Cystor på äggstockarna

Det vanligaste är att ha cystor på äggstockarna utan att märka det. Men ibland ger cystorna ett eller flera av följande symtom:

• Du har ont i magen. Det kan göra ont hela tiden eller komma när du anstränger dig. Det kan också göra ont i en viss kroppsställning, för att det då uppstår ett tryck mot cystan.
• Du får plötsligt mycket ont i magen. Det kan bero på att det kommer ut vätska eller blod från cystan.
• Du känner ett tryck eller en tyngd i magen. Det kan bero på att cystan trycker mot andra organ.
• Du behöver kissa oftare. Det kan bero på att cystan trycker mot urinblåsan.
• Det gör ont när du har vaginala eller anala samlag.
• Du känner en knöl i nedre delen av magen.
• Du har börjat få kraftig mensvärk, som du inte har haft förut.
• Mensen kan bli oregelbunden. Det beror på att cystan producerar hormoner som stör ägglossningen.

Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om något av följande stämmer in på dig:

• Du känner en knöl eller något som ömmar eller trycker i nedre delen av magen, nedanför naveln.
• Du känner ett tryck mot urinblåsan.

Det är ofta inte bråttom.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du plötsligt får mycket ont i underlivet eller nedre delen av magen som inte går över efter en stund. Om mottagningarna har stängt söker du vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Cystor på äggstockarna brukar undersökas av en gynekolog på antingen en gynekologisk mottagning eller på ett sjukhus.

En ultraljudsundersökning är ett bra sätt för gynekologen att se om du har en cysta. Gynekologen gör oftast ultraljudsundersökningen med hjälp av en stavformad ultraljudsgivare som förs in i slidan. Det här kallas för ett vaginalt ultraljud.

Undersökningen sker i samband med en gynekologisk undersökning. Hela undersökningen tar ungefär 15 minuter.

Genom ultraljudsundersökningen kan gynekologen ofta, men inte alltid, skilja på olika typer av cystor. Beroende på vad gynekologen ser på ultraljudet kan du också bli undersökt med röntgen och få lämna blodprov.

En cysta är en vätskefylld blåsa. Det finns olika slags cystor som du kan få på äggstockarna.

Godartade cystor på äggstockarna delas in i fyra typer:

• funktionella cystor
• chokladcystor
• godartade tumörer
• dermoidcystor.

Funktionella cystor

Den vanligaste typen av cysta på äggstocken är en funktionell cysta. Det är vanligt att ha funktionella cystor. De är alltid godartade och kommer oftast på en äggstock i taget.

Funktionella cystor bildas efter ägglossningen. Därför är de vanligast under de år du har mens, men de kan komma även efter klimakteriet.

Preventivmedel som bara innehåller gulkroppshormon kan ibland störa ägglossningen och göra att funktionella cystor bildas. Minipiller och hormonspiral är exempel på sådana preventivmedel.

Det finns två typer av funktionella cystor, de bildas på olika sätt. Läs mer om hur funktionella cystor bildas här.

Chokladcystor                          

Sjukdomen endometrios kan ge något som kallas för chokladcystor. Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna på andra ställen än på insidan av livmodern. Chokladcystor kan bildas om livmoderslemhinnan sitter på äggstocken. Namnet kommer av att de ofta innehåller levrat blod som liknar mörk choklad.

Godartade tumörer – en annan form av cystor

Godartade tumörer kan bildas på olika ställen i kroppen. I äggstockarna blir det i form av cystor. Dessa hänger inte samman med ägglossningen till skillnad från de funktionella cystorna. De flesta är blåsor som innehåller vätska eller slem och sitter oftast bara på ena äggstocken.

Det finns ingen känd anledning till att man får den här typen av cystor.

Ibland blir den här typen av cystor stora. De kan bli upp till 50 centimeter i diameter och innehålla flera liter vätska.

Godartade tumörer på äggstockarna är vanligare efter 40 års ålder.

Dermoidcystor

En typ av godartade tumörer är dermoidcystor. De kallas även för tvillingcystor. De uppstår i äggceller och kan utvecklas till olika typer av vävnad i kroppen. Dermoidcystor kan därför innehålla till exempel talg och hår.

Dermoidcystor är ganska vanliga, men inte alls lika vanliga som funktionella cystor. Orsaken till att man får dermoidcystor är okänd.

De upptäcks oftast när man är i trettioårsåldern. De sitter oftast på bara den ena äggstocken, men ibland på båda äggstockarna.

Borderlinetumörer

Det finns också en annan typ av tumör som kan bildas på äggstocken. De kallas för borderlinetumörer. De är varken godartade tumörer eller cancer, utan ligger någonstans mittemellan. Borderlinetumörer sprider sig oftast inte i kroppen men behandlingen är ungefär densamma som vid äggstockscancer.

Äggstockscancer

En cysta kan vara äggstockscancer. Det orsakas av att celler i äggstocken börjar dela sig okontrollerat, så att en cancertumör bildas.

Äggstockscancer är vanligast efter klimakteriet. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder.

Du kan läsa mer om äggstockscancer här. 

De vanligaste cystorna brukar försvinna av sig själva och du behöver oftast ingen behandling. Cystan kan ibland behöva opereras bort. Om du behöver opereras sker det på sjukhus.

Funktionella cystor brukar försvinna av sig själv

Läkaren brukar vänta med att behandla cystor som är mindre än fem centimeter i diameter och ser godartade ut på ultraljud. Funktionella cystor försvinner ofta av sig själv. Efter sex till tolv veckor brukar gynekologen göra en ny ultraljudskontroll för att se om cystan har försvunnit.

Ibland behöver cystor opereras bort

Ibland kan det bli nödvändigt att operera bort en cysta. Det gäller till exempel om något av följande har hänt:

• Cystan har blivit så stor att du får besvär av den.
• En blödning har uppstått på grund av cystan.
• Cystan har gjort att äggstocken har vridit sig.

Dermoidcystor och chokladcystor behöver ofta opereras bort. Ibland kan det vara svårt att skilja mellan cystor och äggstockscancer, och då måste du opereras.

Tumörer opereras alltid bort

Godartade tumörer växer långsamt, men de försvinner inte av sig själv utan måste opereras bort. Du får oftast en tid för operation redan när cystan upptäcks om läkaren tror att det kan vara en godartad tumör eller cancer.

Var fjärde cysta som har opererats bort för att det finns en misstanke om cancer är godartad.

Det är vanligare att en cysta är äggstockscancer om du har kommit i klimakteriet. Därför rekommenderar läkaren oftare en operation då.

Titthålsoperation är en vanlig metod för att operera cystor och godartade tumörer

Cystor opereras oftast med titthålsteknik. Det kallas också för laparoskopi.

Operationen görs på sjukhus. Du blir sövd och får först ett litet snitt nedanför naveln. En lampa med en kamera i toppen förs in i snittet. Detta instrument kopplas till en bildskärm. Därefter gör läkaren ytterligare två eller tre små snitt nedtill på magen för de kirurgiska instrumenten. Det kan behövas ett större snitt om det uppstår komplikationer.

Operationen tar ungefär en timme. Efter en titthålsoperation är det vanligt att få ligga kvar på sjukhuset i ett eller två dygn.

Det brukar göra ont i magen i några dagar efteråt. Du kan också känna en smärta som strålar upp mot axlarna, men det går över. Det går bra att ta receptfria smärtstillande läkemedel mot smärtorna.

Ibland görs en magoperation

Ibland görs en magoperation i stället för en titthålsoperation. Skillnaden är att magen öppnas med ett längre snitt vid en magoperation. Efter en sådan operation får du vara kvar på sjukhuset lite längre.

Ibland måste läkaren operera bort äggstocken

Vid en operation försöker läkaren i första hand enbart ta bort cystan. Ibland kan det bli nödvändigt att ta bort hela äggstocken om den har blivit skadad.

Det finns två äggstockar som sitter på varsin sida om livmodern. Äggstockarna är ovala och ungefär tre centimeter långa.

Äggstockens huvuduppgifter är att producera ägg och utsöndra hormoner. Ägget bildas inuti en äggblåsa i äggstocken. Vanligtvis går det hål på äggblåsan vid ägglossningen. Då faller äggblåsan ihop. Sedan lossnar ägget och fångas upp av äggledaren. Efter det omvandlas äggblåsan till en så kallad gulkropp i äggstocken.

En funktionell cysta bildas från äggblåsan eller gulkroppen

Ibland händer det att äggblåsan inte faller ihop efter ägglossningen. Då kan äggblåsan dra till sig vätska, öka i storlek och bilda en cysta. Samma sak kan hända om inte har någon ägglossning. Du som har kommit i klimakteriet kan ha kvar äggblåsor fast du inte har ägglossning längre, och kan därför också få funktionella cystor. Det här kallas för en follikelcysta.

Det är mindre vanligt, men det händer att en gulkropp drar åt sig vätska och bildar en cysta. Det här kallas för en gulkroppscysta. Ibland kan det också börja blöda i den här typen av cysta.

Cystor som har bildats av äggblåsor som inte har fallit ihop försvinner oftast av sig själv efter någon månad eller några månader. Cystor som har bildats av en gulkropp finns kvar en längre tid.

Vissa personer har lättare än andra för att få funktionella cystor. Det finns ingen känd anledning till att det är så.

Du som ofta får funktionella cystor kan få förebyggande behandling i form av mellanpiller eller p-spruta. De hindrar ägglossningen, och på så sätt kan inte nya cystor bildas.

Det finns ingen förebyggande behandling mot andra typer av cystor.

En cysta kan göra så att äggstocken vrider sig, men det är ovanligt. Blodcirkulationen till äggstocken försämras då och du får mycket kraftiga smärtor som kommer i intervall, med pauser emellan.

Detta är lite vanligare om du har dermoidcystor. Det beror på att den typen av cystor ofta är tyngre än andra, och tyngden gör att äggstocken vrider sig lättare.

Ibland behöver läkarna operera bort den äggstock där cystan sitter, men det är ovanligt. Det går att bli gravid även om man bara har en äggstock kvar.

Du kan få cystor och godartade tumörer när du är gravid. Äggstockscancer däremot är mycket ovanligt under graviditeten. Cystor kan opereras bort även under graviditeten om det behövs.

Det ovanligt med funktionella cystor om du ammar, eftersom ägglossningen då är hämmad.

Många blir oroliga av att få veta att de har cystor på äggstockarna. Du som vill bli gravid i framtiden kanske oroar dig för hur cystan ska påverka den möjligheten.

Om du är orolig eller får ont av cystan när du har sex kan sexlusten minska under en period.

Som närstående kan du också bli orolig om den som har cystor har ont av cystorna. Du kanske också funderar på din närståendes möjligheter att bli gravid. Då kan det vara bra att försöka prata med varandra om hur ni upplever situationen.

Cystor på äggstockarna kan påverka livet på olika sätt. Hur stora förändringarna blir för dig beror på vilken typ av cysta du har, vilken behandling du behöver, om du har andra sjukdomar och hur du mår i övrigt. För de flesta försvinner cystorna utan behandling och påverkar inte livet alls efter det.