Schizofreni

Skriv ut (ca 25 sidor)

Schizofreni är en form av psykossjukdom där man upplever verkligheten på ett annat sätt än andra. Psykostillståndet vid schizofreni varar minst ett halvår, men oftast längre och ibland ett helt liv. Med hjälp av läkemedel, psykologiskt stöd och sociala insatser går det ofta att få en fungerande vardag.

Skriv ut

Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen. Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger en förändrad verklighetsuppfattning.

Tidiga symtom vid schizofreni

Tidiga symtom vid schizofreni

Schizofreni utvecklas ofta under lång tid. Det kan ta flera år från att de första symtomen kommer, till att psykosen eller psykossjukdomen bryter ut. Men det händer också att en psykos utvecklas under bara några veckor eller månader.

Det är vanligt att ha tidiga symtom innan psykossjukdomen bryter ut. Det kan ibland vara svårt att förstå vad som händer när symtomen kommer långsamt. Symtomen kan också vara olika starka:

  • Du kan känna en inre oro som inte går att förklara.
  • Du kan känna dig nedstämd och fundera mycket över livet på ett depressivt eller ångestfyllt sätt.
  • Du kan ha en känsla av att förändras psykiskt, och att inte känna igen dig själv.
  • Du kan ha svårt att koncentrera dig och att minnas saker, och därför inte orka det du brukar göra på dagarna som att arbeta eller studera.
  • Du kan tappa intresset för sådant som du tidigare tyckt om.
  • Du kan ha svårt att klara av stress, ljud eller andra sinnesintryck.
  • Du kan ha sömnproblem.
  • Du kan dra dig undan och isolera dig från andra människor.
  • Du kan bli arg eller ledsen för anledningar som omgivningen tycker är obegripliga.

De tidiga symtomen påminner mycket om symtomen som kan komma vid till exempel en depression eller ett ångesttillstånd. Så även om du känner igen dig i de tidiga symtomen behöver det inte betyda att du håller på att utveckla en psykos eller schizofreni.

Har du haft en psykos tidigare och känner igen dig i beskrivningen ovan bör du kontakta din kontaktperson eller läkare inom psykiatrin.

Om du är tonåring eller ung vuxen

Tvivel, känsloutbrott och tankar på livet och döden är en naturlig del i utvecklingen, och det kan vara tufft att mogna och växa upp. Men om du inte mår bra och behöver någon att prata med kan du gå till skolkuratorn eller en kurator på en ungdomsmottagning. Du kan också kontakta en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Du kan läsa mer om att må dåligt på UMO:s webbplats. UMO är en webbplats för alla mellan 13 och 25 år där du kan läsa om bland annat sex, hälsa och relationer.

Fäll ihop

Symtom vid schizofreni

Symtom vid schizofreni

Om de tidiga symtomen blir starkare påverkas du mer och mer, och din verklighetsuppfattning förändras till slut. De tidiga symtomen har då utvecklats till en psykos. Psykosen kan pågå i ett par månader och gå över, eller vara mer långvarig. Pågår psykosen en längre tid är det en psykossjukdom.

Vid schizofreni kan du få enstaka psykoser, eller flera som återkommer. Du mår ofta bättre mellan psykoserna.

Schizofreni kan visa sig på många sätt, och du kan uppleva ett par eller flera av symtomen nedan:

  • Du har vanföreställningar.
  • Du har hallucinationer.
  • Dina tankar fungerar inte som tidigare, så kallade tankestörningar.
  • Du har stark ångest och oro.
  • Du känner dig nedstämd och orkeslös, och har känslor av meningslöshet.
  • Du har självmordstankar.
  • Du har svårt att sköta dagliga aktiviteter och hushållssysslor.
  • Du drar dig undan familjemedlemmar och vänner du tidigare tyckt om att träffa.
  • Du har sömnproblem.

Vanföreställningar

Vid en vanföreställning upplever du att tillvaron är förändrad och annorlunda än vad du är van vid. Andra personer har ofta svårt att tro dig ifall du berättar om dina upplevelser.

Exempel på vanföreställningar är att känna sig förföljd eller övervakad, eller att ha övernaturliga krafter och vara utvald för att göra något, kanske något betydelsefullt. Det kan också vara att uppleva sig utsatt för strålning, hemliga konspirationer, eller att ha direktkontakt med kända personer, Gud eller djävulen.

Man kan också uppleva att saker i omgivningen, som radio eller en tv, skickar signaler och uppmaningar direkt till en själv.

Hallucinationer

Hallucinationer är sinnesintryck som bara du upplever. Det är vanligast att höra saker ingen annan hör. Ljuden kan vara en eller flera röster som talar. Det kan kännas som att rösterna kommer inifrån huvudet eller från omgivningen.

Ibland går det att känna igen personen eller personerna bakom rösten, men det kan också vara främmande röster. Rösterna kan kommentera det du gör eller hur du ser ut, kanske på ett otrevligt sätt. De kan också uppmana dig att göra saker, ibland riskfyllda, och det kan vara svårt att stå emot rösterna. Om du hör röster och de uppmanar dig att göra saker, och du känner att du inte kan stå emot dem, ska du söka vård direkt.

Vissa kan också känna dofter och lukter som ingen annan känner, eller uppleva att det händer saker i eller utanpå kroppen som inte går att förklara.

Det kan hända att du ser sådant som andra inte ser, men det är vanligare att höra ljud eller röster som andra inte uppfattar.

Att höra röster utan att ha en psykos

Att höra ljud eller röster, som ingen annan hör, behöver inte innebära att du har eller håller på att utveckla en psykos. Om du är medveten om att det bara är du som hör ljuden eller rösterna är det sannolikt inte symtom på en psykossjukdom. Likaså om du bara hör rösterna ibland, kanske inte varje dag. Din verklighetsbild är inte heller förändrad, utan stämmer överens med andra personers verklighetsbild.

Du behöver antagligen inte få någon behandling så länge du inte störs av rösterna eller ljuden, och så länge du vet att det bara är du som hör dem. Men det kan ibland vara svårt att avgöra själv. Sök därför vård om du hör sådana röster eller ljud, för att få hjälp att avgöra.

Tankestörning

Vid tankestörningar är det svårt att tänka färdigt en tanke, den kanske blockeras eller kommer väldigt långsamt. Du kan också uppleva det som att nya tankar dyker upp, avbryter och distraherar, och de gamla tankarna försvinner. Vissa kan tycka att de nya tankarna kommer in i huvudet från omgivningen. Det kan också kännas som att dina tankar sänds ut till andra personer och att de vet vad du tänker.

Ditt sätt att prata kan förändras vid en tankestörning. Du kan till exempel byta samtalsämne mitt i en mening eller sluta prata mitt i en mening. Pratar du med en person kan hen ha svårt att förstå vad du menar eller att följa ditt resonemang. Skriver du en text är den ofta osammanhängande.

Ångest och oro

Upplevelserna under en psykos kan vara väldigt skrämmande och ge en stark ångest. Ångest är starka känslor av panik, oro och rädsla, och kroppen reagerar som om du vore utsatt för fara. Ofta börjar hjärtat slå fortare och det kan kännas som ett tryck över bröstet. Vissa får också ont i magen av ångest.

Du kan känna stark ångest innan psykosen bryter ut. Att ha förvirrande och ångestskapande tankar kan vara ett tidigt tecken på en psykos.

Nedstämdhet, orkeslöshet och känslor av meningslöshet

Du kan bli nedstämd, orkeslös och få känslor av meningslöshet både före, under och efter en psykos. Känslorna och nedstämdheten går inte över, även om du gör sådant som du tidigare tyckt om. Du kan då ha utvecklat en depression.

Självmordstankar

Det finns en ökad risk för självmordstankar och självmordsförsök vid psykos, speciellt om du har en depression samtidigt. Det är en av anledningarna till att det är viktigt att söka vård i tid. Om du mår mycket dåligt och har tankar på att ta ditt liv ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

Svårt att klara av vardagen och sociala relationer

Vid schizofreni finns en risk att du utvecklar någon form av psykisk funktionsnedsättning på grund av hur du mår. Du kan till exempel tycka att det är jobbigt att prata och umgås med andra personer, och därför vilja vara för dig själva. Du kan ha problem att minnas saker, att hushålla med dina pengar eller att planera framåt i tiden. Den psykiska funktionsnedsättningen kan leda till att du får svårt att klara av vardagliga aktiviteter eller att vara tillsammans med andra.

Hur mycket du påverkas av funktionsnedsättningen kan skilja sig från dag till dag, och mellan olika situationer. Vid vissa tillfällen kan du påverkas mindre, vid andra tillfällen mer.

Det är också vanligt att bli väldigt känslig för olika intryck som bakgrundsljud och synintryck. Många undviker därför att vara i miljöer där det händer mycket eller i miljöer med många människor. Du kan också bli känslig för stress och få svårt att hantera plötsliga förändringar, till exempel om en vän eller en familjemedlem ska flytta.

För många med schizofreni blir hemmet en viktig plats, och det är vanligt att ha en stark vilja att rå om sig själv. Du kan till exempel tycka illa om någon börjar städa hemma hos dig utan att ni har kommit överens om det, eller om någon snabbt kommer för nära dig utan att du är beredd på det.

Sömnproblem

Sömnen kan förändras både före, under och efter en psykos. Du kan både ha svårt att sova eller behöva sova mer än tidigare.

Att sömnen blir störd kan ha flera orsaker, till exempel att du känner dig uppvarvad eller hör röster som håller dig vaken. Sömnlösheten kan också bero på att du blir rädd och får ångest av de upplevelser som ingår i psykosen.

Andra symtom

Många personer som får en psykos kan ha svårt att sköta sin personliga hygien, till exempel att duscha eller borsta tänderna. Det är också vanligt att inte äta ordentligt. Du kanske märker att du mår bättre om du tar något lugnande läkemedel eller dricker alkohol. Det hjälper oftast bara tillfälligt men förvärrar symtomen på längre sikt.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning om något av nedanstående stämmer in på dig. Ju tidigare du får hjälp desto bättre. Sök därför vård, även om du är osäker på dina symtom:

  • Du har symtom på en psykos eller du tror att du håller på att utveckla en psykos. Har du en släkting som tidigare haft en psykos eller har schizofreni är det extra viktigt att du kontaktar vården.
  • Du mår psykiskt dåligt och har barn som du känner att du inte orkar ta hand om.
  • Du hör röster som du inte kan stå emot, som uppmanar dig att göra saker. Du ska då söka vård direkt på en psykiatrisk mottagning.
  • Du har tankar på att ta ditt liv. Ring då 112 eller sök vård direkt på en psykiatrisk mottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om du är under 18 år

I första hand bör du kontakta skolkuratorn eller en kurator på en ungdomsmottagning. Du kan också gå till en vårdcentral eller kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Har du starka känslor av panik och oro och behöver snabb hjälp ska du kontakta bup direkt. Du får gå till vilken bup-mottagning du vill.

Om du haft en psykos tidigare

Kontakta din kontaktperson eller en psykiatrisk mottagning om du haft en psykos tidigare och börjar få tillbaka symtomen.

Det är viktigt att du lär dig känna igen hur du mår och hur du beter dig innan psykosen bryter ut. Ju tidigare du söker hjälp desto bättre. På så sätt kan du få vård i tid och minska risken att bli sjuk igen.

Har du närstående är det bra om de får din tillåtelse att kontakta vården om de märker att du börjar få symtom igen. Du ska också säga till vårdpersonalen att du gett dem din tillåtelse, så att vårdpersonalen vet om det. Ofta märker personer i din omgivning snabbare om symtomen kommer tillbaka än vad du själv gör.

Vård mot din vilja

Om du blir sämre och får starkare symtom kanske du inte vill ha hjälp, trots att du behöver det. Du kan då få vård mot din vilja, så kallad tvångsvård.

Innan du får vård mot din vilja får du först ett hembesök av vårdpersonal som avgör om du behöver vård. Ibland kan polisen behöva hjälpa till. Om du inte förstår varför du får vård ska vårdpersonalen förklara varför.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Du får behandling för att minska vanföreställningarna och hallucinationerna, och för att minska risken att få en ny psykos. Målet med behandlingen och återhämtningen är att du ska få en vardag du trivs med och kunna göra aktiviteter som får dig att må bra.

Behandlingen gör det också möjligt att hantera de psykiska funktionsnedsättningarna.

När symtomen minskar kan du med stöd från familj, vänner, vården och socialtjänsten så småningom ordna din tillvaro så att den fungerar bra för dig.

Det kan ta flera år att bli bättre vid schizofreni, trots läkemedel, stöd och hjälp. Det är också vanligt att få tillbaka psykossymtom efter att ha varit symtomfri en längre tid.

Behandlingen utgår från dig

Det är viktigt att du är med när behandlingen planeras och att det är du som bestämmer målen för behandlingen. Att få vara med och bestämma gör ofta att man känner hopp och motivation till att vara aktiv i behandlingen.

Om du samtycker kan dina närstående vara med och planera. Det är bra både för dig och för dina närstående att de är med. Deras delaktighet gör att du kan få mer stöd och hjälp. Närstående får också lära sig vad de kan göra för att minska risken att du blir sämre igen.

Behandlingen består av olika delar

Behandlingen beror bland annat på hur du mår, vilka symtom du har och hur de påverkar din vardag. Behandlingen innebär olika sorters hjälp:

  • Antipsykotiska läkemedel.
  • Psykologisk behandling.
  • Social träning.
  • Insatser som arbetsträning eller stöd för att fortsätta studera.
  • Att du och dina närstående tillsammans får lära er om schizofreni och om behandlingen.

Läkemedlen mot psykos lindrar symtomen så att den psykologiska behandlingen, den sociala träningen och insatserna fungerar bättre. Dessa behandlingar sammanfattas ofta med uttrycket psykosociala insatser.

De psykosociala insatserna kan hjälpa om du har kvar symtom som svaga hallucinationer, svårigheter att minnas saker eller att planera framåt, trots medicineringen. Syftet är att träna viktiga funktioner så att du kan klara vardagliga sysslor som att handla och ta hand om dig, men även studier, arbete och sociala relationer.

Att få sova tillräckligt och att få till regelbundna rutiner är också en del i behandlingen.

Läs mer om psykosociala insatser

Du kan läsa mer i Socialstyrelsens broschyr om de psykosociala insatser som rekommenderas vid schizofreni och schizofreniliknande sjukdomar.

Broschyren kan också fungera som ett stöd för dig och närstående när ni har kontakt med vårdpersonal eller personal inom socialtjänsten.

Fäll ihop

Kontaktperson

Kontaktperson

Om det är första gången du insjuknar kommer du att få en kontaktperson inom psykiatrin. Det kan till exempel vara en sjuksköterska som är specialiserad inom psykiatri, eller en erfaren mentalskötare. Kontaktpersonen stödjer både dig och dina närstående.

Kontaktpersonen svarar på frågor, ger råd, hjälper till att planera vården och att förmedla kontakter inom vården och socialtjänsten. Ni har en tät och regelbunden kontakt, även när du har blivit bättre.

Det är viktigt att du litar på och känner förtroende för din kontaktperson. Om du inte trivs med hen kan du berätta det för din läkare. Du har rätt att få en ny kontaktperson eftersom det är en viktig person i din återhämtning.

Inom psykiatrin är vården ordnad i så kallade psykiatriska team som bland annat gör hembesök. Om det psykiatriska teamet som du tillhör inte har en ny kontaktperson att erbjuda dig kan det innebära att du får byta team. Du kan då få en ny läkare, sjuksköterska och psykolog, men det kanske är värt det eftersom kontaktpersonen är din närmaste behandlare.

Fäll ihop

Familj och närståendes medverkan

Familj och närståendes medverkan

Familj och vänner kan vara ett viktigt stöd och ha en stor och aktiv roll i din återhämtning. Men det är du som bestämmer om de ska få ta del av din behandling, och i sådana fall hur mycket. Du bestämmer också vilka av dina närstående som ska vara delaktiga.

Det är bra om du låter dina närstående vara delaktiga i behandlingen. Den blir ofta bättre på både kort och lång sikt då.

Stöd för familj och närstående

Som närstående kan du också behöva avlastning för att orka. I artikeln Att vara närstående till någon som har en psykossjukdom kan du läsa mer om vad du kan få för hjälp och vad du kan göra själv för att påverka hur du mår.

Om du har minderåriga barn

Barn förstår oftast att det är något som inte stämmer när en förälder eller nära vuxen får en psykisk sjukdom. Men beroende på barnets ålder kan barnet ha svårt att förstå vad som är fel.

Har du minderåriga barn väljer du själv om du ska berätta om din sjukdom för barnet. Du väljer också hur mycket barnet ska få veta. Även om det kan kännas svårt och jobbigt att berätta mår barn oftast bättre om de får veta vad som händer, oavsett hur gamla de är.

Väljer du att berätta kan en person ur vårdpersonalen från psykiatrin vara med, till exempel en psykiater eller psykolog. Hen kan hjälpa dig att förklara så att barnet förstår. Om du vill kan din kontaktperson inom vården också vara med när du berättar.

Din kontaktperson kan också se till att barnet får stöd, om du ger ditt samtycke. Det finns olika former av stöd och hjälp som barnet kan få från både sjukvården och socialtjänsten, till exempel samtalsgrupper och samtalsstöd. Oftast är det en person från socialtjänsten som stödjer barnet.

Behöver du stöd i föräldrarollen finns sådan hjälp att få, prata med din kontaktperson. Hen kan då kontakta socialtjänsten, som kan stödja dig.

Minderåriga barn kan vara delaktiga i din återhämtning, men bara om barnet och du vill. Barn ska däremot inte ha ansvar för någon del av din återhämtning.

I artikeln När en vuxen i familjen inte mår bra och i artikeln Om en närstående är psykiskt sjuk på UMO:s webbplats finns mer information till barnet.

Fäll ihop

Läkemedel vid schizofreni

Läkemedel vid schizofreni

Du kan läsa mer om vilka läkemedel som används vid schizofreni i artikeln Läkemedel vid schizofreni. I artikeln finns bland annat information om dosering och vilka biverkningar som finns med de olika läkemedlen. Det kan hjälpa dig när du är med och väljer vilket läkemedel du ska använda. 

Fäll ihop

Psykologisk behandling

Psykologisk behandling

Med hjälp av psykologisk behandling kan du bearbeta och lära dig hantera känslor och tankar som kan komma i samband med en psykos. Många minns till exempel hur skrämmande verkligheten var under psykosen eller har ångestfyllda upplevelser av att ha fått vård mot sin vilja. Man kan också skämmas över saker man har sagt eller gjort under psykosen. En del kan även ha svåra upplevelser sedan tidigare som behöver bearbetas.

Det är vanligt att få sämre självförtroende, både av att ha fått en psykosdiagnos men också av att ha vårdats på sjukhus, kanske mot sin vilja. Den psykologiska behandlingen kan då hjälpa dig att bearbeta den kris som ofta kommer av dessa upplevelser.

Du får också lära dig känna igen hur du mår om du håller på att få en ny psykos. Många som har schizofreni får flera psykoser. Det är bra att du känner igen dina tidiga symtom, så att du kan ta kontakt med vården innan symtomen blivit alltför starka. Ju tidigare du får hjälp, desto bättre.

Du börjar med den psykologiska behandlingen när du har använt antipsykotiska läkemedel ett tag och symtomen har dämpats. Samtalen kan hjälpa dig att förstå vad som har hänt, vad som kanske utlöste psykosen och vad du kan göra för att undvika att få en ny psykos.

Vilken form av psykologisk behandling du får beror på vad du behöver och vad du vill.

Kognitiv beteendeterapi, KBT

Den psykoterapiform som har visat sig vara mest effektiv vid psykoser är kognitiv beteendeterapi, KBT. KBT går ut på att förändra sitt beteende i olika situationer. På så sätt kan du själv påverka situationer du annars inte mår bra i. Du kan till exempel få hjälp om du har ångest eller depression som är svår att hantera, eller om du har kvar vanföreställningar som hindrar dig i vardagen trots behandling med läkemedel.

KBT kan hjälpa dig om du besväras av röster även om du tar ditt läkemedel. Med hjälp av KBT kan du minska hur mycket rösterna påverkar dig, så att du kan koncentrera dig på annat i stället. Behandling med KBT sker oftast en gång i veckan under några veckor och ges av en psykoterapeut.

Musikterapi

För många kan musikterapi vara en god hjälp, särskilt om du har svårt att uttrycka dig med ord. Ofta används det i samband med annan samtalsbehandling.

Fäll ihop

Gruppbehandling

Gruppbehandling

Det finns gruppbehandlingar där du kan stärkas och lära dig mer om sjukdomen och hur den behandlas. Gruppbehandling är generellt bra om du vill öka din självständighet och därmed stärka din självkänsla.

Du deltar i gruppbehandlingen tillsammans med andra som har liknande upplevelser. Exempel på olika gruppbehandlingar är:

  • Ett självständigt liv
  • Illness management and recovery
  • Narrative Enhancement and Cognitive Therapy for Self-stigma.

Ett självständigt liv, ESL

Ett självständigt liv syftar till att stärka och öka din förmåga att umgås med andra. Med hjälp av gruppbehandlingen kan du träna upp din sociala förmåga genom att öva dig på att ha vardagliga samtal. Många blir också tryggare i sig själva när de umgås med andra.

Behandlingen pågår i några månader. Den kallas också för ESL, en förkortning för Ett självständigt liv.

Illness management and recovery, IMR

Med hjälp av Illness management and recovery lär du dig mer om psykossjukdomen, hur du kan hantera den och vad den innebär. När du lär dig mer ökar möjligheten till återhämtning.

Illness Management and Recovery betyder ungefär sjukdomshantering och återhämtning, och förkortas ibland till IMR. Gruppbehandlingen pågår en gång i veckan i nio månader.

Narrative Enhancement and Cognitive Therapy for Self-stigma, NECT

I samband med en psykos är det vanligt att få dåligt självkänsla och att felaktigt tro negativa saker om sig själv. Det kan göra att det blir svårare att återhämta sig och att känna sig hoppfull inför framtiden.

Gruppbehandlingen Narrative Enhancement and Cognitive Therapy för Self-stigma, NECT, syftar till att stärka självkänslan. En bättre självkänsla kan göra att du känner dig modigare när du är med andra personer.

Kursen kan också kallas för Att utveckla sin personliga historia och minska självstigma. Kursen pågår ungefär en gång i veckan i cirka fem månader.

Du kan läsa mer om kursen på Sahlgrenska universitetssjukhusets webbplats.

Fäll ihop

Familjemöten är en del av behandlingen

Familjemöten är en del av behandlingen

Det är väldigt bra om du låter dina närmast närstående komma till de möten när ni planerar din behandling. Att låta närstående vara delaktiga i vårdplaneringen förbättrar din återhämtning mycket.  De som är mest delaktiga i din vård är också med på mötena, till exempel din läkare, din kontaktperson och din socialsekreterare från kommunen.

Denna typ av familjemöten kallas också för familjeintervention.

Psykopedagogiska möten

En typ av familjemöten är psykopedagogiska möten. På mötena får dina närstående lära sig hur de bäst kan stödja dig i din återhämtning. För att resultatet ska bli så bra som möjligt är det värdefullt om både du och dina närstående deltar. Det är viktigt att de förstår hur sjukdomen påverkar dig och vad de kan förvänta sig av dig.

Det är också viktigt att dina närstående förstår varför du tar läkemedel, och vad som kan hända om du inte tar det.

På de psykopedagogiska mötena får de även lära sig vad som kan ha utlöst din psykos, och vad ni tillsammans kan göra för att minska risken att du ska bli sjuk igen. De får även lära sig hur du reagerar om du håller på att få en ny psykos och vem de ska kontakta då. Det är viktigt eftersom de då kan vara med och söka hjälp i tid.

Fäll ihop

Behandlingsmiljön viktig

Behandlingsmiljön viktig

Vid en psykos kan du behöva bli inlagd på sjukhus eller bo kvar hemma. Var du får vård beror bland annat på om du har haft en psykos tidigare och hur stödet från familj och vänner ser ut. Chanserna att du ska bli bättre ökar om du känner dig trygg med personerna du har kontakt med och i miljön du behandlas i.

Hemma

Ofta är hemmet en trygg plats. Om det är möjligt kan du bo kvar hemma hos dig själv eller hos närstående när du har en psykos. Då har du eller dina närstående en regelbunden och tät kontakt med din kontaktperson och annan viktig personal, till exempel en läkare. Det är särskilt viktigt att ha tät kontakt med vårdpersonalen i början av psykosen.

Sjukhus

Är det första gången du insjuknar behöver du oftast läggas in på en psykiatrisk avdelning eller psykiatrisk akutavdelning. Du kan också få komma till en mindre avdelning på en psykiatrisk akutavdelning, med särskilt utbildad personal. Behandling på sjukhus gör ofta att symtomen minskar snabbare.

Du kan också läggas in på sjukhus om du till exempel har fått starkare symtom, bor ensam och riskerar att skada dig själv eller andra, eller av något annat skäl behöver byta miljö för att kunna bli bättre.

Hur länge du får vara på sjukhus beror på hur snabbt du blir bättre, men även på hur tillvaron hemma ser ut. Det är vanligt att stanna på sjukhuset i ungefär två till fyra veckor.  Är det första gången du blir sjuk kan det ta något längre tid, men långvarig sjukhusvård behövs sällan. Den viktigaste behandlingen är till en början antipsykotiska läkemedel.

Tvångsvård 

Ibland kan du läggas in på sjukhus även om du inte vill, så kallad tvångsvård. Kanske har dina symtom blivit så starka att du inte uppfattar att du behöver vård, och dina närstående kan då ha ringt din läkare enligt er krisplan som ni tillsammans har kommit överens om.

Innan du får vård mot din vilja blir du undersökt och bedömd av en läkare och en psykiatrisk specialist vid två olika tillfällen. Att få vård mot sin vilja kan upplevas som kränkande, men vården kan vara nödvändig för att du ska må bättre.

Du har rätt att få en stödperson om du får vård mot din vilja. Hen ska vara ett stöd i personliga frågor under tiden du är på sjukhuset, och en kort tid därefter. Stödpersonen har tystnadsplikt och ska inte jobba på avdelningen där du får vård.

När du skrivs ut

Det är viktigt att du får kontakt med ditt psykiatriska öppenvårdsteam innan du skrivs ut från sjukhuset. Det psykiatriska öppenvårdsteamet tar över ansvaret för din vård när du skrivs ut.

Din kontaktperson, socialsekreterare och läkare från öppenvårdsteamet kanske besöker dig på sjukhuset. Ni kan då planera dina återbesök och boendestöd, eller annat som är viktigt för att du ska fortsätta att må bra.

På sjukhuset skriver ni en plan för hur den närmaste tiden ser ut efter att du har skrivits ut. Det kan till exempel handla om vem som ordnar boendestöd, samt när och var du ska träffa ditt psykiatriska öppenvårdsteam. I planen skriver ni också när du behöver förnya dina recept och vem som ansvarar för din läkemedelsbehandling.

Om du inte är nöjd med vården

Du har rätt att klaga och att lämna synpunkter om du inte är nöjd med vården du får. Det gäller oavsett om du är missnöjd med den psykiatriska vården eller vården du får till exempel på en vårdcentral. Det finns flera olika sätt som du kan klaga på. En närstående kan också framföra dina klagomål, om du ger hen din tillåtelse till det.

Fäll ihop

Att bli bättre

Att bli bättre

Det är svårt att förutse hur schizofrenin utvecklas och hur du kommer att påverkas. Ungefär en tredjedel av alla som insjuknat i schizofreni blir nästan helt symtomfria och fungerar bra i samhället, även om vissa behöver ta en låg dos antipsykotiskt läkemedel för att inte blir sjuka igen.

De andra två tredjedelarna återhämtar sig långsammare. Förutom läkemedel behövs både psykologisk behandling och social träning för att klara av vardagslivet. Hur mycket behandling och social träning som behövs varierar från person till person. En del kan ha kvar symtom trots behandling, vilket kan göra att det blir svårt för dem att fungera i samhället. Det finns då olika former av stöd och hjälp att få.

Hur din återhämtning ser ut och hur lång tid den tar beror på psykossymtomen och hur din tillvaro var innan du blev sjuk, men även på hur pass delaktig och aktiv du själv är i behandlingen.

Många blir bättre inom tre månader

Många blir bättre inom de tre första månaderna efter att ha insjuknat, om läkemedlen har effekt. Det är vanligt att uppleva starka känslor av nedstämdhet, osäkerhet och oro upp till ett år efter insjuknandet. Det kan öka risken att få symtom igen. Därför är det viktigt att du fortsätter att ta dina läkemedel. Undvik också att göra för mycket på en gång, att dricka alkohol och att använda droger.

Risken att insjukna i en ny psykos minskar ju längre tiden går, så länge behandlingen fungerar bra och du får det stöd och den hjälp du behöver.

Fäll ihop

Behandlingsplan

Behandlingsplan

En behandlingsplan är ett dokument som är utformat efter dina behov, förutsättningar, mål och vad du kan göra för att uppnå dem.

Du och din kontaktperson kan skriva behandlingsplanen tillsammans men oftast är det du själv som skriver den. Ingen får skriva i eller ändra i planen om inte du är med eller har gett din tillåtelse.

Innehåller dina mål och hur du når dem

När dina symtom har dämpats skriver ni vilket eller vilka mål du vill uppnå. Det kan till exempel vara att du vill börja jobba, eller att du vill fortsätta med en hobby. Därefter går ni noggrant igenom vad du tycker känns svårt, vad som hindrar dig och vad som behöver göras för att du ska komma närmare målet.

Om det till exempel är att du är morgontrött eller att du känner oro för att åka kollektivtrafik kan det vara bra att undersöka vad du kan göra. Du kan till exempel behöva träffa din läkare för att gå igenom dina läkemedel om du blir trött av dem, eller försöka lägga dig tidigare på kvällen. För att lindra oron kan du utsätta dig för det som ger dig oro och ångest i korta stunder, som sedan blir längre.

Du bestämmer dina delmål, det vill säga vad som ska göras, och hur, utifrån vad som känns bäst för dig.

Berätta om behandlingsplanen för närstående

När du och din kontaktperson har kommit överens om vilka alternativ som känns bäst har ni ett möte där du bjuder in dem du vill ska hjälpa dig. Det kan till exempel vara några av dina närstående, din läkare, din psykolog eller andra personer. De kan, så gott det går, hjälpa dig på det sätt som du har önskat.

På mötet berättar du eller din kontaktperson om din behandlingsplan, dina mål och vad som behöver göras för att du ska nå målen. Din läkare kanske då föreslår att ni ska boka en tid för att prata om olika alternativ för att till exempel minska din morgontrötthet. Dina närstående kanske får påminna dig att lägga dig tidigare och att väcka dig på morgonen, eller att följa med och stödja dig om du vill träna på att åka med kollektivtrafiken. Din kontaktperson kan också vara med som stöd om du till exempel vill försöka att åka med kollektivtrafiken eller besöka en arbetsplats.

Dina närstående är med på mötet för att ni tillsammans ska kunna planera och arbeta med behandlingsplanen. Då vet alla också vad de ska göra.

Mötena bör vara ungefär en gång varje halvår för att utvärdera om ni följer behandlingsplanen. På mötena kan ni också se om behandlingsplanen behöver ändras.

Du beslutar

Det är viktigt att använda ett så kallat delat beslutsfattande för alla beslut som står i behandlingsplanen. Det innebär att du beslutar om vad som ska göras, men att du diskuterar besluten med din kontaktperson, läkare eller andra personer som har en viktig roll i behandlingsplanen.

Det är också viktigt att du känner dig motiverad av besluten, och att de känns bra. Det som ingår i din plan ska inte öka din oro och du ska känna att det är möjligt att nå de delmål som ni beslutat om.

Det spelar ingen roll hur små delmålen är. Att klara av dem stärker dig, och därför är det bättre att ha flera mindre delmål och bli glad och stärkt av att lyckas.

Ju mer delaktig och aktiv du är i din behandling, desto mer ökar möjligheterna att få en tillvaro som du trivs med.

Skriv vem som gör vad om du blir sämre i en krisplan

Skriv även in en så kallad krisplan i behandlingsplanen. Den innehåller instruktioner om vem som ska kontakta vården om du blir sämre. Kom överens med dina närstående i förväg om vem som gör vad, och skriv det i din plan.

Skriv också vilka symtom du får om du blir sämre, till exempel att du får svårt att sova, lätt blir arg eller undviker familj och vänner.

Fäll ihop

Samordnad individuell plan – SIP

Samordnad individuell plan – SIP

Samordnad individuell plan, SIP, är en vård- och behandlingsplan som ska innehålla den vård, behandling och det stöd du behöver. Insatser från både sjukvården, socialtjänsten och psykiatrin ska finnas med, och hur de ska samordnas.

En SIP kan vara ett bra stöd för att göra det tydligt vem som har ansvar för vad inom vården och inom socialtjänsten. SIP tar inte med vad närstående kan göra för att hjälpa dig, som behandlingsplanen gör.

Behandlingsplan och SIP tillsammans

Oftast skrivs SIP och behandlingsplanen i samma dokument. De flesta mottagningar har så kallade resursgruppsmöten, där du, din kontaktperson och de personer som är med i SIP eller i behandlingsplanen träffas. Ni skriver då tillsammans och all information hamnar i samma dokument.

Du ger ditt samtycke

För att kunna skapa en SIP behöver du ge ditt samtycke. När du gett ditt samtycke bjuder din kontaktperson från psykiatrin in till ett första planeringsmöte, men även en annan person från vården eller socialtjänsten kan bjuda in.

För att SIP ska gälla ska du vara med och besluta om vad som ska göras. Du behöver också godkänna om något ska ändras. Planen får inte ändras om inte du är med.

Lagstadgad rättighet

SIP är en rättighet som är lagstadgad sedan 2010 i både hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen. Du kan läsa mer och se en film om samordnad individuell plan på SKL:s webbplats. SKL är en förkortning för Sveriges kommuner och landsting.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra själv för att minska risken att få en ny psykos:

  • Det är bra om du sover på natten och är vaken på dagen.
  • Ha gärna dagliga rutiner som du försöker att inte ändra på.
  • Undvik att dricka alkohol.
  • Undvik att använda alla former av droger.
  • Undvik att ha för mycket att göra på en gång.
  • Håll kontakt med familj och vänner samt undvik att isolera dig.

En del av din behandling består av att du lär dig hur du ska leva för att inte bli sjuk igen. Genom regelbundna möten med din kontaktperson, eller med hjälp av KBT eller andra metoder, lär du dig att hantera livshändelser och konfliktfyllda relationer med andra. Stress och konflikter är sådant som annars kan öka risken för att bli sämre.

Om du märker att du håller på att bli sämre är det bra om du kan minska stressen och sova mer. Har du svårt att sova kan du använda avslappningsmetoder eller läkemedel. Blir du inte bättre är det viktigt att söka vård i god tid.

Fäll ihop

Att leva med schizofreni

Att leva med schizofreni

Återhämtningen till att få en fungerande vardag är en process som går framåt, även om det kan ta tid. Det går att få en tillvaro du trivs med, med aktiviteter som känns meningsfulla.

De flesta med schizofreni mår som bäst om de har möjlighet att leva så självständigt som möjligt, med meningsfulla aktiviteter, personliga sociala kontakter och så lite antipsykotiska läkemedel som möjligt. Många kan klara sig med relativt låg dos läkemedel efter några år, vissa till och med helt utan läkemedel.

Hitta stöd

Du kan få stöd i föreningar och förbund. Genom att träffa andra personer med liknande upplevelser kan du dela erfarenheter och få råd. Det kan göra din tillvaro lättare.

Några föreningar eller förbund ordnar aktiviteter som självhjälpsgrupper och föreningsarbeten. En del har chattforum där du kan kommunicera med andra genom internet. Det kan vara skönt om du inte orkar gå hemifrån eller träffa någon.

Här är några riksförbund och föreningar:

Du kan också ringa till Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60 om du behöver prata med någon. De som svarar kan hjälpa till att sortera tankar och känslor. Hjälplinjen har öppet alla dagar mellan klockan 13 och 22.

Be om hjälp

När psykosen har släppt kan det vara svårt att ta itu med vardagen. Aktiviteter som att diska och handla kan kännas som stora utmaningar, och det kan vara svårt att äta och sova ordentligt.

Be närstående eller din kontaktperson om hjälp när du känner att du inte orkar. Någon kan till exempel laga mat som du kan frysa in, eller hjälpa dig att komma ihåg att ta dina läkemedel. Att få hjälp av närstående kan också göra att du känner dig mindre ensam.

Har du minderåriga barn kan det ibland vara svårt att orka vara förälder. Även då är det bra att be närstående om hjälp. På så sätt kan du ha energi kvar till att vara den förälder du vill vara. Vården eller socialtjänsten kan också ge dig stöd i föräldrarollen.

Genom kommunen kan du få en stödfamilj om du har minderåriga barn och känner att du inte orkar. Barnet kan bo hos stödfamiljen kanske en helg då och då, så att du får möjlighet att återhämta dig. Prata med din kontaktperson om du skulle vilja få en stödfamilj.

Motionera

Försök att vara fysiskt aktiv regelbundet, även om det tar emot. Det kan få dig att må bättre över lag.

Ofta behöver du inte göra så mycket för att må bättre. Hitta en motionsform som fungerar för dig och som du tycker om, till exempel att promenera eller att simma, och anpassa motionen efter vad du orkar just då.

Gör sådant du tycker om

Att göra något som du tycker om kan hjälpa om du mår dåligt eller är nedstämd. Många upplever att de mår bättre när de får ägna sig åt något kreativt. Det kan vara att måla, skriva, fotografera, spela ett instrument eller att arbeta i lera. Andra tycker om trädgårdsarbete, att vara med djur eller att arbeta i en verkstad.

Även här gäller det att du hittar något du tycker om att göra. Skriv gärna i behandlingsplanen vad du tycker om att göra, och hur ofta du skulle vilja göra det.

Gå till läkare och tandläkare regelbundet

Det är bra om du går till läkaren regelbundet för att kontrollera dina blodvärden, din vikt och ditt midjemått. Anledningen är att vissa antipsykotiska läkemedel kan leda till att du går upp i vikt. Det kan öka risken för typ 2-diabetes.

Vissa antipsykotiska läkemedel kan orsaka muntorrhet. Det kan öka risken för att få hål i tänderna. Därför är det bra att sköta tänderna noggrant och gå till tandläkare eller tandhygienist med jämna mellanrum. Du kan också ha rätt att få ekonomiskt stöd, tandvården kostar då lika mycket som sjukvård och omfattas av sjukvårdens högkostnadsskydd.

Kontaktperson eller närstående kan följa med

Det är viktigt att du får ett bra bemötande och vård om du får en kroppslig sjukdom, till exempel halsfluss eller ryggproblem. Du kanske har svårt att ställa frågor och ta till dig informationen du får av en läkare eller sjuksköterska. Ett tips är då att låta din kontaktperson inom psykiatrin eller en närstående följa med för att stötta dig när du besöker vården.

Det är till stor hjälp om du kan förbereda dig inför ditt möte med exempelvis en läkare på vårdcentralen. Du och din kontaktperson kan skriva de frågor ni vill ha svar på, så att ni inte glömmer något. Det är också bra att skriva svaren. Då kan dina närstående, din kontaktperson och andra i din resursgrupp stödja dig i att få den vård du behöver.

Hitta en meningsfull sysselsättning

För många är det betydelsefullt att ha en daglig sysselsättning som man trivs med. Att träffa andra regelbundet, att känna sig uppskattad och behövd gör ofta att man mår bättre och att man känner sig mindre ensam.

Vad sysselsättningen kan vara beror på dina förutsättningar, intressen, motivation och vad du klarar av att göra. Vissa kan till exempel vilja komma tillbaka till arbetslivet, men behöver stöd för att klara av arbetet. Andra kanske vill ha en sysselsättning där de får träffa andra utan att känna sig pressade av ett lönearbete.

Hitta arbete med hjälp av individanpassat stöd

Du kan få hjälp att hitta och söka ett arbete med hjälp av så kallat individanpassat stöd. Målet är att du ska hitta och kunna behålla ett arbete så snart som möjligt. Arbetet ska motsvara dina intressen, erfarenheter och önskemål.

Säg till din kontaktperson om du vill hitta ett arbete och behöver stöd. Det individanpassade stödet blir då en del i din återhämtning och skrivs in i behandlingsplanen. Individanpassat stöd förkortas till IPS och kallas ibland för Supported employment.

Om du vill hitta ett arbete kan Arbetsförmedlingen hjälpa till att ordna en arbetsplats med extra stöd och vägledning eller med en arbetscoach. Det är en person som har särskild utbildning för att kunna hjälpa till och stötta i arbetsprocessen. Hen kan till exempel ta reda på vilka arbeten som matchar dina önskemål.  Du kan läsa mer om vilka former av arbetsstöd som finns på Arbetsförmedlingens webbplats.

Daglig verksamhet

Om det är för svårt att börja arbeta finns olika former av daglig verksamhet. Du kan till exempel få pröva på att snickra, sy eller måla. Du kan också gå på kurs, till exempel datakunskap.

Den dagliga verksamheten ska vara utformad och anpassad efter dig och dina förutsättningar. Det är kommunen som ordnar med daglig verksamhet, så det kan skilja sig beroende var du bor.

Kommunen kan också till hjälpa till att ordna en praktikplats.

Boende

En del kan tycka att det är svårt att komma till ett eget hem igen efter att varit på sjukhus en längre tid. Du kanske har kvar symtom som gör det svårt att sköta ett hushåll. Det finns då olika former av stöd och hjälp att få enligt socialtjänstlagen.

Du ansöker om det stöd du behöver hos socialtjänsten i din kommun, som beslutar vilken form av boendestöd du får. Beslutet tas utifrån dina behov.

Det kan vara bra att bo där du har många kontakter och kanske närstående, för att minska risken att du isolerar dig.

Boendestödjare

Med en så kallad boendestödjare kan du bo kvar hemma. Boendestödjaren är en person som kommer hem och hjälper till med det du har svårt att orka eller klara av själv. Det kan till exempel vara att handla, städa eller gå till apoteket. Hen kan också hjälpa till att betala räkningar och sköta kontakter med myndigheter.

Gruppbostad

Det finns också möjlighet att bo i en gruppbostad som har personal under dagen. En gruppbostad består av ett par eller flera lägenheter i ett lägenhetshus.

I gruppbostaden bor du i en egen lägenhet, men du kan få hjälp av personalen en stor del av tiden. Personalen kan också stödja dig om du vill delta i fritidsaktiviteter. Ofta finns en gemensam lokal i huset där du kan träffa grannar och personal. Gruppbostad passar dig om du har stora behov av omvårdnad och stöd.

Kontaktperson genom kommunen

Oftast får du din kontaktperson genom psykiatrin, som i sin tur har kontakt med olika myndigheter, exempelvis socialtjänsten och Försäkringskassan. Men ibland kan du även få en kontaktperson genom kommunen som kan vara ett socialt stöd i olika fritidsaktiviteter.

Fäll ihop

Att bli gravid

Att bli gravid

Om du planerar att bli gravid är det viktigt att du pratar med din läkare om hur du ska göra med läkemedelsbehandlingen. Generellt ska man vara försiktig med att använda läkemedel under en graviditet, men det finns fördelar och nackdelar med att använda läkemedel. Förutsättningarna kan se olika ut för olika personer och därför måste behandlingen anpassas efter dig.

Risken för att insjukna i en ny psykos ökar vid en graviditet. Det beror på den hormonella omställningen i kroppen. Risken ökar ytterligare i slutet av graviditeten och månaderna efter förlossningen.

Det är viktigt att du inte slutar med dina läkemedel om du blir gravid. Tala med din läkare om du blir gravid, oftast går det bra att ta en låg dos antipsykotiska läkemedel under graviditeten. Slutar du med läkemedlen ökar risken att du får en ny psykos. Då finns det risk att du skadar både dig själv och barnet.

Tala med din läkare om du vill amma. Antipsykotiska läkemedel går över till bröstmjölken och kan påverka barnet så att barnet blir lite trött och slappt i muskulaturen. Men det finns inga risker för att läkemedlen skadar barnet på kort sikt. Eftersom forskare inte vet hur läkemedlen kan påverka barnet på längre sikt kan det vara klokt att avstå från att amma.

Fäll ihop

Mer om schizofreni

Mer om schizofreni

Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen. Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger en förändrad verklighetsuppfattning. Vid schizofreni pågår psykosen längre tid än sex månader. En annan psykossjukdom är schizoaffektivt syndrom.

Schizofreni utvecklas långsamt, ofta under flera år. Det kan därför ta tid innan du får diagnosen schizofreni.

Den vanligaste åldern för att insjukna i schizofreni är runt 25 år. Men man kan insjukna i schizofreni oavsett hur gammal man är, även om det är mycket ovanligt att insjukna i schizofreni innan puberteten eller när man är äldre än 45 år.

Vissa får en psykos en gång, medan andra får återkommande psykoser.

Kan vara svårt att skilja från andra psykossjukdomar eller orsaker

När en person insjuknar i en psykos kan det vara svårt för läkarna att avgöra om det är en akut övergående psykos, schizofreni eller en annan psykossjukdom. En akut övergående psykos går över inom en månad.

En psykos kan också bero på någon av följande orsaker:

  • Emotionell instabil personlighetsstörning, så kallad borderline.
  • Vissa sällsynta hjärnsjukdomar som tumörer och tinninglobsepilepsi.
  • Förgiftningar.
  • Att man är påverkad av droger eller vissa dopningspreparat.
  • Höga doser av kortison och vissa läkemedel mot Parkinsons sjukdom, men symtomen går över när man slutar använda läkemedlet.

Ofta missförstådd sjukdom

Många tror att schizofreni är detsamma som personlighetsklyvning, till exempel att en person som har schizofreni har en ond och en god sida. Det stämmer inte. Att uppleva sig som kluven mellan olika personligheter är inte ett symtom vid schizofreni.

Det är också vanligt att tro att personer som har schizofreni är mer våldsamma än andra personer. Det stämmer inte heller. Det finns oftast en förklaring till varför en person med schizofreni blir våldsam. Det kan till exempel vara att hen är väldigt rädd och ångestfylld av sina upplevelser, och inte förstår vad som händer i tillvaron.

En person med schizofreni har också ofta hög personlig integritet. Därför kan hen tycka det är obehagligt och vilja försvara sig om en annan person snabbt kommer för nära.

Fäll ihop

Vad beror schizofreni på?

Vad beror schizofreni på?

Det går inte alltid att hitta en förklaring till varför schizofreni utvecklas. Ärftlighet ökar risken mest för att utveckla schizofreni.

Det finns också de som har fått en psykos, trots att de inte har haft någon känd ärftlighet.

Ärftlighet

En medfödd sårbarhet kan öka risken för att utveckla en psykos eller schizofreni, men behöver inte göra det. Det är flera gener som är involverade i den medfödda sårbarheten.

Människor har olika medfödda sårbarheter, och därmed olika stark benägenhet att reagera med psykos vid plötslig eller långvarig stress. För en person med hög sårbarhet krävs mindre belastning än för en person med låg sårbarhet.

Den medfödda sårbarheten kan eventuellt förstärkas om hjärnan har skadats av någon komplikation under graviditeten eller vid förlossningen. Men komplikationer vid graviditet och förlossning är vanliga och risken för att det ska orsaka schizofreni är liten.

Den medfödda sårbarheten kan orsaka besvär innan en psykossjukdom bryter ut. Man kan till exempel ha svårt i relationer eller att klara av skolan, men ibland märks inga problem innan de psykotiska symtomen bryter ut.

Uppväxtmiljö

Att växa upp i en storstad kan öka risken något för en person som har en medfödd sårbarhet. Men annars anser forskare att uppväxtmiljön inte spelar så stor roll för att utveckla schizofreni.

Förr trodde forskare att föräldrarna, speciellt en känslokall mamma, kunde orsaka att ett barn fick en psykos senare i livet. Nu vet man att det inte stämmer.

Livssituation

Risken att insjukna kan öka om man har en mycket påfrestande livssituation under en längre tid, till exempel att man känner sig utanför och inte är delaktig i samhället.

Att utvandra till ett annat land kan öka risken något för att insjukna i schizofreni. Det gäller både för den person som utvandrat och för nästkommande generation. Att bli delaktig i samhället genom att lära sig språket, arbeta och ha ett socialt liv minskar risken. 

Droger

Att röka hasch ökar risken för schizofreni, speciellt hos personer som har en släkting som har haft en psykos. Forskare anser att hasch kan orsaka schizofreni hos en person som annars inte skulle få sjukdomen, om hen har en viss ökad sårbarhet sedan tidigare. Även cannabis kan öka risken för att insjukna i en psykos.

Både hasch och cannabis kommer från växten Cannabis sativa, även kallad hampa. Det som skiljer dem åt är hur de framställs.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Du kan hitta mer information på de olika föreningarnas och riksförbundens webbplatser. Där finns också ofta bloggar, chattsidor och möjligheter att köpa böcker om psykisk hälsa och ohälsa.

Här på 1177 Vårdguiden kan du läsa Pebbles Karlsson Ambroses blogg Vid vansinnets rand. Pebbles Karlsson Ambrose lever med en psykossjukdom och i bloggen delar hon med sig av sina erfarenheter och tankar. Bloggen har även blivit en bok med samma namn, Vid vansinnets rand, utgiven av Ordberoende förlag 2015. Här är några andra förslag på både faktaböcker och skönlitterära böcker:

  • Integrerad psykiatri – case management i teori och praktik
    Cecilia Brain, Susan Landqvist-Stockman, Hasse Olsson
    Studentlitteratur, 2014
  • Psykiatri
    Jörgen Herlofson, Marie Åsberg, Anders Lundin, Björn Mårtensson
    Studentlitteratur, 2016
  • Vägen vidare – verktyg för återhämtning vid psykisk ohälsa
    Alain Topor, Kjell Broström, Rosita Strömwall
    Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), 2007
  • Självhjälpsgrupp för rösthörare
    Elisabeth Alphonce
    Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), 2014
  • Jag vet inte var psykoser kommer ifrån
    Pebbles Karlsson Ambrose
    Ordberoende förlag, 2012 
  • Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, anhörig- och patientversion
    Socialstyrelsen
    Edita Västra Aros 2011
Fäll ihop
Skriv ut (ca 25 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-08-25
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lena Flyckt, docent, specialist i psykiatri, Centrum för psykiatriforskning, Stockholm