanvändandet likna ett beroende?
Enligt hjärnforskaren Katarina Gospic är regeln enkel: När skärmanvändandet börjar påverka övriga livet på ett ogynnsamt sätt. Till exempel kan det handla om att barnet inte kommer iväg till skolan, struntar i sociala relationer eller börjar isolera sig. Att se över sin egen användning som förälder är också viktigt. Det blir svårt att säga till ett barn att sluta när föräldern själv tittar på mobiltelefonen var sjätte minut.

Det pågår mycket forskning i ämnet och vissa studier pekar på att ökat skärmanvändande kan sättas i samband med depressioner (Liu et al, 2015). Vid en sammanställning av flera studier med totalt knappt 130 000 personer kunde Liu et al dra slutsatsen att fem timmars skärmtid per dag resulterade i en ökad risk för depression med 90 procent. Vid fyra timmar var den ökade risken 50 procent.

Oavsett om den ökade skärmtiden är en del av orsaken eller en del av symtombilden så finns det all anledning som förälder att se över sitt barns skärmanvändande. Det för att kunna fånga upp eventuella varningssignaler i tid och förhindra en utveckling av psykisk ohälsa.

Små barn och skärmtid

På surfplattan eller telefonen finns oändligt mycket lärorikt och kul för det lilla barnet, men också sådant som kan verka skrämmande eller orsaka konflikt när apparaten stängs av. Barn vill gärna ha mer av det roliga. För föräldrarna handlar det om att hjälpa barnet att reglera både omfattningen av och innehållet i skärmtiden.

På samma sätt som föräldrar väljer böcker och läser dem för sina barn kan de välja och dela barnets upplevelser vid skärmen. Gemensam tid vid skärmen kan vara ett sätt för barn och föräldrar att koppla av och mysa tillsammans. Gemenskapen lägger också en grund för vidare förtroende och insyn i vad barnet gör på nätet. Råkar barnet få syn på saker som skrämmer dem är det viktigt att de har en vuxen att vända sig till.

Hur kan då föräldrar förhålla sig till sina barns skärmanvändande?

1. Ta reda på vad ditt barn gör vid skärmen

Avsätt tid och sätt dig in i vad ditt barn gör vid skärmen.

  • Ser på Youtubers - ta reda på vilka Youtubers hen ser på och vilka de är.
  • Spelar spel - sätt dig in i spelet. Ta till exempel reda på vad spelet går ut på, hur lång tid det tar att spela och om det går att spara eller inte. Denna information är viktig för att kunna lägga upp eventuella regler kring spelandet. Går det inte att avbryta matcher eller spara vid vilket tillfälle som helst så behöver ni föra ett resonemang kring hur det ska hanteras.

2. Ta reda på vilken funktion de olika spelen eller aktiviteterna fyller för barnet

För en del barn är skärmaktiviteter det som gör att de klarar av att upprätthålla ett socialt samspel. För dem kan umgänget under aktiviteten vara viktigare än själva aktiviteten. Om föräldern begränsar aktiviteten kan det också medföra en begränsning i barnets sociala liv och på det sättet riskera att barnets mest effektiva sätt att bygga relationer på minskas. Det är därför viktigt som förälder att funder över vilken funktion skärmaktiviteten har för att undvika att begränsa barnets sociala liv.

3. Tydliga regler och ramar kring skärmanvändandet

I många fall är barnet kanske nöjd och visar inga tecken på att må dåligt av skärmanvändandet. Då kanske frågan handlar mer om dig som förälder och att du inte tycker att barnets skärmvanor går ihop med din bild av hur ni ska ha det i familjen. Det bästa är då att tillsammans med barnet göra upp tydliga regler och ramar kring skärmaktiviteterna.

Var öppen och tydlig med vilka regler och ramar som gäller för ditt barns skärmanvändande och förklara varför ramarna behövs på ett sätt som blir begripligt för barnet. Skriv ner reglerna, dels för att ge ett ökat visuellt stöd men också för att tillsammans kunna gå igenom reglerna igen vid behov. Var konsekvent med reglerna men samtidigt lyhörd. Att dra ur sladden innan barnet blivit klar med sitt spel kan för barnet kännas lika hemskt som om du skulle förstöra ett legobygge som hen byggt på i flera timmar.

4. Använd tidshjälpmedel

Barn kan ofta ha svårt med tidsuppfattning, speciellt barn med neuropsykiatriska diagnoser. Om barnet ofta överskrider den överenskomna tiden så kan det bero på att barnet har svårt att planera sin tid snarare än att hen inte respekterar överenskommelsen. Att då skaffa en timer eller en klocka som på ett överskådligt sätt visar hur lång tid det är kvar kan vara en fungerande metod. Många barn kan behöva påminnas en stund innan spelet ska stängas av.

5. Skärmtid som belöning - det ”tråkiga” först

Om barnets skärmtid börjar gå ut över andra sysslor såsom läxor, personlig hygien eller städning av rummet, behöver du som förälder fundera på om speltiden kan användas som belöning för att motivera barnet att fullfölja de ”tråkiga” sysslorna. Läxläsning kan exempelvis belönas med en stunds datorspelade. Det är viktigt att barnet tycker att uppgifterna som ska utföras är rimliga i förhållande till belöningen. Att bara få spela en kort stund efter lång läxläsning kan upplevas som orättvist och inte tillräckligt motiverande.

6. Se upp för varningstecken - hjälp ditt barn hitta andra roliga aktiviteter

Om du upplever att ditt barn spenderar för mycket tid framför skärmen och inte ägnar sig åt något annat på fritiden så berätta det för ditt barn. Du kan förklara för ditt barn att du är orolig och försöka hjälpa hen att hitta en alternativ syssla att göra ibland. Fundera på om det finns någon annan aktivitet som ditt barn skulle tycka om att göra som kan konkurrera med skärmaktiviteterna.

7. Prova att ha skärmfria dagar

Många äldre barn spelar onlinespel som ibland tar lång tid att spela. Här kan det bli problematiskt med speltidsgräns då det ibland är svårt att säga hur lång tid en match kommer att vara. Försök då istället att ha skärmfria dagar i utbyte mot att barnet får spela längre andra dagar. Och det är viktigt att du som förälder föregår med gott exempel. Har ni kommit överens om skärmfria dagar så är det bra om du själv också håller dig ifrån skärmar under denna dag.

8. Se helheten - hitta balansen

Istället för att stirra sig blind på den exakta tiden barnet tillbringar vid skärmen kan det vara bra att tänka på vad som är viktigt att barnet gör i vardagen. Hur kan en fungerande vardag skapas där barnet får alla sina behov tillgodosedda? Barnet behöver komma iväg till skolan, få mat och sömn, röra på sig och även delta i familjeaktiviteter. Anpassa vardagen utifrån de behov som finns för barnet och familjen.

Att som förälder också försöka nyansera perspektiven och inte bara se skärmanvändandet som något negativt är viktigt för att kunna ha en bra dialog med barnet och tillsammans få till en bra balans. För många barn är tiden framför en skärm också en tid då de vilar. När det gäller dataspel finns även flera positiva aspekter, såsom att barnet utvecklar reaktionsförmåga eller lär sig engelska.

Tänk på det här som förälder:
  • All skärmtid är inte negativ. Men om barnet inte klarar av sin vardag så är det ett varningstecken att vara uppmärksam på.
  • Ha gemensamma och tydliga skärmregler. Barn gör som vuxna gör!
  • Visar barnet tecken på psykisk ohälsa? Ta reda på huvudorsaken till det. Finns det något i omgivningen som gör att barnet tar sin tillflykt till skärmar?
  • Små barn behöver mer stöd än större barn. Hjälp till och styr upp pauser.
  • Skapa balans och se helheten. 
  • Visa intresse för barnets aktiviteter.

Referenser

Adhd-center. 2018. Om datorspelande

Liu, M., Wu, L., Yao, S. 2015. Dose–response association of screen time-based sedentary behaviour in children and adolescents and depression: a meta-analysis of observational studies. British Journal of Sports Medicine. Vol: 50.

Rädda Barnen. 2018. Skärmtid: Så undviker du att ditt barn blir beroende

Till toppen av sidan