Gikt

Skriv ut (ca 5 sidor)

Gikt är en ledinflammation som kommer i attacker och ofta gör mycket ont. Inflammationen kommer vanligtvis snabbt, är mycket kraftig och läker sedan oftast ut helt inom någon eller ett par veckor. Vid återkommande besvär kan du få läkemedel som förebygger gikt.

Skriv ut

När man får gikt inflammeras oftast stortåns inre led, men även fotlederna, handlederna, hälarna och armbågarna kan bli inflammerade. Orsaken är att det har bildats kristaller av urinsyra i leden. Kristallerna kan liknas vid små vassa nålar och orsakar ömhet och smärta i den led där de bildats.

Giktattacker kan lättare utlösas i samband med hög påfrestning på kroppen, till exempel vid en operation eller en kraftig infektion. En giktattack kan även utlösas av att man äter mycket, särskilt proteinrik mat, och samtidigt dricker stora mängder alkohol. Att stortåns inre led blir inflammerad brukar ibland kallas portvinstå eller podager.

Symtom

Symtom

Vid en giktattack brukar besvären komma plötsligt och ofta starta på natten. En led, ofta stortåns inre led, blir snabbt öm, röd och svullen. Smärtan ökar under några timmar och leden blir väldigt känslig för beröring. Ett lätt tryck från exempelvis ett lakan kan göra mycket ont. Det är vanligt att få lite feber och känna sig sjuk och frusen.

När inflammationen börjar gå tillbaka, vanligtvis efter några dagar eller någon vecka, kan huden över leden börja fjälla.

Flera leder kan inflammeras

Det är vanligast med gikt i stortån, men vilken led som helst kan angripas. Man kan också få gikt i senskidor eller slemsäckar, till exempel kring hälsenan eller i en slemsäck på utsidan av armbågen.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har gikt. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

 

Sök vård direkt på en akut- eller jourmottagning om du har kraftiga besvär eller om det är första gången du får ett anfall och inte vet säkert att det är gikt.

De flesta fall av gikt handläggs av läkare på vårdcentralen, men ibland får man remiss till sjukhusens akutmottagning. Om läkaren har svårt att ställa diagnos eller om det uppstår problem med behandlingen kan man få remiss till en reumatolog.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 
Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för gikt?

Hur kan jag minska risken för gikt?

Det här är några saker som du kan göra själv för att lindra giktbesvären:

  • Drick måttligt med alkohol - särskilt öl. 
  • Undvik mycket proteinrik mat, framför allt tillsammans med alkohol.
  • Rör på dig regelbundet.
  • Gå ner i vikt om du är överviktig och får återkommande giktattacker. Men det är viktigt att du inte går ner i vikt alltför snabbt eftersom det kan utlösa ett giktanfall..
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Det brukar vara ganska lätt för en läkare att ställa diagnosen gikt genom att undersöka till exempel stortåns inre led. Vid gikt är leden öm, svullen och röd. Men för att diagnosen ska vara säker krävs att läkaren har gjort en ledpunktion och hittat giktkristaller i ledvätskan

Kontroll av blod och ledvätska

Du får lämna ett blodprov, så kallat S-urat, för att kontrollera halten av urinsyra i blodet. Den kan variera av olika anledningar och räcker inte för att läkaren ska kunna ställa diagnosen gikt.  Det beror på att urinsyranivån kan vara normal hos vissa patienter trots en pågående giktattack. Höga urinsyranivåer i blodet betyder inte heller automatiskt att du har eller kommer att få gikt. Därför kan du också ibland få genomgå en provtagning av ledvätskan, åtminstone den första gången du har en misstänkt giktattack. Ledvätskan undersöks i mikroskop och har du gikt syns det tydligt, som kristaller formade som små nålar.

Om läkaren är osäker på giktdiagnosen görs ofta en utvidgad undersökning av ledvätskan för att utesluta eller bekräfta andra sjukdomar. Man undersöker då bland annat antalet vita blodkroppar i ledvätskan, eventuell förekomst av andra inflammationsframkallande kristaller och skickar ledvätskan för odling där man efter några dagar kan se om det finns bakterier i ledvätskan.

 Odling innebär att ledvätska placeras i en miljö som gynnar bakterietillväxt. Det ska inte finnas några bakterier alls i ledvätskan, men vid en odling kan eventuella bakterier upptäckas.

Röntgenundersökning

Lederna kan så småningom förändras på ett typiskt vis om du har haft gikt under flera år. Det syns vid röntgenundersökning av lederna.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 

 

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns förebyggande receptbelagda läkemedel som sänker halten av urinsyra. Om du bara har någon enstaka giktattack är det vanligt att få läkemedel som dämpar inflammationer och lindrar smärta. Läs mer om läkemedel vid gikt.

Fäll ihop

Vad är gikt?

Vad är gikt?

Inflammationen beror på att det har bildats kristaller av urinsyra i leden. Urinsyra bildas i kroppen när kroppen bryter ner en grupp ämnen som kallas för puriner. Dessa ämnen ingår bland annat i arvsmassan i kroppens alla cellkärnor och i andra viktiga funktioner i cellerna. Puriner finns även i proteinrik mat.

Om halten av urinsyra blir för hög kan det bildas kristaller framför allt i lederna. Kristallerna kan liknas vid små vassa nålar och orsakar inflammation i den led där de bildats. Det gör oftast att du får plötslig och kraftig ömhet, svullnad, rodnad och smärta i leden.

En annan ganska vanlig plats i kroppen där kristaller kan bildas är urinvägarna, i form av njursten.

Hur mycket urinsyra som finns i blodet beror dels på hur mycket som bildas i kroppen och dels på hur mycket av detta som försvinner ut med urinen.

Risken att få gikt ökar med åldern eftersom halten av urinsyra i blodet stiger när du blir äldre. Kvinnor har mindre urinsyra än män fram till klimakteriet, därefter ökar halten, och gikt blir vanligare även hos kvinnor.

Mycket urinsyra behöver inte orsaka gikt

Det är ganska vanligt att ha för mycket urinsyra i blodet och det behöver inte betyda att du kommer att få gikt. Av alla som har förhöjd halt av urinsyra är det bara någon enstaka som utvecklar gikt. Det är enbart om du får besvär som du behöver behandling.

Alkohol ökar risken för giktattacker

Alkohol är en viktig orsak till för hög halt av urinsyra i blodet. Alkoholhaltiga drycker, framför allt öl, innehåller puriner som gör att det bildas mer urinsyra. Alkohol gör dessutom att du kissar ut mindre urinsyra.

Purinrik mat och ökad vikt

Ju mer du ökar i vikt, desto mer urinsyra bildas i blodet. En kost som innehåller mycket puriner kan bidra till att halten av urinsyra höjs. Särskilt mycket puriner finns i kött, inälvsmat, ärtor, bönor, sardiner, sill och ansjovis.

Andra sjukdomar kan vara bidragande orsak

Det är vanligare att du får gikt om du har någon annan sjukdom, till exempel högt blodtryck eller höga halter av blodfetter. Då brukar du ofta ha mycket urinsyra vilket gör att kristaller lättare kan bildas i lederna.

Även sjukdomar som innebär att kroppens celler omsätts snabbare än normalt påverkar halten av urinsyra. Några exempel är psoriasis och olika typer av blodcancer.

Läkemedel kan öka urinsyran i blodet

Vissa läkemedel kan öka halten av urinsyra i blodet:

  • Vätskedrivande läkemedel som används vid framför allt högt blodtryck och hjärtsvikt är den vanligaste sortens läkemedel som ökar mängden urinsyra.

  • Acetylsalicylsyra, som finns i till exempel Aspirin och Trombyl, kan redan i låga doser höja urinsyrahalten.

  • Cytostatika som används för behandling av cancersjukdom i blodet kan göra att halten av urinsyra höjs kraftigt. För att motverka detta får du samtidigt läkemedel som sänker urinsyran.

Ärftliga faktorer kan ha betydelse

Ärftlighet spelar en viss roll för om du ska drabbas av gikt eller inte. Hur urinsyra bildas i kroppen och utsöndras i urinen styrs av våra gener.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Om du har haft höga urinsyrenivåer i blodet under många år, och sannolikt också haft upprepade giktattacker, kan urinsyran bilda knölar på olika ställen i kroppen. Det syns som små gulvita knottror, så kallade tofi, på till exempel fingrar, tår eller ytterörat. Knölarna innehåller en stor mängd urinsyrakristaller.

Vid denna typ av gikt, som tar många år att utveckla, kan lederna bli uppdrivna och deformerade.

Ovanligt att njurarna skadas

Kronisk gikt kan också leda till att kristaller av urinsyra bildas i njurarna så att de fungerar sämre. Men risken för att njurarna ska ta skada av enbart gikt är liten. Man brukar då även ha andra njurskadande sjukdomar samtidigt, till exempel diabetes eller högt blodtryck.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-03
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Staffan Magnusson, överläkare vid Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus