På förlossningen och BB

Föräldrainformation från BB

Innehållet gäller Gävleborg

Välkommen till BB och förlossning i Hudiksvall och Gävle. Att föda barn är en unik händelse i människors liv. På BB och förlossning i Gävle och Hudiksvall kan ni som nybliven familj få det stöd och den information som behövs för att få en så trygg start som möjligt.

Nyfödd bebis som ligger på skötbord

Barnet

Naglar 

Naglarna på ett nyfött barn är mjuka och kan vara långa redan vid födseln. Undvik att klippa naglarna med sax, använd istället fil eller försök försiktigt dra av långa naglar.

Navel 

Navelstumpen faller bort av sig själv, vanligen inom två veckor. Det kan lukta illa och komma lite färskt blod då navelstumpen lossnar. Tvätta och torka torrt dagligen. Var observant på hudrodnad runt naveln.

Hud  

Huden är känslig hos nyfödda. Var därför noga med att hålla huden ren och torr för att undvika rodnad och irritation. Vid torr hud är det viktigt att återfukta.

Toxiskt utslag eller hormonplitor är röda utspridda utslag som kan ses på hela kroppen. Barnet kan också ha milier. Det är små, vita och hårda prickar, vanligast i ansiktet. Dessa prickar och utslag är ofarliga och försvinner med tiden.

Läs mer om toxiskt utslag hos nyfödda 

Att tänka på:

  • kontrollera alla hudveck dagligen
  • fosterfett kan strykas ut på torra hudpartier
  • bröstmjölk eller babyolja kan användas för att återfukta
  • undvik tvål och parfymerade produkter.

Gulsot hos nyfödda

Gulsot är vanligt hos nyfödda och ses som en gulnad i hud och ögonvitor. Den är vanligtvis tillfällig och försvinner inom de två första levnadsveckorna.

Tips och råd:

  • observera barnets hud och ögonvitor dagligen
  • observera om barnet kissar och bajsar
  • var uppmärksam på om barnet blir slö och inte orkar äta som vanligt.

Bad

Du som förälder kan själv bestämma tidpunkt för barnets första bad. Det är inte nödvändigt att bada varje dag, några  gånger per vecka är tillräckligt. Vattentemperaturen ska vara 37 grader, använd gärna badolja för att återfukta huden. Var noga med att torka torrt i alla hudveck efteråt.

Hormonpåverkan

Den första tiden efter förlossningen kan barnet påverkas av hormonomställningen efter födseln. Detta kan ses på flera olika sätt. Samtliga fynd är normala, ofarliga och försvinner med tiden.

  • svullna bröstkörtlar
  • svullna könsorgan
  • flytning, blödning hos flickor

Illamående

Det är vanligt att det nyfödda barnet mår illa och kräks, vilket ofta orsakas av att hen svalt fostervatten. En lätt framåtlutad position eller sidoläge underlättar om barnet ulkar och kräks.

Näsa och andningsvägar

Andningen hos nyfödda barn är oregelbunden och sker endast genom näsan. En del är täppta och nyser för att rensa de övre luftvägarna från fostervatten och slem. Det beror alltså inte på förkylning hos barnet.

Tips och råd:

  • Bröstmjölk och koksaltlösning verkar avsvällande vid täppt näsa och kan med fördel droppas i näsan vid besvär.

Ögon 

De första dagarna kan ögonen vara svullna och små blödningar på ögonvitorna kan ses. Detta uppstår på grund av trycket barnet utsätts för i samband med den vaginala födelsen. Ögonen kan också vara kladdiga då barnet ofta har trånga tårkanaler. Samtliga symtom försvinner inom några dagar.  

Urin 

Barnet bör kissa under första levnadsdygnet. De första dagarna har barnet små urinmängder. Urinen kan vara röd eller orange till färgen vilket orsakas av salter och är normalt. Med ökat matintag ökar antalet blöta blöjor per dygn. Urinen blir då också mindre koncentrerad och mer genomskinlig till färgen. 

Avföring

Det nyfödda barnets avföring kallas barnbeck eller mekonium. Det är grönsvart till färgen samt har en seg konsistens. Efter någon dag kommer avföringen bli ljusare och lösare då barnet får i sig mer mjölk. Barnet kan ibland bajsa så ofta som vid varje mattillfälle.

Barn som enbart ammas blir i regel inte förstoppade. Barn som äter endast modersmjölksersättning kan ibland drabbas av förstoppning.

Läs mer om det nyfödda barnets bajs

Skydda barnet mot infektion

Det nyfödda barnet har ett visst skydd mot infektioner eftersom antikroppar från mamman överförts under graviditeten. Barn som ammas får extra skydd genom bröstmjölken. Trots detta finns ändå en ökad känsligt för infektioner. Undvik därför att vistas med barnet i stora folksamlingar.

Nyfödd bebis på mammas bröst
Alla i familjen som vill kan ha barnet hud mot hud.

Hud mot hud

Alla i familjen som vill kan ha barnet hud mot hud. De kvinnor som planerar att amma har särskilt stor fördel av att ha sitt barn hud mot hud de första dygnen. Detta för att underlätta amningsstarten.

Fördelar med hud mot hud:

  • stabiliserar barnets blodsockernivå och kroppstemperatur
  • lättare att lära känna barnets olika signaler
  • stimulerar till tätare amning vilket är positivt för mjölkbildningen
  • verkar avslappnande för båda parter
  • är bra för anknytningen.

Sömn och sova tillsammans

Det nyfödda barnets dygnsrytm kan kännas främmande för många och stämmer oftast inte med vad föräldrar är vana vid. För att samla kraft och energi är det bra att passa på att sova medan barnet sover.

Det kan innebära att barn och förälder delar säng, hela eller delar av natten. Eller att barnet sover i egen säng alldeles intill förälderns. Att sova tillsammans kan för en del upplevas praktiskt och kan underlätta amningen. Det är viktigt att det sker på ett medvetet och säkert sätt.

Att tänka på:

  • barnet ska sova på rygg
  • se till att barnet har fria luftvägar
  • ta bort föremål som kan hamna framför barnets ansikte
  • barnet ska vara lagom varmt och kunna röra sig
  • föräldrar som röker eller snusar, druckit alkohol eller är påverkade av mediciner ska inte sova i samma säng som barnet
  • sover du och barnet i samma säng bör barnet ha en egen plats i höjd med ditt huvud
  • amma om möjligt. För dig som inte ammar, låt barnet använda napp.

Det nyfödda barnets kropp – vanliga funderingar 

Ta hand om ett nyfött barn 

Kontroller på barnet

POX

Vid sex timmars ålder kontrolleras barnets syremättnad i blodet med en pulsoximeter. Undersökningen är helt smärtfri och tar bara någon minut. Undersökningen görs bland annat för att upptäcka tidiga hjärtfel och infektioner.

Barnläkarundersökning

Under vårdtiden undersöker en barnläkare ditt barn, tidigast vid sex timmars ålder. Vid undersökningen kontrollerar barnläkaren bland annat hjärta, lungor och reflexer.

Viktkontroll

Vikten kontrolleras strax efter födseln samt vid utskrivning: Vid behov kontroleras vikten tätare. Det är vanligt med viktnedgång de första dagarna innan amning eller matning kommit igång.

Kontroll av gulsot

Under vårdtiden kontrolleras barnet om hen har gulsot. Undersökningen är helt smärtfri. Vid höga värden kompletteras undersökningen med ett blodprov.

PKU-prov

PKU-provet är ett blodprov som tas på alla nyfödda i Sverige tidigast efter 48 timmars ålder. Genom PKU-provet går det att få reda på om barnet har medfödda ämnesomsättningssjukdomar. Dessa sjukdomar är ovanliga och upptäcks de i tid så kan de flesta behandlas.

Hörseltest

Ett hörseltest görs under tiden på BB. Undersökningen innebär inget obehag för barnet och kan i vissa fall behöva upprepas då fosterfett i öronen kan ge felaktigt svar.  

Blodsocker

Vissa barn löper ökad risk för att utveckla lågt blodsocker under de första levnadsdygnen. Dessa är till exempel barn till mammor som har diabetes eller barn som är för tidigt födda. Kontroll utförs även på de barn som uppvisar symtom för lågt blodsocker. Det kan handla om att barnet är slött, skakar eller har ryckningar.

Läs mer om undersökningar av barnläkare 

Du som föder

Blödning eller avslag

Den vaginala blödningen efter förlossningen kallas för avslag. Den förekommer vid både vaginal- och förlossning med kejsarsnitt.Avslaget består av blod, sårvätska och slemhinna, som är rester från livmodern där moderkakan suttit.

Blödningen är som rikligast de första dygnen och minskar sedan efter hand. Avslaget varar vanligen 6–8 veckor och övergår sista tiden till en brunaktig flytning. Under den här perioden finns en viss ökad risk för infektion.

Mensen kan komma redan efter någon månad, men ofta dröjer det längre om du ammar. Eftersom du oftast får ägglossning innan första mensen behöver du preventivmedel om du inte vill bli gravid.

Att tänka på:

  • undvik att bada, använda tampong och menskopp
  • använd kondom vid samlag
  • kontakta vården vid kraftig blödning, feber, illaluktande avslag eller smärta i magen.

Eftervärkar 

Efter förlossningen är det vanligt med eftervärkar. Det beror på att livmodern nu börjar dra ihop sig för att återgå till sin normala storlek. Det är vanligt att eftervärkarna kan upplevas mer smärtsamma efter fler förlossningar.

Tips och råd:

  • receptfria smärtstillande tabletter som till exempel Paracetamol och Ibuprofen kan lindra smärtan
  • värme mot magen kan vara hjälpsamt, till exempel värmedyna
  • det går också bra att använda till exempel TENS eller akupunktur.

Urin- och tarmfunktion 

Vissa kan uppleva det svårt att kissa efter förlossningen och det kan svida lite i eventuella bristningar. Första veckan efter förlossningen kan det vara svårt att hålla urin. Efter sex veckor ska du som fött barn kunna hålla urinen även med fylld urinblåsa.

Du ska alltid kunna hålla tillbaka avföring, om det inte gäller diarré. Det kan dock ta upp till tre månader att kunna hålla gaser. Upplever du urin- och tarmbesvär bör dessa succesivt minska inom tre månader med hjälp av bäckenbottenträning. Har du frågor kontakta BB-mottagningen (se under kontakt) eller barnmorskemottagningen

Att tänka på:

  • kissa regelbundet, cirka var 3–4 timme
  • drick rikligt, minst 1,5 liter per dygn, gärna mer
  • vid sveda, testa kissa i duschen eller skölja med ljummet vatten samtidigt.

För en del kvinnor kan det ta lite tid att komma igång med magen efter förlossningen. Att bajsa första gången kan upplevas skrämmande, särskilt om en bristning uppstått i mellangården. Även hemorrojder kan upplevas besvärande och smärtsamt.

Tips och råd:

  • ät fiberrik kost och drick rikligt med vätska
  • att hålla emot i mellangården i samband med toalettbesök kan underlätta tarmtömning
  • vid smärtsamma hemorrojder finns receptfri salva samt suppositorier på apoteket.

Underlivet efter förlossningen

De flesta kvinnor får någon liten bristning i underlivet i samband med förlossningen. Bristningen kan innefatta hud, slemhinna och muskler. Ungefär 3 av 100 kvinnor får en bristning som även innefattar ändtarmens ringmuskler. Ibland läggs ett klipp, för att göra plats för barnets huvud i slutet av förlossningen.

Den sexuella lusten efter förlossningen kan variera. Du bestämmer själv när du vill återuppta samlivet. Penetrerande sex bör undvikas så länge det gör ont och så länge såret läker. Slemhinnorna i underlivet är extra sköra om du ammar.

Att tänka på:

  • skölj utsidan av underlivet med ljummet vatten 1–2 gånger om dagen, använd inte tvål
  • receptfria tabletter med paracetamol och ibuprofen kan tas vid smärta i underlivet
  • isbinda (en vanlig binda som du fuktar med vatten sen lägger i frysen) kan upplevas smärtlindrande och minskar svullnaden i underlivet de första dygnen
  • det kan hjälpa med receptfri östrogenkräm eller glidmedel om du upplever sköra slemhinnor.

Information från fysioterapeuten

Börja träna bäckenbotten så snart du kan efter förlossningen, genom att ”hitta knipet“. Hitta knipet gör du genom att du kniper bak ifrån ändtarmen, fram mot underlivet.

Promenader är ett bra val av aktivitet i början och du kan öka sträckan succesivt. Vänta med högintensiv fysisk aktivitet så som hopp, löpning och tung styrketräning under den första tiden, tills bäckenbotten har blivit starkare.

Det är vanligt att uppleva viss tyngdkänsla i underlivet fösta tiden efter förlossningen. Upplever du urin- och tarmbesvär bör dessa succesivt minska med hjälp av bäckenbottenträning inom tre månader.

Bäckenbottenutbildning

Psykologiska aspekter och baby blues

Att bli förälder är en stor omställning. Det kan i början kännas ovant och svårt. Det är vanligt att uppleva många olika känslor, positiva som negativa. 

Några dagar efter förlossningen är det normalt att du som fött barnet känner nedstämdhet, oro och förtvivlan som kommer och går. Det kallas för baby blues och beror troligtvis på hormoner och den psykologiska omställningen det innebär att bli förälder. Detta kan även upplevas för dig som medförälder.

Dessa känslor brukar gå över inom de två första veckorna. Om nedstämdheten och oron inte försvinner kan det vara tecken på depression. Mer än var tionde kvinna insjuknar i depression efter förlossningen. Om du misstänker att du drabbats av en förlossningsdepression ta kontakt med din barnmorska på barnmorskemottagningen eller din hälsocentral.

Att amma har många fördelar för både dig och barnet.

Amning

Att amma har många fördelar för både dig och barnet. Tidig amningsstart har stor betydelse för att det ska bli en fortsatt god amning. Amningen bör initieras direkt efter förlossningen då barnet läggs hud mot hud på ditt bröst.

Fördelar för dig är bland annat:

  • minskad risk för bröst- och äggstockscancer, diabetes typ 2 samt depression
  • mindre blödning efter förlossningen
  • stabiliserar blodtrycket.

Fördelarna för barnet är bland annat:

  • minskad risk för plötslig spädbarnsdöd
  • minskad infektionsrisk
  • minskad risk för ohälsa senare i livet.

Bröstmjölksbildning

Det är i huvudsak två hormoner som är involverade i mjölkbildningen, prolaktin och oxytocin. Prolaktin styr bildandet av mjölk och oxytocin utdrivningen av mjölken i bröstet. För att tillräckligt med mjölk ska produceras är det viktigt att barnet får suga ofta, därför är det bra med fri amning. Hur ofta och länge varje amningstillfälle varar varierar och är individuellt från barn till barn.

Amning de första dygnen

Första dygnet efter förlossningen kan barnet vara trött och sova mycket. Under det andra levnadsdygnet brukar och bör barnet vilja suga ofta och mycket. Ett bra mål är att amma minst åtta gånger varje dygn. Det är normalt med betydligt fler amningstillfällen varje dygn.

Innan den mogna mjölken runnit till kan barnet vara missnöjd, vilket är ett vanligt beteende. Som förälder kan det leda till känslor av oro och att inte räcka till. Fortsätt att amma på barnets signaler och vara hud mot hud.

Barnets amningssignaler:

  • smackar
  • vrider eller lyfter på huvudet
  • gnyr
  • för händerna mot munnen
  • skriker.

Råmjölk

Den första mjölken kallas råmjölk och bildas i brösten redan under graviditeten. Denna mjölk är mycket betydelsefull för barnet och är idealiskt anpassad näringsmässigt. Mjölken innehåller också antikroppar som skyddar mot infektioner. Råmjölken övergår succesivt till mogen mjölk och tillgodoser i de allra flesta fall näringsbehovet de första dagarna. Ingen extra mat eller vätska behövs.

Det finns dock undantagsfall där matning med modersmjölksersättning eller pumpad alternativt donerad bröstmjölk kan behövas, till exempel vid lågt blodsocker eller kraftig gulsot.

Mjölktillrinning – mjölkstas

Den mogna mjölken brukar rinna till omkring dag 3 eller 4 efter förlossningen. Det är då vanligt att få lätt feber samt svullna och spända bröst. Det kan även bildas ömma knölar i brösten, det är normalt och kallas för mjölkstas. Detta sker vanligtvis under den första veckan efter förlossningen och ska inte blandas ihop med mjölkstockning. Symtomen beror på en ökad blodtillförsel och vätskeansamling i brösten.

Handmjölkning

Att ha kunskap om handmjölkning kan många gånger vara praktiskt. Till exempel för att kunna ge råmjölk till barnet om hen inte är villig att suga eller för att ”lätta på trycket” vid spända bröst och vårtgårdar. Genom handmjölkning stimuleras också mjölkproduktionen i de fall då barnet inte kan eller orkar suga. 

Inför handmjölkning förbereds bröstet genom att stryka på bröstet i riktning mot bröstvårtan. Detta för att stimulera utdrivningsreflexen. Forma tummen och pekfingret som ett C runt bröstet. Tryck fingrarna eller handen in mot bröstet och sedan ihop mot varandra. Flytta greppet runt bröstet för att optimera tömning av de olika mjölkgångarna. Handmjölka i lugn takt. Det kan ta en stund innan utdrivningsreflexen aktiveras.

Läs mer att handmjölka och pumpa ur bröstmjölk 

Ömma och såriga bröstvårtor 

Det är vanligt att i början av amningsperioden uppleva ömma bröstvårtor. Det kan göra ont då barnet suger tag samt en kort stund därefter. Är smärtan ihållande eller blir värre under amningstillfället är det ett tecken på att något är fel. Det kan bero på ett felaktigt sugtag om bröstet, vilket kan göra att du får såriga bröstvårtor.

Målet är att barnet ska ta ett så stort tag om bröstet som möjligt. För att optimera sugtaget krävs en god amningsposition. Mage mot mage och med nästippen i höjd med bröstvårtan är en bra utgångspunkt för att lyckas med sugtaget.

Läs mer om hur barnet får rätt sugtag

Napp 

Undvik napp tills mjölken runnit till och amningen fungerar. Det finns annars en risk för att barnet nöjer sig med nappen istället för att amma och då inte får i sig tillräckligt med mat. Att suga på bröstet och napp innebär olika tekniker. En del barn kan ha svårt att skilja på dessa.

Så ammar du

Bra mat när du ammar 

Till dig som inte ammar

Det kan finnas olika anledningar till att inte amma. Oavsett är närhet och kroppskontakt viktigt för barnet och matstunden är ett bra tillfälle för närhet och samspel. Famnen ska vara den naturliga platsen när barnet matas. Mata barnet på dess signaler. Normal viktuppgång och god urinproduktion talar för tillräckliga matmängder, vilket kan variera mellan olika matningstillfällen.

Hemgång

BB-mottagning

Den nyblivna familjen får som tidigast åka hem sex timmar efter förlossningen, om allt är bra med mamma och barn. Åker ni hem innan barnet blivit 48 timmar gammalt bokas ett återbesök till BB-mottagningen för uppföljande kontroller samt information.

Du kan även kontakta BB-mottagningen vid besvär av bristning eller klipp, eller om du har andra besvär första tiden efter förlossningen.

Amningsmottagningen

Vid problem eller frågor gällande amning kan du kontakta amningsmottagningen. Där arbetar barnmorskor som hjälper till med råd och stöd via telefon eller fysiska besök. Mottagningen är öppen för rådgivning dygnet runt.

BB- och amningsmottagning Gävle

BB-mottagning Hudiksvall (dagtid)

BB Hudiksvall (dygnet runt)

Barnavårdscentral

Efter avslutande kontroller på BB-mottagningen sker en överföring till barnavårdscentral. Kontakten med barnavårdscentralen bör ske under första veckan efter att du kommit hem.

Barnmorskemottagning

Efterkontroll erbjuds 6–8 veckor efter förlossningen. Vid efterkontrollen får du träffa din barnmorska som kontrollerar dig och din läkning efter förlossningen.

För att boka tid kontakta barnmorskemottagningen.

Efterkontroll:

  • uppföljning psykisk och fysisk hälsa
  • genomgång av förlossningen
  • samtal om behov av preventivmedel
  • gynekologisk undersökning, läkning och funktion efter eventuell bristning eller klipp
  • bäckenbottenträning samt fysisk aktivitet efter graviditet och förlossning.

Kontakt

Gävle

BB och gynekologisk avdelning Gävle 

BB- och amningsmottagning Gävle 

Gynekologisk mottagning Gävle 

Hudiksvall

BB-mottagning Hudiksvall 

BB Hudiksvall

Gynekologisk mottagning Hudiksvall 

Logga in på 1177.se

Du kan också kontakta mottagningarna genom att logga in på 1177.se eller få råd av sjuksköterskor när du ringer 1177. 

Läs mer om att logga in på 1177.se 

Läs om att ringa 1177 

Amning

Amingshjälpen 

Till toppen av sidan