Virusinfektioner är vanliga
En förkylning är en infektion som orsakas av virus. Ett vanligt besvär vid förkylning är hosta. Förutom hosta har barnet ofta även snuva, nästäppa, ont i halsen, irriterade ögon och feber, även om den inte behöver vara så hög. Under de första levnadsåren kan barn vara förkylda väldigt ofta.
Ofta börjar förkylningen med irriterande torrhosta, ofta kallad rethosta. Ibland leder infektionen till att mer slem bildas i luftvägarna och rethostan övergår i slemhosta.
En vanlig förkylning går över av sig själv. Barnet kan däremot fortsätta att ha hosta i flera veckor efteråt.
RS-virus orsakar epidemier varje år, främst under vintermånaderna. Äldre barn får oftast besvär som liknar en vanlig förkylning. Barn yngre än två månader, för tidigt födda barn och barn med hjärt- eller lungsjukdomar kan däremot få svårare besvär.
Infektionen startar som en vanlig förkylning med snuva, hosta och feber. Vid en svårare infektion får barnet mer hosta, det bildas mer slem i luftvägarna och barnet får andningsbesvär med snabb, väsande andning. För de minsta barnen kan det bli så jobbigt att andas att de inte orkar äta eller dricka.
Behandling vid virusinfektioner
Mot förkylningar som orsakas av virus finns inga mediciner. Du får vänta tills förkylningen hos barnet läker av sig själv och försöka lindra symtomen så gott det går. Om förkylningen orsakas av eller leder till en bakterieinfektion kan barnet ibland behöva antibiotika.
Vissa barn som får en RS-virusinfektion blir så sjuka att de måste vårdas på sjukhus. Barnet får då behandling, till exempel för att vidga luftrören och för att få i sig näring.
Kikhosta
Kikhosta är en smittsam sjukdom som de flesta barn är vaccinerade mot. Äldre barn och vuxna kan få kikhosta trots att de har vaccinerats eller har haft kikhosta tidigare.
Kikhosta är en allvarlig sjukdom för barn som är yngre än ett år. Extra utsatta är barn under tre månader. Det beror på att barn under tre månader inte har hunnit få sin första vaccindos. Barn mellan tre och sex månader har endast fått en eller två vaccindoser.
En typisk kikhosta börjar som en förkylning med hosta och ibland lätt feber. Efter hand blir hostan värre och kommer attackvis. Efter någon eller några veckor börjar de så kallade kikningarna. Barnet hostar då så intensivt att hen får svårt att andas och kan bli blå i ansiktet. Oftast avslutas attacken med att barnet hostar eller kräks upp slem.
Behandling vid kikhosta
Det finns ingen behandling som botar kikhosta, men barn yngre än ett år kan få antibiotika för att lindra symtomen och minska smittsamheten. Barn med stora andningsproblem kan behöva vårdas på sjukhus. Ju tidigare behandlingen påbörjas ju bättre effekt brukar den ha.
Krupp
En del barn kan få krupp i samband med förkylningar. Krupp beror på att området nedanför stämbanden har blivit svullet på grund av en virusinfektion. Då får luften svårare att passera.
Krupp ger en hosta som låter skällande. Barnet blir också hest. När hen andas in kan det låta pipigt och väsande och ibland har barnet svårt att få luft. Oftast kommer besvären sent på kvällen, när barnet har legat ner en stund. Krupp är vanligast hos barn upp till tre-fyra år, men kan förekomma även hos barn upp till sju-åtta års ålder.
Behandling vid krupp
Lättare kruppbesvär kan du lindra hemma. Ibland kan läkare skriva ut hostdämpande medicin. En del barn som har krupp kan få så svårt att andas att de behöver ytterligare behandling på vårdcentral eller sjukhus.
Lunginflammation
Barn yngre än omkring tre år får lättare lunginflammation än äldre barn. Det beror på att immunförsvaret hos mindre barn fortfarande inte är färdigutvecklat. Lunginflammation kan orsakas av både bakterier och virus.
Ofta börjar en lunginflammation hos barn som en vanlig förkylning. I stället för att bli bättre efter tre till fyra dagar blir barnet sämre och får hög feber. Ofta, men inte alltid, får hen mer hosta. Andningen blir snabbare och det kan låta stånkande när barnet andas ut. Ibland blir andningen mer ytlig och försiktig.
Behandling vid lunginflammation
En lunginflammation som orsakas av bakterier behandlas med antibiotika. Det är ovanligt att barn med lunginflammation behöver vårdas på sjukhus. Det kan behövas om barnet till exempel inte får i sig antibiotika eller är mycket medtaget.
Astma och allergi
Hosta som inte går över kan vara ett tecken på astma. Om barnet har astma blir det svårt att andas ut och utandningen kan ibland låta pipande. För yngre barn, oftast omkring ett till två år, kan det ibland bli så ansträngande att andas att de inte orkar äta eller dricka.
Barn som har obehandlad astma blir lättare förkylda. En förkylning gör i sin tur astman sämre. Ofta har barnet inga besvär under dagen, förutom om hen anstränger sig. Däremot är det vanligt med mycket hosta på natten.
Barn som är allergiska mot pälsdjur eller pollen kan ibland få långdragen rethosta. Ofta har barnet även andra allergisymtom, som till exempel nästäppa, snuva och klåda i ögonen.
Behandling
En del barn har bara besvär av sin astma i samband med en förkylning. För dem kan det räcka att använda medicin direkt när förkylningen börjar. Andra barn som har astma använder medicin som vidgar luftrören dagligen för att minska risken för att få besvär. De kan behöva öka dosen tillfälligt när en förkylning är på gång.
Om ett barn blir mycket sämre i sin astma kan hen behöva vårdas på sjukhus.
Hosta av andra orsaker
Ibland kan hosta orsakas av att barnet har fått ner något i luftvägarna. Det kan vara till exempel smådelar från leksaker eller pärlor som hen stoppat i munnen och sedan andats in. Kan inte barnet själv hosta upp det som fastnat själv måste du försöka få upp det direkt.
Ibland kan små bitar av mat hamna i barnets luftvägar. Där kan det bli liggande och orsaka en inflammation med långdragen hosta som följd. Då kan en läkare behöva plocka upp det som fastnat. Det görs under narkos. Om besvären inte är så stora kan det räcka med att barnet får inflammationsdämpande läkemedel.
En del barn har extra känsliga luftrör och därför oftare få en långdragen hosta. De reagerar till exempel lättare på kemiska ämnen i luften, som cigarettrök. Om någon röker i närheten av barnet kan det förlänga hostan.
Plötslig hosta kan orsakas av att barnet har andats in gas som irriterar luftvägarna eller lättflyktiga kemikalier, till exempel tändvätska eller fotogen. Barnet får då kraftig hosta, och en så kallad kemisk lunginflammation kan utvecklas inom loppet av några timmar. Den behandlas på sjukhus. Barnet kan få syrgas och kanske kortison. Ibland behövs även andra typer av behandlingar.