Skador på händer och fötter

Benbrott i fot och tår

Du kan bryta ett ben i foten om du till exempel faller eller råkar tappa något tungt på den. En bruten tå brukar oftast läka av sig själv, medan andra skador kan kräva gips eller operation.

Symtom

När du har skadat foten eller tårna är det vanligt att du har ett eller flera av följande besvär:

  • Det gör ont.
  • Det är svullet.
  • Det blir blåmärken eller lite rött.
  • Det är svårt att stödja på foten, och du kan halta.

Om du har brutit en tå kan du ha ont i några veckor, men svullnaden kan vara kvar under en längre tid.

Ibland är det en stukning

Skadan behöver inte innebära att du har brutit ett ben i foten. Det kan till exempel handla om en stukning som går över med tiden. En stukning innebär att vävnader i foten har skadats.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

  • Du har mycket ont och klarar till exempel inte av att stödja din fot och dina tår mot golvet.
  • Du tror att du har brutit stortån.
  • Du har fallit, slagit i bakre delen av foten och har mycket ont.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.

En marschfraktur kan göra ont vid belastning under flera veckor. Kontakta en vårdcentral om du har sådan smärta.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Gävleborg

Vad kan jag göra själv?

Det behövs oftast ingen behandling när du har brutit någon annan tå än stortån. Men du kan behöva lindra smärtan med receptfria smärtstillande läkemedel om du har ont.

Bra att ha foten högt

För att lindra smärtan är det bra om du håller foten stilla och undviker att stödja på den. De första dagarna kan tån göra ont även när du vilar. När du sitter är det därför bra att placera foten högt. Då minskar svullnaden och därmed även smärtan.

Använd rymliga skor

Använd rymliga skor som sitter bekvämt, gärna med hård sula. Hålfotsinlägg kan också hjälpa. De finns att köpa i skoaffärer och sportbutiker. Om du går mycket i ditt arbete kan du behöva vara sjukskriven några dagar.

Barn ska inte äta eller dricka

När barn skadar mellanfoten eller tårna måste de ibland sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att de inte äter något innan. Det beror på att barnet kan kräkas under tiden hen är sövd.  

Du kan ge receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, trots att barnet ska vara fastande.

Vad händer i kroppen?

Foten och underbenet.

När du skadar foten kan det leda till benbrott i foten eller tårna.

Fotens ben bildar tillsammans ett valv som gör det möjligt för foten att fjädra en aning när du går på den. Varje tå består av tre ben, utom stortån som består av två ben.

Marschfraktur

Du kan få en spricka i ett av fotens ben om du belastar foten under mycket lång tid, till exempel genom att träna hårt. En sådan spricka kallas ibland för marschfraktur. Om du har benskörhet kan du få en marschfraktur efter en måttlig ansträngning, till exempel en längre promenad.

Barn får andra skador än vuxna

Det här är några skillnader mellan barn och vuxna:

  • Hos barn är ofta senor och muskelfästen starkare än själva skelettet de fäster i. Därför får barn oftare en skelettskada i situationer där en vuxen skulle få en skada på en sena eller ett muskelfäste.
  • Barn kan få skador där skelettet inte bryts av utan bara böjs. Det beror på att skelettet är mjukare. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Vissa delar av barns skelett är mjukare och porösare än andra. I dessa delar kan barnet få förskjutningar. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barnets skelett förändras under uppväxten. Det innebär att skador ibland kan rätta till sig av sig själv när kroppen växer.

Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.

Benbrottet läker

När benet läker bildas det nytt mjukt ben runt benbrottet. Det ger stabilitet. I början kan det kännas som en hård knöl. Det mjukare benet blir inom ett år till vanlig benvävnad och knölen brukar minska i storlek med tiden.

Läs mer om skelett och leder.

Undersökningar

Röntgen av foten.

Läkaren känner på foten och tårna för att undersöka den. Det kan göra ont.

Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning. Det brukar inte göra ont.

Som förälder eller närstående kan du vara med under undersökningen. Men du måste ta på dig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.

Behandling

De allra flesta skadorna i mellanfoten och tårna läker av sig själv. Det är vanligt att du inte vill stödja på foten så länge som det gör ont, oftast några dagar till en vecka. Läkningen brukar ta mellan tre och sex veckor. Under tiden räcker det oftast med att ha stadiga skor för att skydda foten.

Du kan fortsätta att träna om du gör det, Det påverkar inte läkningen. Känn efter och ta det lugnare om du får mer ont av det du gör. Prova gärna någon annan träningsform under tiden läkningen pågår.

En marschfraktur läker ofta utan gips, men du behöver belasta foten mindre och kanske gå med kryckor under en tid.

Smärtstillande läkemedel

Du kan behöva få smärtstillande läkemedel utskrivna av en läkare eller köpa själv på ett apotek. Du kan använda läkemedel som innehåller paracetamol.

Däremot kan så kallade NSAID, smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel hämma läkningen. Fråga din läkare om du känner dig osäker.

Gips

Ibland kan du behöva få en så kallad gipsstövel eller en ortos, en sorts plaststövel. Det får du i så fall i samband med att skadan upptäcks, till exempel på akutmottagningen eller på en ortopedmottagning.

Tvillingförband

När du har brutit ben i dina tår kan det räcka med att stabilisera tån med ett så kallat tvillingförband. En kompress läggs mellan tårna innan den skadade tån tejpas ihop med tån bredvid.

Ibland behövs en operation

Vissa benbrott i fot och tår kan behöva läggas till rätta under en operation. Det görs vanligen inom någon vecka från att du blivit skadad. Du blir bedövad innan operationen.

Du kan få metallstift, skruvar eller plattor inopererade för att hålla benbrottet på plats medan det läker. I slutet av operationen kan du bli gipsad. Om metallstift använts brukar dessa tas bort samtidigt som gipset tas bort, cirka fyra till sex veckor efter operationen. Eventuella skruvar och plattor får sitta kvar.

När barn behöver opereras

Barn brukar sövas med narkos när de ska opereras.

En förälder eller annan närstående får följa med barnet in i operationssalen och vara med tills hen somnar.

När barnet är sövd kan läkaren rätta till benet på det skadade stället. Därefter kan läkaren sätta ett stift i benet och sedan får barnet ett gips.

När operationen är klar körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan närstående kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.

De inopererade stiften tas bort vid ett senare tillfälle. Det gör oftast inte ont, men det går att få bedövning.

Efter en operation

Det kan göra ont de första dagarna efter en operation. Då kan du använda receptfria smärtstillande läkemedel.

Du kan minska svullnaden och få mindre ont om du håller foten i högt läge under de första dygnen.

Du kan få komma på återbesök till läkaren efter någon vecka. Gipset tas vanligen helt bort inom fyra till sex veckor efter operationen.

Återhämtning

Barn återhämtar sig ofta snabbt efter en skada i foten. För vuxna kan det variera beroende på typen av skada. Du kan behöva vara sjukskriven en tid efter att gipset är borttaget.

Man kan vanligtvis börja arbeta igen efter några dagar om man har brutit ben i en tå.

Du kan få kryckor på vårdcentralen

Du kan vanligtvis få kryckor på vårdcentralen. När du inte längre behöver gå med kryckorna ska de lämnas tillbaka på närmaste vårdcentral.

Barn som är yngre än sex år kan oftast inte balansera med kryckor. De kan eventuellt behöva använda en rullator eller rullstol i stället. Den finns att hämta på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.

Hur kan jag minska risken för benbrott?

Det är svårt att förebygga benbrott i fot och tår på något särskilt sätt.

Läs mer om barnsäkerhet.

Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett

Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Det gör du till exempel genom att röra på dig regelbundet, gärna utomhus. Du behöver också äta hälsosam kost. Det här är viktigt oavsett din ålder.

Att undvika rökning och alkohol bidrar också till ett starkare skelett.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Så kan du förbereda barnet hemma

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.

Mer på 1177.se

Så fungerar skelett och leder

Skelettet håller oss upprätta, skyddar våra inre organ och är fäste för musklerna. Skelettets ben hålls ihop med leder. I lederna kan benen röra sig mot varandra. Det gör att hela kroppen kan röra sig.

Skador på fotleden

Du kan skada fotleden om du till exempel trampar snett eller faller. Det kallas stukning om bara ledbanden runt fotleden skadas, men du kan också bryta fotleden.

Att bli gipsad

Du kan bli gipsad när någon del av kroppen behöver hållas helt stilla för att kunna läka efter en skada. Det vanligaste är att du brutit ett ben eller en arm, men det finns också andra skador som kan behöva gipsas.

Skelettröntgen

En skelettröntgen kan visa om du har några förändringar i skelettet som beror på en sjukdom eller skada. Skelettröntgen går fort och gör inte ont. När ett barn ska undersökas kan du som närstående vara med.

Till toppen av sidan