Levercirros – skrumplever

Skriv ut (ca 5 sidor)

Levercirros innebär att levern är skadad och att den inte längre fungerar som den ska. Ofta beror det på att man druckit mycket alkohol i flera år, men du kan också få levercirros av andra orsaker. Behandlingen beror på vad som orsakat sjukdomen. Det är viktigt att inte dricka alkohol om du har levercirros.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Det kan vara svårt att märka symtomen i början av sjukdomen, eftersom de kan vara svaga. Många symtom är också vanliga av andra orsaker.

När levens funktion blir sämre är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom:

  • Du blir trött.
  • Du mår illa.
  • Du går ner i vikt.
  • Du får ont i magen.

När du har haft levercirros ett tag kan du få de symtom som tillsammans kallas för gulsot:

  • Huden och ögonvitorna blir gula.
  • Urinen blir mörkare.
  • Avföringen blir ljusare.
  • Huden kliar.

Så småningom kan du få andra symtom:

  • Magen, fötterna och vaderna svullnar upp.
  • Du kan kräkas blod.
  • Du får lättare blåmärken och det tar längre tid att sluta blöda, om du till exempel får ett sår.
Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har levercirros, eller om du tror att du riskerar att få levercirros.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Sök vård på vilken vårdcentral du vill

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du bland annat berätta följande:

  • Vilka symtom du har och hur länge du haft dem.
  • Hur dina alkoholvanor ser ut.
  • Om du använder några läkemedel eller naturläkemedel.

Du får också lämna blodprov.

Du kan behöva undersökas mer

Läkaren kan vilja undersöka dig mer. Då får du oftast en remiss. Exempel på undersökningar är ultraljud och leverbiopsi. Det är en undersökning där läkaren tar vävnadsprover från levern.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det finns några saker du kan göra, för att levern inte ska skadas ännu mer.

Viktigt att inte dricka alkohol

Det är mycket viktigt att sluta dricka alkohol helt och hållet, om du dricker alkohol. Alkoholen skadar levern ännu mer.

Prata med din läkare om du behöver hjälp att sluta dricka. Det finns behandling och stöd att få.

Var försiktig med läkemedel

Använd bara de läkemedel och de doser som din läkare säger att du kan använda. Du kan också fråga apotekspersonalen om du är osäker.

Använd inte naturläkemedel. Både läkemedel och naturläkemedel kan skada levern ännu mer.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandlingen beror på vad som har orsakat levercirros. Du kan till exempel få behandling mot hepatit B eller behandling mot hepatit C, om leverskadorna beror på dem. Du kan få behandling mot alkoholberoende, om skadorna beror på alkohol.

Symtomen behandlas

Du får också behandling mot de symtom du har. Du kan till exempel få läkemedel som lindrar om huden kliar, eller vätskedrivande läkemedel om du har svullna fötter och ben. Du kan också få hjälp av en dietist med vad du ska äta, om din läkare tycker att det behövs.

En ny lever

Leverns skador kan inte läka. Du kan behöva få en ny lever om levern fortsätter att bli sämre, trots behandling. Att få en ny lever kallas för transplantation.

Det är en stor ansträngning för kroppen att få en ny lever. Behandlingen före och efter transplantationen är också krävande. Kroppen måste därför vara i god form för att transplantationen ska gå bra.

Du behöver uppfylla en del krav för att få en ny lever. Att inte dricka alkohol är ett av kraven.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Levern renar blodet och lagrar fett och socker. Den bryter också ner vissa ämnen, som till exempel alkohol och läkemedel. Den har även betydelse för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar.

Anatomisk illustration som visar var levern sitterLevern finns högt upp i magen på höger sida. Levern har många viktiga funktioner. Den bryter bland annat ner alkohol och läkemedel.

Levern lagrar fett

Levern kan börja lagra större mängder fett. Det kallas att ha fettlever. Det kan bero på att du dricker mycket alkohol eller väger för mycket. Fettlever är vanligt och oftast inte allvarligt.

Det är inte säkert att du märker att du har fettlever. Det upptäcks oftast med hjälp av blodprov eller med provtagning från levern, så kallad leverbiopsi.

Fettlever kan ibland leda till att levern inflammeras. Vid inflammationen förstörs leverns celler.

Levercirros är när levern inte fungerar längre

Levercirros är när en stor del av leverns celler har förstörts och levern inte länge fungerar som den ska. Levern har då varit inflammerad en längre tid, oftast flera år.

Du får de olika symtomen när levern inte fungerar som den ska. Du får till exempel de symtom som kallas för gulsot när levern inte kan utsöndra ett gulfärgat ämne som kallas bilirubin. Det är de höga nivåerna av bilirubin i kroppen som gör att ögonvitorna och huden blir gulaktiga.

Levercirros kallas också för skrumplever.

Fäll ihop

Vad beror levercirros på?

Vad beror levercirros på?

En vanlig orsak till levercirros är att man druckit mycket alkohol en längre tid, oftast under flera år. Men det kan också bero på andra saker:

  • leverinflammationer, till exempel hepatit B eller hepatit C
  • vissa läkemedel, ibland på grund av för höga doser
  • sjukdomar, till exempel vissa ovanliga autoimmuna sjukdomar.
Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

När levern är skadad ökar trycket inuti den, och i de stora blodkärl som leder till levern. Det ökade trycket kan orsaka flera skador:

  • Bråck i matstrupens blodkärl. Ett bråck är när ett blodkärl svullnar upp. Bråcket kan gå sönder och du kräks då blod. Ett brustet bråck kan bli mycket allvarligt.
  • Skador inuti magsäcken. De kan leda till blödande magsår.
  • Att magen svullnar upp. Det beror på att det samlas vätska runt alla organ som finns i magen. Det kallas också för ascites.
  • Skador på njurarna. Deras funktion blir sämre och du kan få njursvikt.

Hjärnan skadas när levern inte längre kan rena blodet. Då kan du bete dig annorlunda än vad du brukar göra. Du kan också få sämre minne och bli förvirrad. Utan behandling kan skadorna bli värre och så småningom kan du bli medvetslös.

Levercirros ökar också risken för levercancer.

Fäll ihop

Att leva med levercirros

Att leva med levercirros

Hur mycket din tillvaro påverkas beror på hur mycket levern är skadad och vilka symtom du har. Levercirros är en sjukdom du har hela livet.

Du kan ha lindriga symtom om skadorna inte är så stora

Kroppen kan ofta ersätta leverns funktioner om skadorna inte är så stora. Du har då ganska få och lindriga symtom. Det kallas för att ha en kompenserad levercirros. Du kan ha denna form av levercirros länge.

Du kanske inte behöver märka av din sjukdom, utan kan leva som du gjorde innan du fick diagnosen. Men det är mycket viktigt att du trots det inte dricker alkohol.

Du behöver få levern undersökt med jämna mellanrum om du har kompenserad levercirros. Det är bland annat för att upptäcka levercancer, eftersom risken för levercancer är större om du har kompenserad levercirros. Hur ofta du behöver få levern undersökt beror på hur skadad den är.

När skadorna blir större

Du blir sämre när kroppen inte längre kan ersätta leverns funktioner. Det kallas för att ha en dekompenserad levercirros. Då behöver du oftast få mer behandling. Har du svåra symtom kan du behöva få vård på sjukhus.

Fäll ihop

Du ska förstå informationen du får

Du ska förstå informationen du får

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-06-27
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anders Hyltander, kirurg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge