Datortomografi

Skriv ut (ca 9 sidor)

Datortomografi är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ. På så sätt kan läkaren lättare upptäcka sjukdomar och skador i exempelvis huvudet, bröstkorgen eller magen. Vid undersökningen används ofta kontrastmedel som du dricker eller får med spruta och som ger en ännu tydligare bild av kroppens strukturer.

Skriv ut

Datortomografi gör inte ont och hela undersökningen brukar ta högst 20 minuter. Om du har druckit kontrastvätska kan magen bli lite orolig, men för övrigt kommer du att må som vanligt efteråt.

Förberedelser

Förberedelser

Om till exempel hela magen ska undersökas, får du vanligtvis dricka ett kontrastmedel en till två timmar före undersökningen. Kontrastmedlet fyller tarmarna som på så sätt syns tydligare. Det framgår på kallelsen om du behöver vara på röntgen en tid innan undersökningen för att dricka kontrastmedlet.

Det går att smaksätta kontrastvätska med saft, till exempel om barn ska dricka den.

Ibland kan tarmen behöva tömmas på innehåll. Det vanligaste sättet att få ut tarmens innehåll är att dricka en saltbalanserad vätska som du får av läkaren eller köper på apotek. Vätskan gör att magen sätts igång och du får diarré inom några timmar. Du kan även få ett läkemedel för att minska tarmrörelserna. På så sätt blir det mindre störningar på bilderna. Läkemedlet gör att du kan bli torr i munnen och få dimsyn under några timmar. 

När du ska genomgå andra undersökningar med datortomografi behöver du få ett kontrastmedel i blodet. Det gäller till exempel om läkaren misstänker att du har en blodpropp i lungorna. Röntgensjuksköterskan sätter därför en liten tunn plastslang, en så kallad venkateter, i ett blodkärl i armvecket eller på handen. Venkatetern sätts fast med hjälp av en nål, som sedan tas bort. I andra änden av slangen sitter en kontrastspruta som med jämn hastighet sprutar in kontrastmedlet i kärlet.

Barn kan få en bedövningssalva på huden för att inte nålsticket ska göra ont. En sjuksköterska stryker på salvan cirka en timme före sticket. Det finns också bedövningsplåster som kan sättas på hemma för att spara tid på sjukhuset.

Bra att tänka på när barn ska undersökas är att inte klä barnet i kläder med metallknappar. Metallen kan göra att bilderna får störningar.

Viktigt om du använder metformin

Du kan behöva avbryta medicineringen före eller vid början av undersökningen om du tar tabletter som innehåller ämnet metformin. Orsaken är att om du har nedsatt njurfunktion finns det en liten risk att kroppens balans av mjölksyra rubbas av kontrastmedlet. Då kan du få mjölksyraförgiftning, så kallad laktatacidos.

Diabetesläkemedel som innehåller metformin är till exempel Glucophage och Metformin.

Du bör rådgöra med din läkare om när du kan börja ta medicinen igen, och om blodsockret behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får du ta ett blodprov efter två till tre dygn för att kontrollera njurfunktionen. När provsvaret är klart får du börja med medicinen igen.

Viktigt om du har allergi

Du ska berätta för den läkare som beställer datortomografiundersökningen om du vet att du är allergisk mot röntgenkontrastmedel. Läkaren skriver då på remissen att du inte tål kontrastmedel och röntgenläkaren beslutar sedan hur undersökningen ska kunna utföras. Röntgensjuksköterskan frågar före undersökningen om du är allergisk eftersom den här typen av medel ibland kan utlösa allergiska reaktioner, framför allt hos överkänsliga personer. Ibland görs undersökningen då utan kontrastmedel. Andra gånger bedömer röntgenläkaren att det är nödvändigt med kontrastmedel. Då får du kortison något dygn innan undersökningen för att undvika att du får en allergisk reaktion. Ibland kan du i stället bli undersökt med ultraljud eller magnetkamera med lika bra resultat.

Viktigt om du har en njursjukdom

Om du har en njursjukdom som kraftigt har påverkat njurens funktion ska du vanligtvis undvika att få kontrastmedel i blodet, eftersom kontrastmedel ytterligare kan försämra njurfunktionen. Ibland måste du ändå få kontrastmedel för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Då blir du undersökt med så lite kontrastmedel som möjligt.

Fäll ihop

Hur går undersökningen till?

Hur går undersökningen till?

När du ska undersökas får du ligga på en brits som förs genom den ringformade öppningen på datortomografen. Britsen är höjbar och sänkbar och kan även röras i längdriktningen.

Under själva bildtagningen är du ensam i rummet. Röntgensjuksköterskan sätter igång datortomografen och går sedan in i ett kontrollrum. Du får ligga på en brits som sakta förs in i apparaten i en jämn rörelse.

Barn som ska undersökas kan ha med sig en vuxen i rummet, och det går bra att hålla i handen under bildtagningen. Barnet kan också ta med sig gosedjur och nappar in i själva datortomografen.

Röntgensjuksköterskan sitter vid ett kontrollbord i rummet utanför, men ser på genom ett fönster. Via mikrofon och högtalare har ni ljudkontakt med varandra. Ibland finns också kameraövervakning.

När undersökningen pågår roterar ett röntgenrör inuti datortomografen runt kroppen samtidigt som britsen skjuts genom ringen. Det hörs ett svag brummande från apparaten.

När du ska få huvudet undersökt med datortomografi ligger du på rygg med stöd för huvudet och nacken och med armarna nedåt. Ska du få bröstkorgen och magen  undersökt ligger du med armarna ovanför huvudet. 

Du ska inte svälja under själva bildtagningen om mun och hals ska undersökas. Du får instruktioner om detta av röntgensjuksköterskan.

Viktigt att ligga helt stilla

Det är viktigt att du ligger helt stilla under bildtagningen. Annars kan bilderna bli oskarpa och delar av undersökningen behöva göras om. Undersökningarna är mycket snabba och du behöver därför endast ligga stilla i några sekunder.

Små barn och oroliga vuxna kan ibland bli sövda, men oftast behövs det inte då undersökningen är över på några sekunder. Det är bra om små barn är mätta och trötta vid undersökningen eftersom det då blir lättare för dem att ligga stilla.

Ibland görs flera bildtagningar under samma undersökning

En datortomografiundersökning tar med förberedelser oftast mellan fem och tjugo minuter beroende på vad som ska undersökas. Själva bildtagningen tar däremot inte mer än högst femton till tjugo sekunder. Ibland går bildtagningen på mindre än en sekund.

Du kan ibland behöva undersökas igen med kontrastmedel i blodet om du har undersökts en gång utan kontrastmedel. Det kan vara nödvändigt om läkaren behöver undersöka något närmare för att kúnna att göra en säkrare bedömning.

Det kan ibland behövas ytterligare en undersökning 10 till 30 minuter efter att kontrastmedlet har sprutats in i blodet om dina urinvägar ska undersökas.

Ibland krävs särskild andningsteknik

Du måste hålla andan en kort stund under själva bildtagningen vid de flesta undersökningarna. Röntgensjuksköterskan går igenom andningstekniken innan undersökningen. Vid vissa undersökningar håller du andan efter att ha andats in, vid andra efter att ha andats ut eller så håller du bara andan utan att först andas in eller ut. Under själva undersökningen säger en inspelad röst i högtalarna när du ska hålla andan och inte.

Cellskräck eller andra obehag

Datortomografen är en apparat som är så pass öppen åt båda håll att väldigt få känner någon cellskräck när de ligger på britsen.

Det är troligt att du kommer att uppleva en snabbt övergående värmekänsla från huvudet och ner till tårna om du får kontrastmedel i blodkärlen. Du kan också bli kissnödig och få metallsmak i munnen.

Barn och ibland även vuxna kan känna obehag av att ligga ensamma i datortomografen. Föräldrar eller anhöriga får därför vara med inne i undersökningsrummet. De får då ta på sig speciella blyförkläden för att inte utsättas för röntgenstrålning i onödan.

Fäll ihop

Hur mår jag efteråt?

Hur mår jag efteråt?

Du mår som vanligt efter undersökningen och får oftast lämna sjukhuset direkt. Du ska inte köra bil eller något annat fordon under resten av dygnet om du har fått lugnande eller avslappnande läkemedel. Detsamma gäller om du har fått ett läkemedel som påverkar ögonen. Därför kan det vara bra att ha någon med dig.  

Kontrastmedel kan göra att du blir lite orolig i magen. Det är bra om du dricker rikligt med vatten under det första dygnet efter undersökningen om du har fått kontrastmedel i blodet, eftersom medlet utsöndras via njurarna och försvinner ur kroppen med urinen.

En del kan få så kallade sena allergiska reaktioner, ofta i form av utslag på kroppen. Om du får det ska du höra av dig till den röntgenavdelning du besökt för att få råd. Det är dessutom viktigt för röntgenavdelningen att känna till den reaktion du har fått om det skulle bli aktuellt för dig att få kontrastmedel vid något annat tillfälle. 

Om du har besvärliga symtom ska du kontakta din läkare eller ringa 1177.

När får jag svaret?

Svaret på datortomografiundersökning går till den läkare som beställde undersökningen och det är av den läkaren du får veta resultatet. Vanligtvis får du veta det vid ett läkarbesök, per post eller per telefon. Oftast kommer du överens med läkaren om hur du ska få svaret när du får remissen.

Det varierar hur lång tid det tar från det att du genomgått undersökningen till det att du får svar. En röntgenläkare granskar resultatet så snart som möjligt om du har undersökts akut. Då får du vanligtvis svaret via läkaren som skickade remissen i samband med det akuta läkarbesöket. Kontakta den läkare som skickade dig till undersökningen om du har frågor angående svaret.

Hur mycket strålning får jag?

Vid en undersökning med en datortomograf används röntgenstrålar, som är en typ av joniserande strålning. Stråldosen anpassas för att bli så låg som möjligt. En vanlig undersökning med datortomografi ger i genomsnitt en stråldos som inte överskrider den dos du under ett år vanligtvis får från naturliga strålkällor i Sverige.

Om du är gravid är det mycket viktigt att du talar om det innan du ska genomgå någon typ av röntgenundersökning. Då kan undersökningen anpassas så att fostret får en så liten stråldos som möjligt. Du kan också i vissa fall i stället bli undersökt med ultraljud. Ibland kan läkaren i samråd med dig bestämma att undersökningen får vänta till efter förlossningen.

Fäll ihop

Vad innebär datortomografi?

Vad innebär datortomografi?

Med datortomografi kan de flesta organ i människokroppen undersökas. Tekniken kallas också för skiktröntgen eller DT. Ibland används den engelska förkortningen CT, vilket står för computed tomography .

Vid vanlig röntgenundersökning sänds en röntgenstråle i en riktning genom kroppen. Vid datortomografi passerar ett stort antal röntgenstrålar ett skikt av kroppen från flera olika håll. Röntgenstrålarna är avskärmade till millimetertunna strålknippen som tas upp av så kallade detektorer på motsatta sidan röntgenröret.

Till skillnad från vanliga röntgenbilder som kan liknas vid skuggbilder visar datortomografibilderna uppbyggnaden av vävnader. I till exempel hjärnan kan den grå och vita substansen särskiljas och hålrum och andra strukturer syns.

Med hjälp av den ihopsamlade röntgeninformationen konstruerar en dator tvärsnittsbilder av kroppen. Det gör att det går att få fram mycket detaljerade bilder. Tvärsnitten kan datorbearbetas på många olika sätt. På så vis blir det lättare för läkaren att tolka eventuella förändringar som hittas i kroppen.

Andra metoder används helst när barn ska undersökas

När barn ska undersökas med datortomografi använder läkaren helst andra metoder än datortomografi, till exempel ultraljud eller magnetkamera. Det beror på att röntgenstrålar används vid datortomografi. Det gäller framför allt om barnet behöver undersökas flera gånger under sin uppväxt.

Ibland måste barnet ändå undersökas med datortomografi. Det kan vara om barnet behöver undersökas omgående eller om vårdpersonalen anser att datortomografi ger ett bättre svar på den medicinska frågeställningen. 

Många användningsområden

Datortomografi är ett bra sätt att snabbt och detaljrikt kartlägga eller fastställa olika sjukdomar och skador. Ultraljud, magnetkamera och datortomografi kompletterar i vissa fall varandra och därför kan flera av dessa metoder användas vid undersökningen.

Exempel på olika undersökningar

En datortomografiundersökning kan behövas vid en mängd olika tillstånd, till exempel de här:

  • Undersökning av huvudet vid stroke, hjärntumörer, infektioner i hjärnan eller i bihålorna och skallskador.
  • Undersökning av halsen och bröstkorgen vid misstänkt blodpropp i lungorna, tumörer, infektioner, kroniska lungsjukdomar, vätska i lungsäcken och vid skador efter olycksfall.
  • Undersökning av magen vid misstänkt tumör i levern, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan och lymfkörtlarna, misstänkt infektion i magen, tarmvred, bråck på kroppspulsådern, njurstenar, leversjukdomar samt skador efter till exempel en bilolycka.
  • Undersökning av skelettet och mjukdelarna vid tumörer, infektioner, komplicerade skelettskador och diskbråck.

Med hjälp av bilderna kan läkaren efter en undersökning fatta beslut om eventuella behandlingar, exempelvis medicinering eller strålbehandling. Datortomografi kan sedan användas till att kontrollera resultatet av en behandling. Till exempel kan läkaren avgöra om en strålbehandling av en tumör har varit effektiv.

Bilderna ger viktig information inför operationer

Datortomografi ger också värdefull information till kirurger inför olika operationer. De kan med hjälp av bilderna bland annat få reda på var skadan är, hur stor den är och hur stor del av omgivande vävnad som är skadad. De ser också hur organ och blodkärl ligger i förhållande till det skadade området. På så sätt kan operationen planeras i förväg. Det ger i sin tur större möjligheter att bota skadan eller sjukdomen och minskar risken för komplikationer.

De detaljerade bilderna kan även vara till hjälp inför prover som ska tas, exempelvis från en tumör i lungan. Läkaren använder då en tunn nål för att ta ett vävnadsprov och kan med hjälp av datortomografen se att provet tas från rätt ställe.

Samma teknik kan utnyttjas för att tömma samlingar av vätska eller var. Provtagningen kan ofta göras med enbart lokalbedövning i huden, men ibland måste man sövas. Ingreppen utförs av röntgenläkare och är ofta mer skonsamma än kirurgiska ingrepp. Det enda som syns efteråt är små hål i huden efter nålen. Ibland får man en slang som sitter kvar om det till exempel finns mer var som behöver tömmas ut.

Undersökningen går fort

Datortomografi är en undersökningsmetod under snabb och ständig utveckling. Metoden som används idag kallas spiraldatortomografi och innebär att det går att ta flera datorsnitt av kroppen samtidigt. Det gör att undersökningen går fort och kan i de allra flesta fall genomföras medan den som ska undersökas håller andan en gång.  

Med spiraldatotomografi kan hjärtat och dess kranskärl undersökas. Dessutom kan också hjärnans, lungornas och benens blodkärl studeras i detalj. Spiraldatortomografen kan också skapa tredimensionella modeller av hela kroppen som till exempel tjocktarmen. Datortomografi av tjocktarmen kan därför ersätta eller komplettera de andra metoderna som används för att undersöka tjocktarmen.

Fäll ihop

När blir jag undersökt med andra metoder än datortomografi?

När blir jag undersökt med andra metoder än datortomografi?

Efter att din läkare har begärt en undersökning med datortomografi är det en röntgenläkare som mer i detalj bestämmer hur undersökningen ska göras. Ibland byter röntgenläkaren till en metod som passar just dig bättre. De andra metoderna är vanlig röntgen, magnetkamera, ultraljud eller isotopundersökning. Undersökning med isotop kallas även skintigrafi och innebär att du får en spruta med en svagt radioaktiv lösning som sedan fördelas i kroppen och kan studeras av läkaren med en gammakamera.

Här är några fördelar och nackdelar med olika metoder:

  • Ultraljud är en snabb metod som finns på många ställen. Det finns många anledningar att välja ultraljud för undersökning av till exempel gallan, levern, blindtarmen, bukaorta, andra blodkärl, hjärta, prostata och gynekologiska organ.
  • Röntgen har delvis ersatts av de nya metoderna men är fortfarande ett enkelt och bra sätt för att hitta både benbrott och förslitningar i leder samt för att undersöka lungorna.
  • Magnetkameran kan avbilda nästan alla organ i kroppen vid flera olika typer av skador och sjukdomar. Eftersom det är magnetfält och radiovågor som gör bilderna är undersökningen ofarlig. Men undersökningen tar längre tid, utförs sällan nattetid och finns inte på alla sjukhus. Har du pacemaker, läkemedelspump, elektroder eller cohleaimplantat kan du inte alltid undersökas med magnetkamera.
Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-09-03
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Björn Relefors, röntgenläkare, Hudiksvalls och Bollnäs sjukhus