Komjölksallergi

Skriv ut (ca 7 sidor)

Komjölksallergi innebär att man är allergisk mot ett eller flera proteiner som finns i mjölken. Allergin är vanligast hos barn som är yngre än ett år. Oftast växer allergin bort innan barnet börjar skolan. En del har kvar allergin som vuxna. Behandlingen går ut på att undvika kost som innehåller komjölk.

Skriv ut

Komjölksallergi är vanligast hos barn som är yngre än ett år. Du kan få komjölksallergi som vuxen, men det är ovanligt. Läs mer om komjölksallergi hos vuxna här.

Symtom på komjölksallergi

Symtom på komjölksallergi

Det är vanligt att allergin upptäcks när barnet slutar amma och i stället börjar med modersmjölkersättning eller välling. En del barn kan reagera redan första gången de får modersmjölkersättning.

Det är ovanligt, men barn som ammas kan utveckla symtom på komjölksallergi genom att de reagerar på små mängder mjölkprotein som förs över med bröstmjölken. Det gäller om den som ammar äter mjölkprodukter. 

Vanligt med flera symtom samtidigt

De flesta som har komjölksallergi har flera olika symtom samtidigt. Det är vanligast att få symtom från huden, magen och tarmarna. Barn med komjölksallergi kan tillfälligt bli mer känsliga för mjölk under en infektion. 

Dessa symtom från huden är vanliga:

Dessa symtom frånmagen och tarmarna är vanliga:

Barnet kan också få röda och kliande ögon. Det kan ibland bero på direktkontakt, det vill säga att barnet har fått mjölk på händerna och sedan kliat sig i ögat. Det kan även vara ett symtom på en allergisk reaktion efter att barnet fått i sig mjölk.

Symtom på svår komjölksallergi

Barnet kan också få symtom från luftvägarna. Det är inte lika vanligt som symtom från huden, magen och munnen. 

Exempel på symtom från luftvägarna hos barn med komjölksallergi:

Symtom från luftvägar kan vara tecken på svår komjölksallergi och det är därför viktigt att söka vård.

Symtom på komjölksallergi hos barn som ammas

Barn som ammas får i sig små mängder komjölk genom bröstmjölken. Barnet kan därför få symtom utan att hen själv har fått i sig mjölk, men det är ovanligt.

Symtom på komjölkallergi hos barn som ammas kan vara eksem, blod i avföringen och att barnet skriker mycket, liknande kolik.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en barnavårdscentral eller en vårdcentral om du tror att ditt barn har komjölksallergi.

Kontakta en vårdcentral om barnet har fått diagnosen komjölksallergi och hen inte mår bättre trots att hen inte får i sig mjölkprodukter.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring 112 om barnet får en svår allergisk reaktion och har svårt att andas, blir väldigt trött, får kraftiga kräkningar. Det gäller också om hen blir blek och verkar tagen. 

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Det enda säkra sättet att undersöka om en person har komjölksallergi är att ta bort alla mjölkprodukter ur kosten och se om besvären försvinner. Det kallas för elimination. Hur länge eliminationen ska pågå bestäms tillsammans med en läkare.

De flesta barn blir av med sina besvär efter några dagar till någon vecka med mjölkfri kost. Därför räcker det oftast att utesluta mjölkprodukter i två till fyra veckor för att ta reda på om besvären beror på allergi. Det kan ta längre tid om barnet har besvär från magen som gör att hen har gått ner i vikt.

Efter ett tag görs en provokation

Efter eliminationen ska barnet testa att använda mjölkprodukter igen. Det kallas för provokation. Om besvären då kommer tillbaka ställs diagnosen komjölksproteinallergi.

De flesta barn med mjölkallergi får snabbt tillbaka sina besvär när de får i sig mjölkprodukter igen. I enstaka fall få barnet tillbaka besvären först efter att ha fått i sig en större mängd mjölk under en längre tid.

Provokationen bör göras på sjukhus om barnet har haft en allvarlig reaktion. Det gäller om barnet har symtom från luftvägarna men också om barnet har varit allmänpåverkat, haft upprepade kräkningar eller om barnet har haft utbredda nässelutslag.

Det är vanligt att vänta något år innan en provokation görs om barnet har haft svåra allergiska reaktioner som tydligt beror på mjölk. 

Allergitest

Ibland får barnet lämna ett blodprov. Det görs för att undersöka om det finns IgE-antikroppar mot komjölksprotein i blodet. Det kan vara till hjälp för läkaren när hen ska ställa en diagnos, men det går inte alltid att lita på resultatet från testet. Om allergitestet är positivt och barnet blir av med besvären av att utesluta mjölkprodukter är det sannolikt att hen är allergisk mot komjölksprotein.

Ibland görs ett pricktest. Det visar om barnet har IgE-antikroppar i vävnader, till exempel huden.

Barn som är under ett år kan få allergiska symtom innan det finns tillräckligt mycket IgE-antikroppar att det visar sig i ett blodprov. Kroppens immunförsvar kan också bilda antikroppar mot mjölkprotein utan att det leder till några symtom.

Det är vanligt att barnet har kvar IgE-antikroppar i blodet eller i vävnader ett tag efter att allergin har läkt ut.

Allergitester kan bara visa om barnet har IgE-medierad allergi

Blodprovet och pricktestet visar bara om barn har IgE-antikroppar mot mjölkprotein. Det finns mjölkallergi som inte kan mätas med blodprov eller pricktest. Det kallas för icke IgE-medierad mjölkallergi. Eftersom allergitesterna bara visar om barnet har IgE-medierad allergi får barnet ofta göra en provokation oavsett vad allergitestet visar.

Regelbundna undersökningar och provokationer om barnet har komjölksallergi

Barn som har komjölksallergi behöver undersökas regelbundet för att ta reda på om allergin har läkt ut och om barnet växer som hen ska. Ni bör också ha regelbunden kontakt med en dietist för att planera maten. Det är särskilt viktigt om flera födoämnen har tagits bort ur barnets kost.

Provokation var sjätte månad om barnet har milda till måttliga symtom

Barn som har fått diagnosen komjölksallergi och som har milda till måttliga symtom får göra en provokation ungefär var sjätte månad. Det gäller upp till att barnet är tre år. När barnet blir äldre görs provokationer en gång per år.

Barn som har svår allergi får göra provokationer mer sällan

Barn som har svår komjölksallergi brukar undersökas av barnläkare en gång om året. Det gäller också om barnet har allergi mot flera andra födoämnen. Tillsammans med läkaren bestämmer du när och hur en eventuell provokation ska göras.  

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandlingen består av att undvika komjölk och produkter gjorda av komjölk som till exempel smör, ost, yoghurt, grädde och glass.

Ersätt inte komjölk med mjölk från andra djur som get eller får. Proteinerna i getmjölk och fårmjölk liknar proteinerna i komjölk och kan ge allergiska reaktioner.

Ta hjälp en dietist

Det kan finnas komjölksprotein i många livsmedel, till exempel i korv, leverpastej och i en del bröd. Mjölk i färdiglagad mat kan ibland vara dolt under ett annat namn, som vassle eller kasein. Ta hjälp av en dietist när barnet ska börja äta mjölkfri kost. Hen kan ge råd om näringsriktig och mjölkfri kost.

Viktigt med helt mjölkfri kost i början

Det är viktigt att barnets kost är helt mjölkfri till en början. Efter ett tag kan ni tillsammans med barnets läkare bestämma er för att prova att ha en liten mängd mjölkprodukter i mat som tillagas. Kokade mjölkprodukter kan vara mindre allergiframkallande än obehandlad mjölk.

När barnet börjar tåla mjölk är det vanligt att hen gör det stegvis. Det innebär att hen först tål en liten mängd mjölkprodukter i lagad mat och efterhand tål allt större mängd.  

Amning

Du som ammar ett barn med mjölkallergi behöver bara ta bort mjölk ur din kost om barnet enbart äter bröstmjölk och får tydliga besvär.

Modersmjölksersättning

Mjölk är bas i de vanliga modersmjölkersättningar och vällingar som barn brukar få. Det finns mjölkfria modersmjölkersättningar och vällingar som barnet kan få om hen är allergisk. I de flesta komjölksfria modersmjölksersättningar har mjölkproteinerna brutits ned så att de inte längre är allergiframkallande.

När barnet börjar äta mer vanlig mat kan hen få komjölksfria produkter från livsmedelsaffärer som komplement. Det kan till exempel vara välling och gröt.

Mjölkfri modersmjölksersättning på apotek

På apotek finns mjölkfria modersmjölksersättningar att köpa. De ger samma näring som de ersättningar som innehåller komjölk. Om du har ett litet barn som har fått diagnosen komjölksallergi kan du få mjölkfri modersmjölksersättning utskrivet på recept. Det kallas för en livsmedelsanvisning. Med en livsmedelsanvisning kan du köpa den mjölkfria ersättningen på apotek till ett rabatterat pris.

Äldre barn kan behöva tillskott

Äldre barn som inte vill dricka mjölkfria modersmjölkersättningar, eller välling, kan behöva extra kalk. Det gäller också äldre barn och vuxna som drick mjölkfria drycker som sojadrycker, havremjölk och rismjölk eftersom de inte alltid innehåller tillräckligt med kalk.

Kalktillskott tas i form av tabletter. Barn som är mellan sex månader och sex år behöver i så fall cirka 500 milligram extra kalk om dagen, äldre barn behöver 750 till 1000 milligram extra kalk om dagen.

En del behöver inte extra kalk eftersom de får i sig tillräckligt genom maten eller genom kalkberikade produkter som finns att köpa i livsmedelsaffärer.  

Extra tillskott av fett och D-vitamin

Barn som inte dricker komjölk kan ibland också behöva tillskott av fett och D-vitamin.

Undvik vissa växtbaserade drycker

Ge inte produkter som baseras på soja, till exempel sojavälling, till barn som är yngre än tio månader. Det beror på att barnet då kan få en allergi mot soja.

Livsmedelsverket rekommenderar att inte ge riskakor och risdrycker till barn som är yngre än sex år. Det beror på att ris kan innehålla arsenik som är skadligt för barn. 

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Vid en allergi överreagerar kroppens immunförsvar på ett ämne som egentligen inte är farligt. Överreaktionen kan leda till att kroppen reagerar med något eller några av de symtom som beskrivits i texten ovan. De ämnen som immunförsvaret reagerar på vid en allergi kallas för allergener och dessa är oftast proteiner. Vid komjölksallergi är det ett eller flera proteiner i mjölken som man inte tål.

Olika typer av komjölksallergi

Det finns två typer av komjölksallergi, båda är lika vanliga. Vid så kallad IgE-förmedlad allergi bildar kroppen mycket av en viss typ av antikropp mot protein i mjölk. Den kallas för immunglobulin E. Vid den här typen av komjölksallergi kommer symtomen oftast inom en timme. Det är vanligt att få ont i magen, diarré, att kräkas eller få hudutslag.

Den andra typen av komjölksallergi kallas för icke IgE-förmedlad allergi. Vid den här typen av komjölksallergi kommer oftast de första symtomen någon till några timmar efter att barnet fått i sig mjölk men ibland kan symtomen dröja upp till någon eller några dagar.  Det är vanligt att få symtom från magen och från huden.

Vad beror komjölksallergi på?

Det är inte känt varför vissa får komjölksallergi. Risken är större om någon av de biologiska föräldrarna eller ett syskon är allergiskt.

Allergi och intolerans är inte samma sak

Intolerans mot olika livsmedel kan ge liknande symtom som allergi. Vid intolerans är det inte immunförsvaret som reagerar utan reaktionen går till på annat sätt. Den vanligaste formen av intolerans är laktosintolerans, som innebär att tarmen inte kan bryta ner mjölksocker. Laktosintolerans ger aldrig allvarliga symtom och är mycket ovanligt hos barn under sex år. 

Fäll ihop

Kan jag förebygga komjölksallergi?

Kan jag förebygga komjölksallergi?

Det går inte att förebygga eller minska risken för att få komjölksallergi. 

Fäll ihop

Komjölksallergi hos vuxna

Komjölksallergi hos vuxna

Du kan få komjölksallergi när du är vuxen men det är mycket ovanligt. De flesta vuxna som är allergiska mot mjölk har varit det sen de var barn. Personer som har kvar en IgE-medierad mjölkallergi när de blir vuxna har ofta en allvarligare allergi.

Vuxna som får diagnosen icke IgE-medierad allergi har ofta symtom från magen. Det kan till exempel vara besvär med att svälja, ont i magen, diarré och förstoppning. De flesta har haft symtomen under en längre tid. En del har även haft komjölksallergi som barn men som gick över för att sedan komma tillbaka. 

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Fäll ihop

Frågor och svar om komjölksallergi

Skriv ut (ca 7 sidor)
Publicerad:
2017-10-26
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anna Winberg, barnläkare och allergolog, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå