Spruträdsla

Skriv ut (ca 4 sidor)

Det är vanligt att vara rädd för att ta sprutor och blodprov. Det finns flera saker du kan göra själv för att minska känslan av obehag och bättre klara av situationer med nålstick. Det räknas som en fobi om din rädsla är stark och begränsar dig. Då kan du få behandling.

Skriv ut

Vad är spruträdsla?

Vad är spruträdsla?

Att vara spruträdd eller stickrädd innebär att du upplever en stark rädsla för sprutor eller blodprov.

Många människor känner ett obehag inför att ta sprutor och blodprov. Hur stark rädslan är och hur mycket den påverkar din vardag varierar.

Rädsla kan vara en sund reaktion på något som innebär ett hot. Rädsla hjälper oss att undvika situationer som är farliga. Men om du har en fobi reagerar du med rädsla som är överdriven på så vis att det du är rädd för inte är ett hot eller något farligt. Att ta blodprov, vaccinera dig eller ta andra sprutor kan tvärtom vara nödvändigt för din hälsa.

Spruträdsla kan ha olika orsaker

Det kan finnas olika förklaringar till varför du har utvecklat en rädsla för sprutor. Har du som barn varit med om obehagliga stickupplevelser kan det leda till att du har blivit spruträdd. Har du under någon period i livet varit sjuk och behövt uppleva många nålstick kan det också leda till att du utvecklar en spruträdsla.

En del kan uppleva att det känns jobbigt att inte ha full kontroll över sticksituationen. Andra tycker inte om att sjukvårdspersonalen gör någonting med den egna kroppen.

Fäll ihop

Hur kan jag göra för att hantera min spruträdsla?

Hur kan jag göra för att hantera min spruträdsla?

Det första steget för att är att bli medveten om din rädsla är att vara uppmärksam på ditt beteende. För att rädslan ska försvinna hjälper det inte att undvika sprutor och blodprov. Du kan övervinna din rädsla genom att steg för steg vänja dig vid nålar och sticksituationer. Stanna kvar i sticksituationen trots att du först blir rädd och lägg märke till hur din rädsla påverkas.

Fäll ihop

Inför sticktillfället

Inför sticktillfället

Det finns flera saker du själv kan göra för att underlätta vid en sticksituation.

Berätta för personalen hur du känner

Berätta för vårdpersonalen att du är rädd eller känner ett obehag i situationen. Be om stöd eller extra tid om du behöver det. Att någon förstår dig kan underlätta och hjälpa dig att hantera situationen. Personalen får också en möjlighet att stötta dig om de får veta att du känner ett obehag. Då kan ni tillsammans prata om hur de kan hjälpa dig att slappna av och känna dig trygg.

Det kan vara bra att ligga ner

Du kan be om att få ligga ner om du blir yr eller svimfärdig av att se nålar eller blod. På så vis undviker du att ramla.

Berätta om du är smärtkänslig

Alla är olika smärtkänsliga. Om du är rädd, otrygg eller har ont i kroppen kan det påverka hur du upplever att det känns att få ett stick. Därför är det bra att berätta för vårdpersonalen att du är smärtkänslig, har ont eller är orolig.

Använd bedövande kräm eller plåster

För att inte sticket ska göra ont kan du använda bedövande kräm eller plåster med bedövande kräm, till exempel Emla eller Tapin. Du kan köpa dem receptfritt på apotek. De stryks eller sätts på huden där sticket ska ske, en stund innan. Prata med personalen innan besöket och fråga var på kroppen du kommer att få sticket, så att du vet var du ska sätta plåstret eller krämen och hur lång tid innan du behöver göra det. Läs instruktionerna på förpackningens bipacksedel.

Kräm och plåster bedövar huden på stället, men inte muskeln under. När du får en vaccination sprutas vaccinet in i muskeln och det kan svida lite.

Du kan distrahera dig när du får sticket

Vid sticktillfället kan det underlätta om du till exempel titta bort, lyssna på musik i hörlurar eller av försöka tänka på något annat.

Fäll ihop

Symtom vid sprutfobi

Symtom vid sprutfobi

Om du har sprutfobi är upplever du en stark rädsla inför att ta blodprov eller sprutor. Du kanske undviker att söka vård eller vaccinera dig av rädsla för nålstick.

Om rädslan är så stark att den hindrar dig i olika situationer och gör att du undviker sprutor och stick räknas det som en fobi. Spruträdsla kallas för en specifik fobi och är en variant av blodfobi.

När du har sprutfobi är det vanligt att reagera på ett av följande två sätt:

  • Ditt blodtryck sjunker kraftigt. Du kan bli yr och ibland även svimma.
  • Du får paniksymtom, som hjärtklappning, andnöd, yrsel och uppleva att du förlorar kontrollen.

Båda reaktionerna kan upplevas som mycket obehagliga, men de är ofarliga.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Sök vård om du känner att du inte kan hantera din spruträdsla och den hindrar dig i ditt liv.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning du vill i hela landet.

Du som går i skolan kan prata med elevhälsan. Du som är under 23-25 år kan kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen varierar mellan olika mottagningar. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Behandling av sprutfobi

Behandling av sprutfobi

Sprutfobi kan behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT.

De flesta som får KBT mot sprutfobi blir hjälpta. Under behandlingen får du långsamt vänja dig vid sprutor. Du tränar dig att sluta förknippa sprutor med fara. Hur behandlingen läggs upp kan se lite olika ut beroende på om du får paniksymtom av sprutor eller om du får blodtrycksfall, blir yr och kanske svimmar.

En metod för att inte svimma

Det är vanligt att få blodtrycksfall och ibland även svimma om du har sprutfobi. Därför kan du få hjälp med en behandlingsmetod som kallas tillämpad spänning. Metoden går ut på att du spänner dina muskler, vilket gör att blodtrycket ökar. Det hindrar att blodtrycket sjunker och minskar därför risken att svimma.

Fäll ihop

Råd till närstående

Råd till närstående

Du som är närstående till någon som har sprutfobi kan uppleva både oro och frustration och inte veta vad du ska göra. Därför kan det vara bra om du skaffar dig kunskap om vad fobier är och vilken hjälp personen kan behöva. Du kan uppmuntra personen att söka hjälp för sin fobi och erbjuda din hjälp och ditt stöd. Men det är personen själv som behöver ta initiativ att söka hjälp.

Du kan själv söka stöd från andra i samma situation, till exempel i en stödorganisation som Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS, eller Anhörigas riksförbund.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-20
Redaktör:

Maud Cordenius, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anna-Clara Hellstadius, psykolog och psykoterapeut, Psykoterapimottagningen, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet