Sorkfeber

Skriv ut (ca 3 sidor)

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids av smittade skogssorkar. Du kan bli sjuk om du rör vid djuren, deras saliv, urin eller avföring, eller andas in damm som innehåller urin eller avföring. Sjukdomen smittar inte mellan människor. Du kan bli ganska dålig av sorkfeber, men de flesta blir helt friska igen.

Skriv ut

I Sverige finns sorkfeber i stort sett bara norr om Dalälven, i Dalsland och i Värmland. De år som det finns fler sorkar än vanligt blir också fler människor sjuka. Vanligen rapporteras mellan 100 och 500 fall om året.

Sorkfeber är mycket vanligt i Finland.

Symtom

Symtom

Det tar vanligen en till tre veckor från smittotillfället tills du blir sjuk men upp till sex veckor kan förekomma.

Om du blir sjuk är det vanligt att: 

  • Du får hög feber.
  • Du får muskelvärk och huvudvärk.
  • Du får mycket ont i magen och ryggen.

Sjukdomen brukar också påverka njurarna. Det kan märkas genom att du i början av sjukdomsförloppet kissar mindre.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Om du misstänker att du har fått sorkfeber kan du kontakta en vårdcentral.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Så här kan du minska risken att bli sjuk:

  • Undvik direktkontakt med skogssorkar eller deras avföring.
  • Använd handskar om du ska städa eller röra vid ställen där djuren kan ha varit, till exempel i vedbodar eller andra uthus.
  • Städa med våta i stället för torra metoder, så att det inte dammar.
  • Kratta fjolårsgräs efter regn eller vattning, också för att undvika damm.
  • Använd helst ansiktsmask av typen FFP3 (kan köpas i byggvaruhus) när du behöver utsätta dig för smittorisk.
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns ingen behandling mot sorkfeber, men de allra flesta blir friska efter en till två veckor. Under tiden kan du försöka lindra besvären med till exempel smärtstillande och febernedsättande läkemedel.

Ibland kan sjukdomen göra så att njurarna under en tid inte kan rena blodet som de ska. Då kan du behöva ligga på sjukhus och få behandling för det. I sällsynta fall kan intensivvård behövas.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.  

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Du kan få en fast vårdkontakt

Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga  

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-02-28
Redaktör:

Anna-Maria E. Alsand, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Urban Hellgren, infektionsläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge